Arbetsrätt IV Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen 1

Vad utmärker den svenska modellen?

3

Organisationsgraden 4

Men ….. ”En av tre nobbar LO-facken” ”Rekordmånga flyr facket” ” Bara var tredje anställd i restaurang- och hotellbranschen är medlem i facket” ”Inhyrda sällan med i facket” 5

. 6

Källor: LO, TCO, Saco 7

Organisationsgraden Arbetstagarorganiseringen sjunker sedan 90-talets mitt - bland annat bland yngre –Nu cirka 70 % –Utvecklingen olika hos LO, TCO och Saco Fortfarande mkt högt internationellt sett 8

Arbetsgivarnas organisering 9

Sammanlagda effekten Andelen arbetare dvs LO-relaterade arbetstagare som är organiserade minskar Andelen tjänstemän (TCO och SACO) som är organiserade ökar Antalet företag som är anslutna till Svensk Näringsliv ökar Offentliga arbetsgivare fortsatt ’organiserade’ Konsekvens –Kollektivavtalens teckningsgrad fortsatt kring 90 % 10

Dagens frågeställningar 1.På vilket sätt gynnas den svenska modellen av föreningsrätten? 2.Har den kollektiva förhandlingsrättens konstruktion någon betydelse i sammanhanget? 3.Vilken roll spelar rätten att vidta stridsåtgärder för den svenska modellen? 4.Men utmaningarna då? 11

Föreningsfriheten 12

13

Historik — December- lag RF MBL EKMR kompromiss om Föreningsfrihet och förhandlingsrätt 14

Föreningsrätten - en förutsättning för den svenska modellen Regeringsformen, kap 2:1 5p –Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften Europakonventionen, art 11 –var och en har rätt till föreningsfrihet inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen –ett skydd för både den positiva och den negativa föreningsfriheten MBL, 7-9 §§ –arbetstagares och arbetsgivares rätt att tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation 15

7 § MBL Med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och arbetstagare –att tillhöra arbetsgivarorganisation eller arbetstagarorganisation, –att utnyttja medlemskapet och –att verka för organisationen (se också lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen) eller för att sådan bildas 16

Vad utmärker sådana organisationer? 6 § MBL –ATO - sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarata arbetstagarnas intressen i förhållande till arbetsgivaren –AGO - motsvarande sammanslutning på arbetsgivarsidan Lokal ATO- part i lokal förhandling Central ATO – förbund eller därmed jämförlig sammanslutning av arbetstagare 17

18 Ska vi leka ? Vad då? Arbetst agaror ganisat ion Hur då?

8 § MBL Föreningsrätten ska lämnas okränkt! Kränkning är –åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denna utnyttjat sin föreningsfrihet eller –åtgärd (påtryckningseffekt, skada behöver ej ha uppkommit) mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt 19

Åtgärden Uppsägning Utebliven befordran Utebliven förmån som andra AT får Omplacering och förflyttning till sämre arbetsförhållanden Uppgifter i arbetsbetyg Hot om sanktioner och löften om förmåner 20

Middagen för de oorganiserade –En facklig organisation brukar ordna fester för sina medlemmar på en arbetsplats. –En oorganiserad arbetstagare tog initiativ till en fest som arbetsgivaren betalade. –Enbart anställda som inte var medlemmar i fackförbundet IF Metall inbjöds. –Utgör middagen en åtgärd? AD 2013 nr 5 21

Syftet Reaktion –Till Skada Syftet att skada, eller insikt om att skada uppkommer Prevention –ej krav på skada Hot Förmåner Åtgärder för att försvåra facklig verksamhet Samband mellan den motverkande handlingen och den fackliga faktorn 22

Middagen för de oorganiserade AD 2013 nr 15 Syftet? –Arbetsgivaren godkände en middag –Arbetsgivaren var vid det tillfället inte medveten om vilka som skulle bjudas in –När inbjudan gjorts påtalade en facklig representant att de metallanslutna uteslutits från middagen –Arbetsgivaren beslöt ändock att betala för middagen Arbetsgivaren har insett att åtgärden innebär skada för arbetstagaren 23

Effekt av kränkning 8 § 3 st MBL Om åtgärden är avtalsuppsägning, annan rättshandling eller bestämmelse i kollektivavtal eller annat avtal→ ogiltighet §§ MBL Skadestånd Utebliven middag 5’ till AT, 20’ till förbund. Hot till livet, 100’ till AT, 75’ till förbund. 24

Negativ föreningsfrihet Europakonventionen artikel 11 –Har utvecklats av Europadomstolens praxis –I fokus – organisationsklausuler –Sørensen v. Danmark, dom 11 januari 2006 –Effekt av kränkning – oklar AD 1998:117 AD 2012:74 25

Kollektivavtalsförhandlingen Kollektivavtalet: –reglerar centrala frågor mellan parterna –och nyckel till många viktiga kollektiva rättigheter övergripande primära förhandlingsskyldigheten, informationsplikten, styrelserepresentationen och det förstärkta skyddet för fackliga förtroendemän 26

