Folkhälsopolitisk uppföljning och rapportering Hälsopolitik och hälsosystem, KI, 25 maj 2012 Mikael Nordberg,

Innehåll Uppföljning, bestämningsfaktorer, indikatorer Regeringsuppdrag 2002–2004 om att ta fram indikatorer FHPR 2005 och FHPR 2010: Skillnader och likheter Utvecklingen enligt FHPR 2010 Rekommenderade åtgärder i FHPR 2010 Hur har det gått med rekommendationerna?

Övergripande mål för folkhälsan Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Hur vet vi vart vi är på väg? Tid Hälsa ? Mål

Vad är uppföljning? Följa utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer och fördelningen bland olika grupper i befolkningen Följa (politiskt) beslutade insatser, vidtagna åtgärder

Vad är en bestämningsfaktor? Definition: Varje faktor som påverkar hälsotillståndet är en bestämningsfaktor för hälsa. (Folkhälsovetenskapligt lexikon) Alla de faktorer i samhällets organisation och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa

7

8

Folkhälsopolitikens 11 målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Vad är en indikator? Definition: Ett förhållande eller ämne som används som markör för ett visst förhållande, t.ex. utbildning som indikator på socioekonomisk position eller lackmuspapper för fastställande av en lösnings surhetsgrad. (Folkhälsovetenskapligt lexikon)

Några exempel MOBestämningsfaktorIndikator 2ArbetsmarknadspositioinSysselsättning Arbetslöshet 3Miljön i hemmetRelationen mellan barn och föräldrar 5LuftföroreningarHalter av kvävedioxid 9Fysisk aktivitetAndel vuxna med stillasittande fritid 10EnergibalansAndel vuxna med fetma (BMI ≥ 30)

Kriterier på en god indikator Validitet: indikatorn är träffsäker i att mäta bestämningsfaktorn Mätbarhet: indikatorn är tydligt definierad och kan mätas rent praktiskt, dvs. den har hög tillförlitlighet (reliabilitet) Möjlighet att påverka: indikatorn mäter en aspekt av bestämningsfaktorn som går att påverka politiskt

Uppföljningen ska uppmärksamma: Könstillhörighet Etnisk eller kulturell bakgrund Socioekonomisk tillhörighet Sexuell läggning HBT-identitet Funktionsnedsättning Ålder

Exempel på uppföljning Nationella folkhälsoenkäten (Hälsa på lika villkor?) Folkhälsodata och Folkhälsoatlas Folkhälsopolitisk rapport (FHPR) Årsrapport om folkhälsa (med Socialstyrelsen) Skolbarns hälsovanor (med WHO)

Regeringsuppdrag om att ta fram indikatorer (1) Uppdrag till FHI att ”föreslå indikatorer till det nationella uppföljnings- och utvärderingssystemet för det samlade folkhälsoarbetet”. Samarbete med bl.a. Socialstyrelsen, SCB, Kommun- och Landstingsförbunden. Genomgång av mål inom politikområden knutna till folkhälsopolitikens målområden. Precisering av bestämningsfaktorer

Regeringsuppdrag om att ta fram indikatorer (2) Indikatorer föreslogs år Remissbehandling och fortsatt dialog med berörda myndigheter under år FHI fastställde 38 huvudindikatorer i december 2004 (blev 36 under arbetet med FHPR 2005)

Uppdragen att ta fram en FHPR FHPR 2005 Ta fram indikatorer för bestämningsfaktorer Utveckla strategi för stöd till aktörer Följa indikatorernas utveckling Redovisa insatser: nationell, regional och lokal nivå Rekommendera åtgärder FHPR 2010 Använda befintliga indikatorer för bestämningsfaktorerna Följa indikatorernas utveckling Redovisa insatser: nationell, regional och lokal nivå Rekommendera åtgärder

