Språktypologi F1: Vad är typologi?. Olika typer av språklig klassifikation: Genetisk klassifikation (genetiskt släktskap) Geografisk klassifikation (språkkontakt)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

BAS-M Hur du på ett enkelt sätt administrerar din båtklubbs register.
Från ord till handling Svensklärares ”omstilling”/omsättning av textteorier i klassrummet
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Idag Today Repetition: siffror, klockan Repetition: numbers, the clock
Formellt, skarpt och snyggt
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
Språkteknologisk forskning och utveckling (HT 2007)
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Lektion 7, fredag 22 februari, 2013
Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p
Kurstillfälle 5 och 6 i MFM310
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Eller formativt lärande…
Europeiska språkdagen
INFORMATIONSHANTERING Tips & råd av Anna Maria & Joakim
Sista lektionen Idag är det tisdag den 13:e november 2012.
Dagens dikt Idag är det måndag. Vi sitter i Hörsal 4. Det är februari.
Det svenska kulturarvet: spår 1
Språk och interkulturell kommunikation
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
Lektion 4: Hur förändras språket och varför?
Kap 11 Språk Kap 11
Kandidatuppsats i Statistik F3
Richard Hirsch Institutionen för kultur och kommunikation (IKK)
Statsvetenskap 3, Statsvetenskapliga metoder
FRASER. En sats, som alltså kan vara antingen en huvudsats eller en bisats, består i sin tur av…
Skriftlig individuell uppgift Interaktionsdesign i digitala medier (A.1) HT-2012, 7,5 hp Lärare: Daniel Nylén.
Topobase årsmöte 2009 Solna 3D Bakgrund Solna Stad beslut att på klienterna gå över till Vista (nov- dec) Autodesk Topobase 2 med 3D-data.
Hjälper huvudverbet att ange tid eller modalitet
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Att jämföra - jämförelsen som vetenskaplig metod
Det finns ett värde i att vara lika i en förening!
Grafonomi FFG vt 05.
Eva Fjällström Doktorand i engelska med didaktisk inriktning Luleå tekniska universitet & Åbo Akademi KONCEPTUELLA SKILLNADER SPRÅK EMELLAN Eva Fjällström.
 Who frågar efter en persons (eller personers) identitet (vem dem är).  Who is he?  Who are they?  Who is coming?
“Be” (vara) i presens 1. I 2. You 3. He, she, it 1. We 2. You 3. They.
Vad blir bedömt? Läsa Läsa Visa läsförståelse, göra sammanfattningar, diskutera budskap och se kopplingar till samtid. Skriva Skriva Skriva olika texter.
Konjunktioner bindeord.
Välkomna Klassbloggen Lärare i klassen Skolrådsrepresentanter
Läs- och skrivkurs 7 oktober - engelska
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
NE.se Ale Kommuns avtal. Syn på kunskap  Hämta information  Söka svar  Lita på fakta.
 a) Elevsvar 1 (E)  ”Vi blev mer bofasta eftersom vi skulle skörda maten som vi sått var vi tvungna att stanna kvar där eller komma tillbaks.”  Kommentar:
A.Speaking B.1. Reading B.2. Listening C. Writing.
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.
Futurum Framtid alltså
Sveriges språkhistoria
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.
Wilhelm Kardemark Doktorand, religionsvetenskap
Carl Von Linné.
Nationella provets delar:
Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –
We are the world There comes a time When we head a certain call When the world must come together as one There are people dying And it's time to lend.
Verb Texterna 1.2, 1.3.
Kunskapsresistens och relativism
A. Speaking B.1. Reading B.2. Listening C. Writing.
Nationella provets delar:
Nationella provets delar:
Ale Kommuns avtal NE.se.
Verb Verb är ord som berättar vad som händer eller vad någon gör
Basic Swedish 1 Lektion 2, den 8 februari Välkomna
Basic Swedish 1 Lektion 4, den 15 februari Välkomna
Talförmåga År 7 Bedömning Lärandemål/Syfte Lgr11
”Modersmål genom Internet” Modersmål i Biskopsgården
Satsschema - Hur använder man det?
Föräldrainformation av familjewebben
Presentationens avskrift:

Språktypologi F1: Vad är typologi?

Olika typer av språklig klassifikation: Genetisk klassifikation (genetiskt släktskap) Geografisk klassifikation (språkkontakt) Typologisk klassifikation (språkuniversalier) Slump (obs.: bör endast användas som sista utväg)

F1: Vad är typologi? Olika betydelser av ’språktypologi’/ ’typologisk klassifikation’: Taxonomi (klassificering): språk delas in i grupper utifrån/med avseende på ett visst lingvistiskt fenomen. Typologisk modell: En teoretisk modell inom funktionell lingvistik som säger att man bör ha tvärspråklig bas för sina resultat. Ett delområde inom lingvistiken som söker efter språkuniversalier genom tvärspråkliga undersökningar.

