Barn, familj och närstående Föreläsning 8 februari 2011 Jörgen Lundälv.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Läggdags - Om sömn hos barn med funktionshinder
Advertisements

Utbildningsprocessen
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Kultur för alla – gäller det mig
Introduktion till NPF Jag tänkte ge en kort introduktion till NPF
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Omsorg Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan
LSS 1§ Omfattar personer med
LSS 1§ Omfattar personer med
Elevhälsovården Rikskonferens 14 sept 2009
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Uppsökande och förebyggande arbete
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Janet Wohlfarth Mia Gustavsson Jacqueline Karvik
Patientlagen och information till patienter och närstående
Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS
25 januari 2007 Lena Olson och Lydia Springer - Vuxenhabiliteringen, Landstinget Sven-Erik Pistol - Regionförbundet Ann Nilsson -Tierps kommun Inger Selling.
Var tredje timme dör en förälder till ett barn under 18 år i Sverige.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Varför talböcker? Ingrid Källström Varför talböcker?
Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan
ÄPPELHYLLEVARDAG FOLKBIBLIOTEKENS ARBETE MED TILLGÄNGLIGA MEDIER FÖR BARN Ingrid Källström Stockholm 23 april Tillgängliga medier på folkbibliotek2.
Skolbibliotek för alla Skolbibliotek för alla2 Ingrid Källström.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Bra initiativ med kalas och en eloge till skåne för detta arrangemang och allt bra som sker i skåne.
Från barn till barn genom springslanten. FN:s konvention om barnets rättigheter PPT bild 2.
Egen styrka-projektet
Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning - myndighetsutövning Introduktionsutbildning Louise Odengard - Stadsledningskontoret.
JÖRGEN LUNDÄLV INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE HUR KAN FORSKNING OCH UTVÄRDERING AV FUNKTIONSHINDERPOLITIKEN UTVECKLAS? Föredrag vid Internationella Funktionshindersdagen.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Idrottslyftet – mer och fler Utformning av kommande arbete.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Utbildning ST-läkare-specialister 2014 Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser.
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Integritet läroplansanalys.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Våga prata om psykisk ohälsa!
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Funktionshinder och rehabilitering
Ord, begrepp och nomenklaturer inom funktionshinderområdet
Vad är barn? Det är något man räknar norm på!.
Quiz Testet ger dig snabb känsla för hur mycket eller lite du vet om barnets rättigheter. Gör testet tillsammans med dina medarbetare. De rätta svaren.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Barnkonventionen.
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Anhörigstöd i Ljusdals kommun KPR
Välkommen till Habiliteringscentrum Västmanland
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Anhörigstödet i Falkenberg
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
Quiz Testet ger dig snabb känsla för hur mycket eller lite du vet om barnets rättigheter. Gör testet tillsammans med dina medarbetare. De rätta svaren.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Barn, familj och närstående Föreläsning 8 februari 2011 Jörgen Lundälv

Efter filmen - Bikupa Diskutera vilka teman som framkommer i filmen. Vilken utsatthet finns? Hur påverkas närstående? Vilka problem och dilemman finns enligt din mening efter att ha sett filmen?

Barnperspektiv i media ”Vill se tuffare tag mot mobiler i skolan” (Vimmerby Tidning 8/2-2011) ”Kostbyte kan hindra ADHD” (Svenska Dagbladet 4/2-2011). ”Åsa vill leva ett aktivt liv” (Dalarnas Tidningar 3/2-2011). ”Barn behöver vårt stöd” (Nerikes Allehanda 5/2-2011).

Barnkonventionen Viktig källa: Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter. Utrikesdepartementet och Regeringskansliet, 2003.

Artikel 23 - barn med funktionshinder ”Länderna ska se till att barn med funktionshinder får bra liv. Barn med funktionshinder ska kunna gå i skolan och vara med i samhället på andra sätt. Barnet och barnets familj ska få den hjälp de behöver”.

”Hjälpen ska vara gratis eller så billig att människor har råd att ta emot hjälp. Länder ska tillsammans lära sig mer om hur de kan hjälpa barn med funktionshinder på bra sätt. Rika länder ska hjälpa fattiga länder”.

Barnkonventionen, Update 2009 Fullversion och kortversion: publikationer/barnkonventionen

ICF version för barn/unga World Health Organization. (2007). International Classification of Functioning, Disability and Health: Children and Youth Version, ICF-CY. Geneva: World Health Organization (WHO).

Livsvillkor ur familjeperspektiv Livsvillkorsprojektet - undersökning av familjer med rörelsehindrade barn i Sverige (totalt 860 familjer deltog) Källa: Man måste alltid slåss på byråkraternas planhalva! RBU - Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar (Rapport).