Förhandlingsrätten Utgångspunkten 10 § MBL –Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare och arbetsgivarorganisation i fråga rörande förhållande mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren – anknytningskrav ANKNYTNINGSKRAVEN –Arbetsgivare och arbetsgivarorganisation har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation 27

Vilka frågor omfattas? Avtalsförhandlingar - intressetvister Tvisteförhandlingar – rättstvister – föreligger saklig grund för uppsägning Medbestämmandeförhandlingar- arbetsledning/företagsledning 28

Vad innebär rätten? §§ MBL När part som vill förhandla gjort framställning om förhandling till motparten –om motparten så begär i skriftlig form och däri tydligt ange förhandlingsfrågan är motparten skyldig att förhandla och inom två alt tre veckor inställa sig vid förhandlingssammanträde eller komma överens om annat förfarande t ex telefonsamtal och om så krävs lägga fram ett motiverat svar till lösning av förhandlingsfrågan – saklig överläggning ska ske 29

Förhandlingens gång Förhandlingen ska bedrivas skyndsamt Avslutas när –parternas enas om det eller –när part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet ger motparten skriftligt besked om att han/hon frånträder förhandlingen 30

Varför träffas så många kollektivavtal? Förhandlingsskyldigheten är ju ganska svag –Flexibelt regleringsinstrument som kan anpassas till arbetsplatsens särskilda förutsättningar –Ger arbetsgivarna förutsägbarhet –Ger fredsplikt! 31

Foto: BERTIL ERICSON kod 1002 COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN 32

Rätten att vidta stridsåtgärder 33

Utgångspunkten RF 2:14 En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. 34

Vad är en stridsåtgärd? Några nämns i 41 § MBL, arbetsinställelse (strejk eller lockout), blockad, bojkott Kollektiv prägel - syftet sträcker sig utöver den individuella avtalsrelationen Samråd och gemensamt syfte att påverka arbetsgivaren Politiska stridsåtgärder? Internationella stridsåtgärder? 35

Ger vidsträckt strejkrätt många strejkdagar? Förlorade arbetsdagar per 1000 anställda –åren Danmark 159 Frankrike132 Belgien79 EU-snitt31 UK24 Tyskland6.2 Sverige Källa / 36

Begränsning i lag FREDSPLIKTEN 41 § MBL Om part är bunden av kollektivavtal får den inte –vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk),blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig åtgärd om den har till syfte att Påverka rättstvist gällande kollektivavtalet eller denna lag Ändra i avtalet Få till stånd best som ska tillämpas efter avtalets giltighetstid Stödja någon annan när denne ej får vidta stridsåtgärd (sympatiåtgärd) Om så sker är stridsåtgärden olovlig 37

Familjeföretagsundantaget 41b§ Dock ok med anställningsblockad 38

Andra begränsningar 42 § MBL – lex britannia 41c § MBL förbud mot stridsåtgärder i strid med utstationeringslagen 41a§ MBL förbud för AG att innehålla intjänad lön 39

LOA-offentliganställda 23§ LOA –Särskilda inskränkningar för myndighetsutövare när det gäller syfte och metod och –förbud mot att påverka inhemska politiska förhållanden för övrigt inom den statliga sektorn 40

8 § MBL? Kan en stridsåtgärd stå i strid med föreningsrätten? AD 2013 nr 34 Strejk mot företag som i stor utsträckning var engagerade i en arbetstagarorganisations styrelse Avgörande – syftet –Ej hinder för att utöva påverkan i en intressetvist –Ej ok om syftet är att förmå företagen att utträda ur AGO 41

Andra procedurregler – Medlingsinstitutet (MI) 45 § MBL Varselplikt –7 arbetsdagar i förväg till MI –skadestånd dock ej otillåtlighet –Varselavgift ´till MI MI:s medlarfunktion 42

Sammanfattning 1.På vilket sätt gynnas den svenska modellen av föreningsrätten? 1.Rätt att bilda, ansluta sig och verka i fackförening utan att riskera sanktion 2.Stark rätt att verka lokalt – AT ser att facket gör skillnad- positiv organisationsspiral 2.Har den kollektiva förhandlingsrättens konstruktion någon betydelse i sammanhanget? 1.Ja vidsträckt förhandlingsområde 2.Ger flexibilitet 3.Ger fredsplikt 3.Och till sist – vilken roll spelar rätten att vidta stridsåtgärder för den svenska modellen? 1.Mkt omfattande vid kollektivavtalslöst tillstånd 2.Incitament för att träffa kollektivavtal 43

Nya förutsättningar - nya utmaningar för den svenska modellen Tidsbegränsade anställningar –1996ca 12% –2011ca 16% Bemanningsanställda – – årsanställda, anställda någon gång Globalisering –arbetskraft, varor och tjänster rör sig alltmer Lägre organisationsgrad –Kom ihåg anknytningskravet i 10 § MBL 44