F1: Vad är typologi? Friedrich (1808) & August von Schlegel (1818) & Wilhelm von Humboldt (1825): -affixerande språk: språk där morfem kombineras enkelt och okomplicerat -flekterande språk: språk där fonologiska förändringar uppträder när morfem kombineras -no structure/ingen struktur: språk utan bundna morfem -inkorporerande språk: språk där en nominalfras ofta inkorporeras i och blir en del av verbfrasen

F1: Vad är typologi? Taxonomi (klassificering): exemplet morfologisk typologi -Det klassiska systemet (August Schleicher 1859): isolerande språk: språk som inte använder bundna grammatiska morfem. Ex. kinesiska: wǒmǎi júzi chī 1SG köpa apelsin äta ’Jag köpte några apelsiner för att äta.’ agglutinerande språk: språk som har ett morfem per funktion. Ex. swahili: a- -li- -ye--ni- -andik- -ia 3SG.SUBJ PRET REL 1SG.OBJ skriva APPL ’han/hon som skrev till mig’ flekterande språk: språk där morfem samtidigt har flera olika funktioner. Ex. latin: am-o ‘jag älskar’ där -o markerar 1SG + PRESENS + AKTIV + INDIKATIV

F1: Vad är typologi? Sapir (1921): -index of synthesis/antal morfem per ord: Isolating/analytiskSynthetic/syntetisk   *Analytiskt: vietnamesiska Khi tôi đên nhà bạn tôi chúng tôi bãt dãu lám bái. När jag komma hus vän jag PLUR jag börja göra lektion ”När jag kom till min väns hus började vi ha lektion.” *Polysyntetiskt: inuktitut Qasuiirsarvigssarsingitluinarnarpuq Qasu-iir-sar-vig-ssar-si-ngit-luinar-nar-puq Trött-inte-orsak.att.vara-plats.för-lämplig-hitta-inte-helt-någon-3SG ”Någon hittade inte en helt lämplig viloplats.”

F1: Vad är typologi? -index of fusion/antal funktioner per morfem: Agglutinative/agglutinerandeFusional/fusionerande   *Agglutinerande, ex. swahili: Ni-na-somau-na-soma Jag-PRES-läsadu-PRES-läsa Jag läser.Du läser. Ni-li-somau-li-soma Jag-IMP-läsadu-IMP-läsa Jag läste.Du läste.

F1: Vad är typologi? *Fusionerande språk, ex. spanska: le-ole-es Läsa-1SG.PRES.AKT.INDläsa-2SG.PRES.A.I. Jag läser.Du läser. le-íle-iste Läsa-1SG.PRET.AKT.INDläsa-2SG.PRET.A.I. Jag läste.Du läste.

F1: Vad är typologi? Syfte/mål för språktypologisk forskning: 1.Att upptäcka intressanta dimensioner i tvärspråklig variation ( t ex ordföljden) 2.Att fastställa om denna variation är diskret eller bildar ett kontinuum 3.Att fastställa vilka dimensioner som förekommer oftare än andra 4.Att fastställa länkar mellan dimensioner som vid första anblicken kanske ses helt avskilda från varandra (ordföljd i sats och inom fraser) 5.Att fundera över vilka dimensioner eller subtyper som är mer grundläggande än andra

F1: Vad är typologi? Intressanta dimensioner i tvärspråklig variation: exemplet ordföljd Satser att ta bort i sökandet efter grundläggande ordföljd: -bisatser -satser som inleder en berättelse -satser som introducerar nya personer -frågor -negativa satser -tydligt kontrastiva satser, t ex svar på frågor av typen ”inte HAN, utan jag…”

F1: Vad är typologi? Intressanta dimensioner i tvärspråklig variation: exemplet ordföljd Grundläggande ordföljd (basic word order): SOV50% SVO40% VSO & VOS10% OVSsällsynt OSVsällsynt

F1: Vad är typologi? Länkar mellan dimensioner: exemplet relativsatser Presentential: Svenska (SVO) Flickan [som gav John blommor] bor i London. Postsentential: Turkiska (SOV) [Hasan-in Sinan-a ver-dig-i] patates-i Hasan-of Sinan-to give-NOM-hispotato-ACC yedim I-ate ’I ate the potato that Hasan gave to Sinan.’

F1: Vad är typologi? Intressanta dimensioner i tvärspråklig variation: exemplet ’framtida syfte’ Engelska I went to get water to drink. (->’I went to get water in order to drink (it).)’ I went to get water for drinking.

F1: Vad är typologi? Intressanta dimensioner i tvärspråklig variation: exemplet ’framtida syfte’ Ngarla Nyumpalu nga-nya kalyu-rni-yinyu 2DU.NOM 1SG-ACCshout-CAUS-PST.IPFV yurta-rra yurri-ja-lyartara. Fish-DATfish.with.net-CAUS-lyartara ‘You two called me in order to go net-fishing.’ Yarra pinurru-karni kuru~kuru-ma-n go.IMPfire(wood)-ALL[gather]-CAUS-IRR nganyjarra-nga pinurru mantu-rra kamalwanti. 1PL.INCL-DAT firemeat-DAT cook-lwanti ‘Go and get some firewood for us to be able to cook our meat. ’

F1: Vad är typologi? *Funktionell lingvistik: Joseph Greenberg -spred entusiasm i den lingvistiska världen om typologins möjligheter -utarbetade en metod som gjorde typologin mer empirisk, och mindre subjektiv -diakroniskt intresse: den form ett språk har idag beror på tidigare förändringar *Generativ lingvistik: Noam Chomsky -Universal Grammar

F1: Vad är typologi? Typologi & generativ (Chomsky)/funktionell lingvistik (Greenberg): Likheter: -gör empiriska studier -analyserar språkstruktur -gör universella anspråk Skillnader: -generativa lingvister använder sig vanligen av data från ett/några få språk, funktionella lingvister av data från många språk -generativ lingvistik: medfödda principer -funktionell lingvistik: kopplingen mellan ett yttrandes form & dess funktion

F1: Vad är typologi? Problem associerade med språktypologin: *Urval av språk: -convenience sampling: att endast välja språk som inkluderar den företeelse man vill studera. -variety sampling: att välja språk med maximal variation i åtanke. -random sampling: att välja språk på måfå. *Materialets kvalitet