Slutsatser i studien hälften av barnfamiljerna i studien hade haft svårigheter att f å stödinsatser för barnet. 36 % var missnöjda med stödet från försäkringskassan. 40 % var missnöjda med stödet från kommunerna. 50 % av familjerna hade överklagat ett eller flera myndighetsbeslut. familjer med rörelsehindrade barn har oftare större ekonomiska svårigheter än andra barnfamiljer.

Slutsatser i studien 50 % av familjerna ansåg att de fått försämringar pga minskade bidrag och höjda avgifter. mammorna i familjerna hade sämre hälsa än andra barnföräldrar. 60 % av mammorna med rörelsehindrade barn rapporterade belastningssmärtor.

Stödets betydelse för närstående Flera studier visar att stöd till föräldrar och närstående är mycket viktigt

Västra Götaland, lägesstudie 2004 Västra Götalandsregionen, Handikappkommittén Rapport ”Levnadsvillkor för människor med funktionshinder. En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt. Rapport 2004.

Resultat 2004 Bristfällig nationell statistik. Socialstyrelsen orolig för att stora grupper med barn med funktionsnedsättningar blir ytterligare osynliggjorda av bristande statistik.

Resultat barn i åldrarna 0-22 år fick insatser enligt LSS. Totalt elever mellan 7-21 år var inskrivna i särskolan.

Resultat 2004 föräldrar till barn med funktionsnedsättningar anser sig ha stora svårigheter att göra sig hörda i kontakt med olika myndigheter. svårigheter i samarbete mellan olika myndigheter, bristande förståelse,

Barns utsatthet barnens fritid kraftigt beskuren genom svårigheter och problem med att få färdtjänst. Konsekvens = begränsande kontakter med kamrater på fritid.

Särskilda föreningssatsningar T.ex idrottsföreningar som rekryterar barn och unga med funktionsnedsättningar. Exempel: kampsport, rullstolsbasket.

Utan kamrater barn och unga med rörelsehinder har få eller inga kamrater Ständig planering försvårar spontana kontakter med jämnåriga flera barn och unga umgås med vuxna Inrutade tider (t.ex färdtjänsttaxi) hindrar möten med jämnåriga.

Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet till lekplatser Skaderisker – farliga lekplatser och fritidsplatser.

Källa: Skär, Lisa (2002). Barn och ungdomar med rörelsehinder: deras uppfattningar o roller, relationer och aktiviteter. Luleå: Luleå Tekniska Universitet.

Familjen och utsattheten Många relationer upphör eller reduceras p.g.a. påfrestningar Svårt för omgivningen att förstå barnets och familjens situation Svårigheter för vänner och närstående i olika situationer Hela familjen och de närstående påverkas

forts Vanligt att familjen får planera och begränsa vanliga aktiviteter och intressen. Omprövning sker. Skam och isolering för funktionsnedsättningen men även hjälpmedel.

Läsa mer om barn Barnombudsmannens rapport till regeringen Många syns inte men finns ändå. Stockholm: Barnombudsmannen. Paulsson, K. (2000). ”Det ser så fint ut på pappret”. Om barn med funktionshinder och Barnkonventionen. Stockholm: RBU och Rädda Barnen.

Läsa mer…. Rädda Barnen (2004). Vadå’ samma chans som alla andra?. Stockholm: Rädda Barnen Handikappombudsmannen (2002). Hitta dina rättigheter – guide för barn med funktionshinder och deras familjer. Stockholm: Handikappombudsmannen.

Läsa mer… Bergström, S & Paulsson, K (2003). Med spring i själen. Goda exempel på fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. Stockholm: Rädda Barnen och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar.

Anhörigstöd - vad är det? ”Många som vårdar sina anhöriga får aldrig eller sällan sova ostört och har svårt att lämna hemmet även för kortare stunder. Det värdefulla arbetet utförs i det tysta. Du som vårdar en anhörig i hemmet har möjlighet att få stöd och avlastning kortare perioder eller under en längre tid”. Källa: Vårdguiden,

Stödformerna Ekonomisk ersättning (Kommunen, Försäkringskassan eller Landstinget) Hemsjukvårdsbidrag (hjälp med injektioner, såromläggning). Anhöriganställning (kontakta biståndshandläggaren i kommunen) Vårdbidrag (ges till förälder som vårdar sjukt barn i hemmet eller ett barn med funktionsnedsättning i hemmet. Upp till 19 års ålder. Ges av Försäkringskassan)

Stödformer fortsättning Närståendepenning: vård av närstående som är svårt sjuk. Den vårdande som avstår från eget förvärvsarbete för att ge närståendevård kan få närståendepenning. Ansökan hos Försäkringskassan. Avlösningsservice: hemtjänstpersonal kan avlösa anhörigvårdare under viss tid om han eller hon ger anhörigvård dygnet runt. Korttidsvistelse: för person med funktionsnedsättning, tillfälligt boende på korttidshem.