ANNA-CARIN JONSSON Kvantitativa verktyg för pedagoger

Statistik som metod…. Insamling - Planering - Vem -Vad -Hur - Datainsamling Beskrivning - Tabeller, Diagram -Statistiska mått - centralmått -spridningsmått -korrelation Analys - Dra slutsatser från det insamlade materialet

Epistemologiskt förhållningssätt Personligen känner jag mycket få ”positivister” som forskare och lärare i kvantitativ metod. Ett realistiskt perspektiv säger att orsakssamband existerar utanför medvetandet Kritiskt realistiskt = dessa utanförstående valida orsaksrelationer kan inte uppfattas helt och hållet korrekt med våra sinnen. Det är alltid en konstruktion av verkligheten vi agerar på. Kritisk realism är ett vanligt förhållningssätt bland de forskare som använder kvantitativ metod i sin forskning.

Orsakslagar Det är enklare att upptäcka orsakslagar i slutna system under kontroll. Fältundersökningar involverar mest öppna system. Ju öppnare system desto lättare är det att dra felaktiga slutsatser om orsakssamband. Människor vill se samband och söker aktivt samband, dock utifrån sin egen personliga möjlighet att tolka verkligheten. Även forskare.

Hur bestämmer du design? Vad är forskningsfrågan och hur kan ni samla in information för att besvara den?  Öppen frågeställning eller hypotes? Vilka personer skall delta i undersökningen?  Urval? Vem vill du uttala dig om? Är ditt urval representativt? Skillnader i hur urval hanteras vid enkätstudier och experiment. Vad skall ni använda för instrument, hur skall det se ut, vilka frågor skall ni ha med i enkäten/instrumentet?  Språk? Skalor? Redan utprövat instrument eller “handmade”?

Design Enkät ”Storskaliga studier” Experiment Kvasi-experiment Longitudinella studier Mixed design

Bikupa Ni har antagligen gjort någon form av en vetenskaplig studie, t ex examensarbete/uppsats eller liknande. Vad handlade den om och vilken design valde ni då? Diskutera fyra och fyra – berätta kortfattat om er studie/uppsats.

Analys – Traditioner och kulturella skillnader Beskrivande statistik  Frekvenser, medelvärden, diagram Gruppjämförelser  T-test och ANOVA: Variation inom och mellan grupper i relation till gruppernas medelvärden samt antal deltagare.  Skilj mellan att jämföra samma grupp två gånger (t ex en första gång och sedan pröva någon form av ny pedagogik och sedan en andra gång för att studera effekten – och jämförelser mellan två helt skilda grupper samtidigt Sambandsanalyser  Korrelation, Regressionsanalys, Faktoranalys, Strukturell Ekvationsmodellering

Enkäten och storskaliga studier Ofta ett randomiserat, slumpmässigt urval. Randomiserat urval används för att man skall kunna skatta en hel population. T ex. skulle man kunna undersöka attityder till skola i den svenska populationen Internationella kunskapsmätningar T ex IEAs undersökningar med rena kunskapsprov och medföljande enkäter Ibland digitaliserad design som på ytan kan tyckas bekväm men där svarsfrekvens är ett stort problem (och som leder tillbaks till urvalsproblematiken).

Experimentet Man strävar efter att ha kontroll över situationen så att det som ev. påverkar resultatet är den faktor som man prövar. Använder vad vi kallar för instrument. Försöker även ha kontroll över hur deltagarna påverkas av de olika instrumenten, vad kommer först och vad kommer sist, påverkar det som kommer först de som därefter händer? Piaget känd för sina experiment Annat ex. – intervju gammal/ung, tid i korridor

Ytterligare exempel på experiment Strömwall, L., Granhag, P.A., & Jonsson, A.C. (2003). Deception among pairs: ”Let’s say we had lunch and hope they swallow it”. Psychology, Crime, & Law, 9 (2), Hur kan man skilja lögnare från de som talar sanning? Problem med experiment som ingen metodbok nämner – interaktion med deltagare (inte kan svara eller svarar något helt annat)

Kvasi-experimentet Kritik mot laboratoriestudier ledde till utveckling inom kvantitativ metod. Förlägga experimentet i en för deltagarna så naturlig miljö som möjligt. Forskaren tar sig till deltagarna.

Exempel på kvasi-experimentell design i skolan Allwood, C.M., Jonsson, A.C., & Granhag, P.A. (2005) The effects of source and type of feedback on child witnesses’ metamemory accuracy. Applied Cognitive Psychology, 19, Jonsson, A-.C., & Beach, D. (2012). Predicting the use of praise among pre-service teachers: influence from implicit theories of intelligence, social comparison and stereotype acceptance, Education Inquire, 3, (2), Fakiren samt Studentuppsats

Bikupa Gällande studien om Fakiren där barn skall validera sina egna episodiska (dramatiska/starka) minnen, kan vi ändra design? Diskutera fram en annan design än den kvasi- experimentella för Fakiren-studien. Arbeta 4 och 4.

Studier över längre tid Longitudinella studier som undersöker fenomenet identitet över tid. T ex Margot Bengtsson ” Tid, rum, kön och identitet ”  Hur ungdomar (1959, 1977, 1985 samt 1993) upplevde  Vem av föräldrarna som var den mest dominante  Vem av föräldrarna som tagit störst ansvar  Vem de stått närmast  Vem av föräldrarna som man tyckte sig var mest lik

Exempel på Longitudinell design Jonsson, A.C. & Allwood, C.M., (2003). Stability and variability in the realism of confidence judgments over time, content domain, and gender. Personality and Individual Differences, 34 (4), Longitudinell studie där högskoleprovet användes tre gånger på samma elevpopulation. DTK och ORD Intervaller om två veckor Undersökte metakognitiv förmåga i relation till olika provmiljöer i Högskoleprovet Problem med longitudinell design – deltagare tröttnar

Mixed-design En planerad som inte blev som den skulle, ”och vad bidde det då?”. Inga resultat på de kvantitativa instrumenten antagligen på grund av att vi använde dåliga instrument. Kan vara problematiskt att importera utländska frågebatterier till svensk population – men kan också vara problematiskt att själv utveckla ett instrument. Istället artikel utifrån de kvalitativa analyserna. Jonsson, A-.C., & Beach, D. (2013). A problem of democracy. Stereotypical notions of intelligence and identity in college preparatory academic programmes in the Swedish upper secondary school. Nordic Studies in Education, 32,