Trender bland ungdomar om droger och narkotika Presentation: Svenska nätverkets ECAD-möte i Visby 1-2 september 2005 Håkan Leifman Mobilisering mot narkotika tel 08 –

Varför viktigt studera, förstå trender och hur ungdomar tycker och tänker om droger: Ökad globalisering: svårt för staten att styra och kontrollera ungdomars tankar om droger Bättre förebyggande insatser om förståelsen ökar i hur ungdomar tänker, om olika livsstilar och faser i ungdomsåren

Skilja på mikro och makro: Sekulära trender förklaras av samhälleliga förhållanden Individuella skillnader förklaras av olikheter på individnivå – (jfr risk-skyddsfaktorer på olika nivåer) Särskilt stora och snabba förändringar i trender har samhälleliga förklaringar Växelspel ”arv och miljö”: vissa påverkas mer än andra av sekulära trender

Risk- och skyddsfaktorerfamiljen skyddsfaktorerskolan skyddsfaktorerkamratgruppen skyddsfaktorernärmiljön skyddsfaktorersamhället skyddsfaktorer hos individen Tonårs-graviditet Dålig skol- anpassning Drogbruk Psykiskohälsa Kriminalitet

Olika former av ”avvikandet beteenden / problembeteenden bland unga har ökat under efterkrigstiden: ex alkproblem, narkotika, kriminalitet, självmord Inte en men många olika förklaringar: Rutter & Smith (1995): huvudförklaring: ökad grad av sekularisering och urbanisering av samhällena - inneburit kontrollen över ungdomarnas liv från såväl familjen, kyrkan som grannskapet minskat. Andra förklaring av R & S: -Förändrad familjestruktur: ökad grad av skilsmässor och ensamhushåll. -Respekten för och influenserna från auktoriteter har minskat bland ungdomen. Även de dominerande lokala, traditionella värderingarna har försvagats. Allt mer vana att kritiskt granska och ifrågasätta auktoriteter -Tillgängligheten av alkohol, narkotika har ökat -Ekonomiska faktorer. Ökad disponibel inkomst bland ungdomen nämns som en viktig faktor. -Ökning av avvikande beteende generellt (conduct behaviour) vilket kan vara en indirekt orsak till ett ökat alkohol- och narkotikamissbruk. -Ökad individualisering och därmed ett ökat accepterande av avvikande livsstilar och minoriteter -Förändrade villkor för övergång från barndom/ungdom till vuxenliv, dvs. förlängd ungdom -Förändrad status att vara ungdom. Detta har lett fram till specifika ungdomskulturer som tydligt markerar ungdomar som en avgränsad grupp.

Förändringar i olika livsfaser: förlängd ungdomstid

WHO (Walsh, 1982): Kulturella: kulturella skillnaderna i synen på och bruket av alkohol minskar mellan de europeiska länderna. Vi får en ökad homogenisering av vanorna. Ekonomiska: Förbättrade ekonomiska villkor under talet bidrog till den ökade bruket av alkohol. Kvinnor och ungdomar: ökning speciellt bland ungdomar och kvinnor. Ungdomar debuterar tidigare och dricker större mängder. Kvinnor börjar dricka mer och möjligen ta efter delar av männens (o)vanor. Walsh kopplar detta till kvinnans ökade delaktighet i förvärvslivet och deras därmed ökade disponibla inkomst. Arbetslöshet: arbetslösheten ökade generellt sett i Europa i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet Walsh (1982) nämner arbetslöshet som en möjlig riskfaktor. Kriminella subkultur: I vissa sådana förekommer alkohol och droger oftare än i andra miljöer. Vad som är orsak och verkan osäkert. Migration: Dess inverkan på droger-alkohol beror på vem som flyttar var. Eftersom drog och alkohol ofta är högre i städer än på landsbygden leder urbaniseringen ofta till en ökad användning av alkohol och narkotika. Ökad fritid: Enligt Walsh har den ökade fritiden, i kombination med ökad disponibel inkomst, varit en av de viktigaste orsakerna, i synnerhet bland ungdomar. Nykterhetsrörelsen: I flera länder har nykterhetsrörelsens inflytande minskat avsevärt under de senaste decennierna. Handel och reklam/marknadsföring: Marknadsföring av olika alkoholaktörer ökat kraftigt under senaste decennierna.

Likartade trender över tid - i absoluta tal

Likartade trender över tid - i relativa tal, ej absoluta

Ökad utjämning - större ökning i absoluta tal för land 2

Konsumtionstrenderna för vin- och ölländerna bland de tidigare 15 EU-länderna och för Sverige

Andelen vinkonsumtion av totalkonsumtionen av alkohol: medelvärden och två spridningsmått i EU-länderna

Globala trender – ökad utjämning Diskuteras inom olika områden: 1.Ekonomi: en global marknadsekonomi, kapitalet inga nationsgränser, liknande konjunkturer, EMU – ex på ekonomisk integration 2.Politik: EU också ett politiskt projekt. Politiska beslut fattas även utanför nationsgränser. Kanske i framtiden mer gemensam socialpolitik mellan EU-länder? 3.Kulturella: mer uniforma livsstilar, ungdomskulturer utan nationsgränser. Utvecklingen av kommunikations- teknologin påskyndar utvecklingen.

