Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg Patrik Sundström, programansvarig för eHälsa Center för eSamhället, Avdelningen för digitalisering.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg
Advertisements

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Anna-Greta Brodin Projektledare.
Pilotprojekt för Digitalt Stöd i samverkan, H2O. Vad har vi lärt oss? Digitalt stöd ökar valfriheten och tryggheten för våra brukare, bibehåller kvalitén.
Tillsammans för en smartare @asazetterberg.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Nyutveckling Stöd och behandling 2016 Samverkan mellan SKL, Inera och 1177.
Vi förbättrar LIV. Detta ska vi göra idag – 13.05Välkomna och inledning (Gunilla Andersson) – 13.25Förändringsledarskap (Troed Troedsson)
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
MLA Karl Fors, SKL/VästKom.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
Avdelningen för vård och omsorg
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Nationell Patient Översikt
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Välkommen! Evamaria.
SKL tar fram nationella rekommendation för kvalitet i särskilt boende
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
eHälsomyndigheten om planerna för Säker Åtkomst och Sambi
På jakt efter en smartare välfärd
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Utvärdera för framtiden ...mer än ParaGå
Verksamhetsutveckling med stöd av IT
Med kundval HAR nackaborna makten över sin service.
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Nationell Patient Översikt
Länschefsnätverket Mona-Lisa Lundqvist Regional e-hälsosamordnare.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Schyst offentlig upphandling
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Nästa steg regionkalmar.se.
Nyckeltal äldreomsorg för GR - kommunerna
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Digital delaktighet En fråga om demokrati
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Digitalisering av rehabiliteringsverksamheterna
Det går bra nu. Men sen kommer….
EXEMPEL Ökade välfärdskostnader Brännpunkt Konsekvenser för staden
Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan
Årsrapport 2017 LSG sektor ÄO-HS
Översyn av lagstiftningen inom kollektivtrafikområdet
PSS och framtiden… ”Hur vill vi ha´t?”
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg Patrik Sundström, programansvarig för eHälsa Center för eSamhället, Avdelningen för digitalisering

Dagens budskap  Digitalisering – det handlar inte om ”om”, utan om hur och hur bra vi gör det  eHälsa och välfärdsteknologi- verktyg för bättre hälsa, vård och omsorg - Ökad trygghet, självständighet och delaktighet för individen - Bättre arbetsförhållanden för vård- och omsorgspersonal  Några centrala utvecklingsområden för äldreomsorgen - Digitala lösningar som möjliggör en sammanhållen vård och omsorg - Trygghetstjänster, digital delaktighet m.m.

Välfärdssektorn behöver anställa medarbetare under perioden 2010 till nya medarbetare behövs i vården och omsorgen fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning.

Att finansiera välfärden år 2035 motsvarar 13 kronor mer i skatt

Människors förväntningar på digitala välfärdstjänster Förväntningar

Utgångspunkter för SKL:s arbete med digitalisering  Digitalisering är en viktig nyckel för att möta utmaningar kring bl.a. välfärdens finansiering, kommande rekryteringsbehov, människors förväntningar på service.  Handlar om verksamhetsutveckling och är strategiska ledningsfrågor.  Medlemmarna har ställt tydliga krav på SKL att ta en ledande och samordnande roll i utvecklingen av e-samhället.  Behövs kraftsamling på alla nivåer och inom alla verksamheter samt koordinering, återanvändning och viss harmonisering.

