Lugnande läkemedel Bensodiazepiner Oktober 2015 Anna Petersson.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Läkemedelsbehandling vid schizofreni – behandlingsrekommendation
Advertisements

Hälsoeffekter, tidiga tecken vid stress och psykisk ohälsa
BPSD Definition BPSD Vad beror BPSD på? Hur bedömer man BPSD?
Läkemedel och graviditet
Docent Anna Dåderman, fil.dr. (psykologi), med.dr. (rättspsykiatri)
Unga vuxna med självskadebeteende; effekter av Dialektisk beteendeterapi vid SU/Mölndal och SÄS/Borås psykiatri.
Evidensbaserade metoder-farmakologiska
Diagnos- ADHD, Asperger och Borderline
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Alkohol, droger och psykisk hälsa
Läkemedelsberoende ur ett allmänläkarperspektiv
BAS+PULS= VITALA PARAMETRAR
Medicinsk del i utredningen &
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
Mentala störningar forts.
Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Farmakoterapi vid ångest
Medicinska specialistkliniken utvärdering TaktiPro
Vanliga problem Eva Nordin-Olson 2007.
Missbruk Borås Bo Söderpalm
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
Migard Frovatriptan ATC-kod: N02C C07 Godkänd: (MR)
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Inåtvända symptom barn & unga
Mirjam Talvik ADHD och missbruk 4:e december 2008
Rekommendationer efter workshop april 2008
Akutpsykiatri ST läkarkonferens Nynäshamn Andreas Carlborg
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten.
Evidensbaserade metoder-farmakologiska
De vanligaste feldiagnoserna (%)
Välkomna till beroendekliniken!
Vad är bipolär sjukdom ? Symptom Diagnostik Behandling
Beroende Missbruk - högkonsumtion
80. RETTS - Nedstämdhet R45.2 RETTS© 2012 Röda prover Orange prover
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Tvångslagar inom psykiatrin
Beroende och psykiatri
Sandra Mulaomerovic Överläkare I psykiatri
Psykiatri för AT-Läkare
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Mental hälsa.
Akutväskan och akuta läkemedel
Psykiatri i förändring Historia och spaning in i framtiden Eva Hellquist Lindström Verksamhetssamordnare Psykiatri Affektiva Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Diagnoskännedom 2 KUR-projektet Södertörn Christian Johansson Specialist i psykiatri.
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
Psykisk ohälsa. Exempel på olika psykiska sjukdomstillstånd Psykos Vanföreställningar Dålig Verklighets- uppfattning Personlighetsstörning Affektiv störning.
Elektroniskt expertstöd – EES Grundutbildning.
Uppdaterad Elektroniskt expertstöd – EES Kundfall.
Samsjuklighet Flera ”sjukor”/diagnoser samtidigt Beroendeperspektiv Tidigare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och svår psykisk störning (psyk sjukdom eller.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Strategier för rationell opioidförskrivning i primärvården
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Ludvig Hallberg ST-Läkare Vuxenpsykiatri, PhD
Ångestsyndrom Carin Österholm
Depression hos barn och ungdomar
Läkemedelsbehandling vid demenssjukdom
Äldre och psykisk ohälsa
PM: Akut Farmakologi, BUP Akut och Vård avdelning Malmö
Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården
Susanne Buchmayer Överläkare BUP heldygn, Stockholm
Rapport Q Uppföljning av e-dosmålen för äldre personer i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Suicidrisk-bedömning
Rapport kvartal Uppföljning av e-dosmålen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
TILMA Halland Terapi, Information vid LäkeMedelsAvvänjning
Vill du somna ? Sov Bra Utan läkemedel Nästa station: Rosenlund VC
Narkotikaklassade läkemedel i öppenvård
Presentationens avskrift:

Lugnande läkemedel Bensodiazepiner Oktober 2015 Anna Petersson

Ångest kan vara olika..  Panik  Rädsla  Spänning  Oro  Rastlöshet  Stress  Vånda  Grubblerier  Separationsångest  Katastroftankar / tvångstankar

