Susanna Heldt Cassel Docent i kulturgeografi, Tourism Studies, Högskolan Dalarna. Attraktiva platser och regioner – vad säger forskningen och hur kan vi omsätta detta i Dalarna? Underlag till diskussion

Konkurrenstanken och jakten på attraktivitet Regional tillväxtpolitik: kluster, innovationer, smart specialisering – alla regioner försöker hitta sin nisch Många regioner har liknande tillgångar och förutsättningar –Varifrån kommer tillväxten? Nya marknader, nya invånare, nya företag Vissa regioner har en negativ utveckling som är svår att vända - omställning och diversifiering av näringslivet kanske krävs Många regioner och platser marknadsför sig med samma argument – vacker natur, bra service och omsorg, attraktivt företagsklimat

Platsmarknadsföring – varför och till vem? Marknadsföringen av platser är komplex – har lett till fokus på image och varumärken: -Hur platser uppfattas av olika människor (image) -Hur en plats identitet kommuniceras (varumärke) Hur uppfattar Dalarnas invånare och företag Dalarna och kommunerna? Vet vi det? Hur vill vi att Dalarna och din kommun ska uppfattas? Vem ska kommunicera varumärket? Alla? Studier visar att platsmarknadsföring (kampanjer) inte leder till önskade effekter…

Vad säger forskningen om attraktiva platser? Från teorier om ”business climate” till ”people’s climate” – fokus på människor som dragningskraft för andra människor Richard Floridas teori om den ”kreativa klassen” – vissa typer av människor skapar tillväxt och attraktivitet hos platser – positiv spiral för inflyttning Revideringar av teorin tar fram följande yrken som viktiga: - Högteknologiska yrken - Konstnärer/artister - Kvalificerade yrken och ledande befattningar - Lärare och utbildare Men…

Floridas teori har fått mycket kritik: storstadsperspektiv, fokuserar på hög lön, elitism (är bara vissa kreativa?), förklarar inte all tillväxt, kan inte appliceras i alla (några?) kontexter Omtolkningar av teorin lyfter fram betydelsen av kreativitet i andra sammanhang – turismindustrin som ett exempel: servicekunskap, öppenhet, teknologi, men inte minst det fjärde T:et – Territorial Assets, dvs natur- och kulturresurser!

Attraktiva platser i byar och småstäder? Livskvalitet, aktiv och rik fritid samt bra boende blir viktigare för vissa grupper – de attraheras oftare till små orter, till turistorter och till landsbygden Orter med en stor turismnäring är också orter som attraherar fler högutbildade, fler egenföretagare och fler personer med hög inkomst (exempel som studerats är Sälen och Idre). Inte bara med jobb inom turism!

Tolerans och mångfald? Innovation drivs av olikhet och brytningar av idéer – homogena platser är inte lika dynamiska Florida’s ”Tolerans” – kreativa människor dras till platser som är öppna för olikhet och individualism, exempel ”Gay Index”

Befolkningen som resurs - de som flyttar och stannar Generella mönster inom internationell, nationell och regional omflyttning (säkerhet, täthet, livskvalitet) Permanenta inflyttare: nyinflyttare, återflyttare – olika motiv Temporära/säsongsvisa flyttare: fritidshus, säsongsjobb Flyttmotiv: utbildning, jobb, boendemiljö, sociala nätverk, men framförallt livsfas De som inte flyttar – varför stannar de? Aktiva val eller kvarblivande? Mobila och immobila individer – hur ser vi på dem?

Attraktivitet – vad och för vem i Dalarna? Vad innebär det att se sin kommun som en turistdestination – Utmaningar? Fördelar? Vad betyder det att fokusera på ett ’människoklimat’ (people’s climate) och inte bara ett ’företagsklimat’? Går det att planera för större pluralism, olikhet och tolerans? Hur?

Tack !