Metod, material, genomförande FHPR 2005 Forskningsrapporter om samband bestfaktor—hälsa 42 bestämningsfaktorer 36 huvudindikatorer 47 delindikatorer Offentlig statistik och egna undersökningar En mängd andra aktörer Stabil grund för folkhälso- politisk rapportering FHPR rapporter Använder huvudsakligen befintliga indikatorer Offentlig statistik och egna undersökningar En mängd andra aktörer involverade Tre strategiska områden DPSIR-modellen som analysmodell för insatser

De tre strategiska områdena

Utvecklingen enligt FHPR 2010: Goda livsvillkor (exempel) Skillnaderna i valdeltagande 2002–2006 ökar mellan ungdomar tillhörande olika utbildningskategorier. (–) Självupplevd diskriminering minskar generellt 2004–2009. Färre kvinnor upplever sig kränkta. (+) Ensamstående med 2+ barn och låg ekonomisk standard: 25% 2002, 37% (–) Andelen med lång utbildning ökar 2004–2008. (+) Ökad långtidsarbetslöshet bland unga och personer utan gymnasieutbildning. (–) 25% i åk 9 når inte kunskapsmålen. 24% gymnasieelever får inte slutbetyg inom fyra år efter utbildningen. (–)

Utvecklingen enligt FHPR 2010: Livsmiljöer och levnadsvanor (ex.) Arbetsorsakade besvär har minskat 2004–2009 (+). Många har höga arbetskrav, lågt inflytande och dåligt socialt stöd (oför.) En tidigare förbättring av luftkvaliteten har nu avtagit (oför.). Alltmer kemikalier används men hälsoeffekterna är oklara (+/–). Fortsatt ökning av rapporterade fall av den antibiotikaresistenta bakterien MRSA 2005–2009 (–). Andelen barn och vuxna med övervikt har avstannat (+). Övervikt hos ca 50% män och 33% kvinnor (–)

Utvecklingen enligt FHPR 2010: ANDTS (exempel) Fortsatt minskning av tobaksbruket 2004 – 2009: 13% kvinnor, 11% män röker nu. (+) Sedan toppåret 2004 är alkoholkonsumtionen minskande, främst bland personer yngre än 50 år (+). Var tredje man och fjärde kvinna i åldern 16 – 29 år är riskkonsumenter ( – )

Rekommenderade framtida åtgärder i FHPR 2010: struktur Övergripande åtgärder Goda livsvillkor (Baspkt + Tilläggspkt) Hälsofrämjande livmiljöer och levnadsvanor (Baspkt + Tilläggspkt) ANDTS (Baspkt + Tilläggspkt) Baspaket: Åtgärder med högst prioritet

…struktur (forts.) Strukturens syfte: –Ge överblick över komplext beslutsunderlag –Ge underlag för prioriteringar mellan och inom strategiska områden

Åtgärdskarakteristik: Goda livsvillkor Området kräver åtgärder som ger resultat på lång sikt (decennier). Handlar om att få en bra start i livet (hem, skola, arbetsmarknad) Fordrar samhällsbeslut på nationell nivå, t.ex. om transfereringssystem, utbildnings-, bostads-, arbetsmarknadspolitik

Åtgärdskarakteristik: Hälsofrämj. livsmiljöer och levnadsvanor Se till att livsmiljöerna (arbetsmiljön och den fysiska och den psykosociala miljön i hem och på fritid) stödjer goda levnadsvanor och minskar risker för smittspridning, olycksfall, våld. Viktiga för informationsinsatsers effekt. Förutsättningarna formas främst på regional och lokal nivå

Åtgärdskarakteristik: ANDTS Lagstiftning viktig, och att kontrollera efterlevnaden Staten, myndigheter (utveckla förebyggande metoder) och länsstyrelser (tillsyn) är centrala aktörer, men även landsting och kommuner genom förebyggande arbete