Bensodiazepiner  Från mitten av1960-talet ökande förskrivning till mitten av 1970-talet  1990-talet blev SSRI förstahandsmedel  Fler kvinnor än män  Störst användning hos äldre  Verkar på GABA-receptorn

Benso t.ex.  Oxazepam – Sobril 10 mg  Diazepam – Stesolid 5 mg  Alprazolam – Xanor 0,25-0,5 mg  Lorazepam – Temesta 1 mg

Indikationer för användning av bensodiazepiner  Sömnstörning  Akut mani  Ångestsyndrom: Generaliserad ångest Specifika fobier Paniksyndrom  Anpassningsstörning - Kris  Organiska hjärnsyndrom: Akut delirium tremens Predelirium Vid demenssjukdomar  Ångest vid förstämningssyndrom/depression som initial adjuvans

Indikationer för användning av bensodiazepiner forts  Schizofreni, kataton typ och för snabb sedering  Adjuvans inom anestesin  Fobiskt undvikande personlighetsstörning  Alkohol- och drogabstinens  För suicidala patienter med uttalad ångest  Status epilepticus  Tardiv dyskinesi, akatisi  Spasticitet; t ex spastisk paraplegi, akut torticollis  Kontraindikationer (relativa): Myasthenia gravis, sömnapné, allvarlig lungsjukdom

Effekter  Muskelavslappnande  Kramplösande  Ångestdämpande / lugnande  Sövande  Sänker andning, blodtryck och puls

Risker  Toleransutveckling  Abstinens  Utsättningssymtom  ”Sug”  Missbruk  Beroende  Intoxikation  Negativa kognitiva effekter – minnesproblem  Fallolyckor (äldre)

Riskpatienter?  Borderline, histrionisk respektive antisocial personlighetsstörning  Impulskontrollproblem  Somatoformt syndrom  Tidigare känt missbruk av t.ex. alkohol och centralstimulantia, blandmissbruk  ”Sociopatisk” familj

Sammanfattning  De flesta patienter som förskrivs bensodiazepiner på psykiatriska och neurologiska indikationer har nytta av dem.  Bensodiazepinanxiolytika ger snabb ångest- lindring, vilket är värdefullt i många sammanhang.  Toleransutveckling och minnesrubbningar förekommer vid långtidsbehandling.  Äldre patienter med falltendens bör behandlas försiktigt.

Sammanfattning forts.  Bensodiazepinhypnotika lindrar tillfällig sömnstörning som går ut över arbetsförmåga och relationer.  Bensodiazepiner mildrar utsättningssymtom vid avgiftning i sluten vård efter substansmissbruk.  En minoritet med predisponerande personlighetsdrag och blandmissbruk bör inte förskrivas bensodiazepiner i öppen vård eftersom de inte använder preparaten på avsett sätt.

Alternativ vid ångestsyndrom och depression med ångest – kontinuerlig behandling  Antidepressiva tex SSRI, SNRI, Mirtazapin  Lyrica  Buspar

Alternativ vid tillfällig ångest  Atarax  Lergigan  Theralen  Inderal (om övervägande hjärtklappning eller tremor)

”Specialist” alternativ  ”Moderna” neuroleptika (Seroquel-Quetiapin, Zyprexa-Olanzapin) ibland bättre än benso vid t.ex. emotionell instabilitet med ”borderline”-ångest samt ångest vid andra personlighetsstörningar Kan även användas vid behov

Användbara länkar och fördjupning   087/LKT1141s2025_2029.pdf (2011) 087/LKT1141s2025_2029.pdf  angest_och_oro.html angest_och_oro.html  av-angestsyndrom/ (2005) av-angestsyndrom/  sjukvard/behandlingsrekommendationer/Rek%20% C3%85ngest2%5B1%5D.pdf (2006) sjukvard/behandlingsrekommendationer/Rek%20% C3%85ngest2%5B1%5D.pdf