Trygghet och service i hemmet – som stöds av digitala tjänster Mobilitet och tillgänglighet

Välfärdsteknologi och e-hemtjänst Exempel

Beräkningar vid införandet av e-hemtjänst Funktion – EffektÅrlig kostnadsminskning vid 300 användare (tkr) Meddelandehantering – minskad transport821 Meddelandehantering – kortare insatstider348 Meddelandehantering – minskade behov1565 Bildtelefoni – minskad transport6981 Bildtelefoni – kortare insatstider309 Bildtelefoni – minskade behov1623 Rörlig bildtelefoni – minskad transport1745 Rörlig bildtelefoni – kortare insatstider39 Rörlig bildtelefoni – minskade behov203 Kameratillsyn nattetid – minskad transport10403 (minskade Co2 utsläpp 16 ton/år) Kameratillsyn nattetid – kortare insatstider1869 Kameratillsyn nattetid – minskade behov0 SUMMA25906 (- kostnad för e-hemtjänst 5,3 Mkr)

Andra beräkningar på mindre studier  Mobilt larm med GPS - Minskade sökkostnader - Minskade kostnader för särskilt boende (fördröjd inflyttning) - Minskade kostnader för stöd från hemtjänst och fasta larm - Beräkningar visar att det är lönsamt för en kommun efter 3,5 månader  Att med olika insatser lyckas uppskjuta övergången från ordinärt boende med hemtjänst till särskilt boende, beräknas medföra en samhällsekonomisk vinst på mer än 1000 kr/dag per person

Bara drygt var tionde kommun har räknat på kostnaderna för att bo kvar hemma med teknikstöd i förhållande till kostnaderna för att bo i äldreboende eller särskilt boende F8) Har ni inom kommunen räknat på kostnaderna för att äldre ska kunna bo kvar hemma med teknikstöd i förhållande till vad det kostar att samma personer bor i ett äldreboende/särskilt boende? Politiker Tjänstemän

Några centrala utvecklingsområden  Ett fungerande informationsflöde mellan kommuner och landsting – vi behöver fatta ett antal strategiska beslut regionalt och nationellt t.ex. relaterat till - Informationsutbyte som möjliggör en sammanhållen vård och omsorg om äldre (NPÖ/motsvarande) - Aktuell och samlad bild av äldres läkemedelsbehandling (NOD/motsvarande)

Forts. några utvecklingsområden  Medarbetare i vård och omsorg vittnar om att systemen är mer störande än stödjande. Hur kan vi bryta trenden? Exempelvis: - Aktiva och kunskapsbaserade beslutsstöd som stödjer personalens arbetsflöde, ger rekommendationer m.m. - Gemensamma nationella kravspecifikationer, t.ex. för BBIC, ÄBiC m.m.

Forts. några utvecklingsområden  Ökad användning av teknik som ger äldre och personer med funktionsnedsättning större möjligheter att klara sin vardag (öka trygghet, självständighet och delaktighet) - Hur går vi från projekt till reguljär verksamhet?  Behov av samverkan, stöd och forum för erfarenhetsutbyte kring - Upphandling, juridik, informationssäkerhet, teknologi, brukarmedverkan, ekonomi m.m.  SKL arbetar med detta som särskilt prioriterade frågor

Forts. utvecklingsområden  Socialstyrelsens arbete med Nationell informationsstruktur  Att klassifikationerna inom socialtjänsten kopplas ihop med NI  Fackspråk med termer och begrepp  Ger en gemensam informationsstruktur som ökar möjligheten till en evidens baserad praktik

Kommuner och landsting står för likartade utmaningar  En åldrande befolkning  Ökade kostnader för vård och omsorg  Ökad risk för kroniska sjukdomar och mångsjuklighet  Brist på vissa personalkategorier i vård och omsorg  Ett stort antal vårdgivare/utförare av offentligfinansierad vård och omsorg  Ökade krav på samverkan (äldre, psykiatri, barn och unga, missbruk/beroende)  M.m. För att kunna möta invånarnas behov och förväntningar och tillvarata digitaliseringens möjligheter behöver vi hitta nya sätt att arbeta gemensamt kommuner och landsting

Målsättning framåt  Kommuner, landsting och regioner har ett gemensamt bolag för digitala lösningar, genom att Inera blir en del av SKL Företag AB.  SKL inrymmer en funktion för gemensam beredningsprocess och portföljstyrning för kommuners, landstings och regioners gemensamma digitala lösningar.

TACK!