Rekommenderade åtgärder: Goda livsvillkor (ex.) Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Tillsätt en kommitté eller motsvarande med uppgift att utveckla en strategi och en handlingsplan för att nå de ungdomspol. målen Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Förstärk åtgärderna för personer med högst förgymnasial utbildn. Förstärk de reguljära arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för långtidsarbetslösa Öka transfereringarna till ensamstående med barn Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Utveckla en vägledning för att stödja kommunerna i deras uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte är sysselsatta Gör statistik på lokal nivå för barns och ungas förutsättningar för hälsa lättillgänglig, för att underlätta planering och uppföljning Ge ökat kunskapsstöd och fortsatta tidiga insatser för att förbättra skolprestationerna för barn med särskilda behov

Rekommenderade åtgärder: Hälsofr. livsmiljöer och levnadsvanor (ex.) Målområde 4: Hälsa i arbetslivet Öka implementeringen av modeller för att skapa hälsofrämjande organisationer Målområde 5: Miljöer och produkter Fortsätt skärpa lagar och regler kring luftföroreningar, farliga kemiska ämnen, buller, uv-strålning och radon Målområde 7: Skydd mot smittspridning Upprätta ett hälsodataregister för att övervaka vårdrelaterade infektioner och diagnosrelaterade antibiotikaordinationer Målområde 9: Fysisk aktivitet Fastställ de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet Målområde 10: Matvanor och livsmedel Upprätta en nationell strategi för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet och motverka övervikt och fetma Utreda möjligheten att använda ekonomiska styrmedel för att främja hälsosamma matvanor

Rekommenderade åtgärder: ANDTS (ex.) Målområde 11: Tobak Höja tobaksskatten Lagstifta om totalt marknadsföringsförbud för tobaksprodukter inklusive exponeringsförbud Lagstifta om fler rökfria miljöer och stödja framtagning av policyer Målområde 11: Alkohol Höja alkoholskatten Öka tillsynen enligt alkohollagen genom att använda effektiva metoder Vidareutveckla metoden tidig upptäckt och kort intervention inom hälso- och sjukvården när det gäller riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion

Rekommenderade åtgärder: Övergripande åtgärdsförslag (ex.) Utred möjligheten att lagfästa kommunernas ansvar för folkhälsofrågorna Motivering: Kommunerna är de viktigaste aktörerna när det gäller att samordna folkhälsoarbetet på lokal nivå. Många kommuner har ett samlat folkhälsoarbete men det finns inga nationella krav på kommunerna att arbeta strukturerat. Plankrav vore ytterligare ett verktyg för att förtydliga kommunernas roll. Infört i Danmark

Hur har det gått med rekommendationerna? Av de övergripande rekommendationerna är ingen ännu genomförd Socialdepartementet tar fram en ”produkt” där de bl.a. tar sig an de övergripande åtgärdsförslagen Hälften av rekommendationerna för de tre strategiska områdena är genomförda

Beslutade rekommenderade åtgärder för de strategiska områdena Strategiskt område Antal rekom- mendationer Beslutade eller på gång Goda livsvillkor157 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor 2513 ANDTS Sid 34

Instuderingsfrågor Syftet med FHPR 2005 och FHPR 2010 är lika, men rapporterna skiljer sig delvis åt i andra avseenden. Peka på skillnader och likheter i fråga om förutsättningar, metod, material och genomförande. Hur definieras en bestämningsfaktor för hälsa? Hur definieras en indikator och vilka kriterier bör tillämpas vid val av folkhälsoindikatorer? Rekommendationerna om framtida åtgärder i FHPR 2010 är indelade i fyra delar och i baspaket respektive tilläggspaket. Vad säger FHI om syftet med dessa indelningar?

Instuderingsfrågor (forts.) Karaktärisera de tre strategiska områdena och ange huvuddragen hos de åtgärder som FHI rekommenderar inom respektive område. Om du med målet att förbättra hälsan hos barn och unga fick välja åtgärder från de tre områdena Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, och Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel, vilka skulle du då välja? Motivera! I avsnittet om Övergripande åtgärdsförslag i FHPR 2010 föreslår FHI att kommunerna ska få ett lagfäst ansvar för folkhälsofrågorna. Vad skulle vinnas med detta enligt FHI?