Den yngre generationen som vuxit upp med den ”splittrade” och stressande verklighet har bäst lärt sig att bemästra den – de kan mentalt befinna sig på flera olika platser samtidigt Jesper Bo Jensen intervjusamtal med en tonåring: ”Vad gör du när du kommer hem från skolan på eftermiddagen? - ”Ingenting, tar det lugnt” - ”Ja, men vad menar du med ingenting, att du bara sitter och tittar i taket?” ”Nej, jag sms:ar lite, kollar mailen, chattar på MSN, spelar lite dataspel, ser på TV och lyssnar på musik samtidigt, ingenting speciellt alltså, tar det lugnt”.

MOB-projekt ”Att droga ibland” (under ledning av Philip Lalander) Studier av olika livsstilar – olika grupperingar av ungdomar i olika sociala och kulturella mönster. Hur förhåller sig dessa till droger: Latinamerikaner i en svensk lågstatusförort Globala resenärer (backpackers) Musikfestivalbesökare Människor som besöker klubbar

MOB-projekt ”Att droga ibland” (under ledning av Philip Lalander ) Ex. globala resenärer: resandet – psykosocialt moratorium, uppskjutande av sociala förpliktelser, from av frizon, många prövat första gången utomlands. Resenärerna definierar två olika rum – hemmiljön och resande fot, droger knöts till senare. Så länge denna gräns finns – inte säkert att detta leder till ökat drogande i hemmiljö Resenärerna: generellt blivit något mer liberalt inställda till cannabis än tidigare men de flesta var överens om att Sverige skulle fortsätta med restriktiv narkotikapolitik Ex musikfestivaler, karnivaler: de allra flesta intervjuade ungd. använder inte droger i vardagen utan är ett tillfälligt inslag: droger förknippades med något som står vid sidan av vardagen Talar om festivaler och liknande fenomen som gränsområden, övergångsriter från barndom till ungdomstid och in i vuxenlivet. Drogerna fungerar som gränsöverskridande, skapare av annorlundahet Festivalerna och drogerna hör hemma i ett socialt rum som står utanför vardagen och utanför det etablerade samhället normer.

Andelen som uppgett att de någon gång använt narkotika bland elever i årskurs 9 och bland mönstrande

Andel som använt narkotika (hasch eller marijuana) under de senaste 12 månaderna, efter kön, ålder och region, enligt riksrepresentativa frågeundersökningar genomförda av SCB 1997 och 2002 i åldrarna Regioner Götaland0,8 % 1,3 % Skåne0,8 % 1,9 % Blekinge/Halland/Kronoberg0,7 % 0,9 % Västra Götaland0,8 % 1,2 % Övriga Götaland0,8 % 1,2 % Svealand0,8 % 1,7 % Stockholms län1,1 % 2,3 % Övriga Svealand0,5 % 1,1 % Norrland0,7 % 0,2 % Kön Män 1,2 % 1,9 % Kvinnor0,4 % 0,7 % Åldersgrupper år2,8 % 4,6 % år0,2 % 0,7 % år 0,1 % 0,2 % Totalt 0,8 % 1,3 %

Andel som prövat narkotika i olika delar av Europa samt i Sverige bland åringar (årskurs 9)

Narkotikautvecklingen enligt tre indikatorer (källa: CAN, 2004)

Nationella skattningar av antalet tunga missbrukare (per 1000 inv befolkn år) och inf. Om narkotikarelaterade dödsfall inom EU-länder, enligt nationella definitioner (ö=ökning, o=osäkert, s=stabilt, m=minskning, Ö (S/Ö): 8 länder; S: 1 land; M (S/M): 3 länder; O: 2 länder

Drug-related deaths in diff. EU-countries

Prisutvecklingen av heroin i Sverige och Västeuropa (Källa: CAN)

Tentativ slutsats Betydande skillnader mellan Sverige och andra länder i Europa vad gäller andelen som använt någon gång/senaste 12 månaderna, trots ökningar. Vuxna – data otillräckliga för att ge en bra bild: skattningar av ”tunga missbrukare” och ökning av narkotikadödlighet tyder på ökningar i många EU-länder. Inga tecken på utjämning sedan slutet av 1990-talet bland unga, snarare tvärtom: något har hänt i Sverige. Specifika nationella karakteristika har betydelse: synen på droger, social- och narkotikapolitik, levnads-förhållanden m.m.