Fysisk aktivitet och FaR® vid cancersjukdom Andrea Porserud Specialistsjukgymnast Onkologi.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Fysisk aktivitet och avspänning Föreläsning
Advertisements

Leg sjukgymnast, medicine doktor
Andningsgymnastik i samband med lungcancerkirurgi
FaR-statistik VGR FaR-modellen FYSS REK-listan FaR i PV Skaraborg
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Läkemedel utan Nikotin
Kim Thorsen Docent, överläkare, Utbildningschef, Örebro läns landsting
BUFY, Fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar
Gävleborg förskriver flest antal FaR i landet Regina Bendrik leg sjukgymnast/specialistsjukgymnast PV FaR-samordnare
Hälsa och Kondition.
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
Ursula Scheibling Medicinsk ansvarig läkare
Införande i Landstinget Gävleborg
Lära sig leva med cancer
Kondition och träning.
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Regionalt vårdprogram utmattningssyndrom (UMS), version 2011
Rehabiliteringsgarantin
Nationella riktlinjer Metoder för beteendepåverkan
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Vardagsrehabilitering
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Fysisk aktivitet på recept ® Jill Taube FaR ® i Stockholms Läns Landsting Centrum för allmänmedicin, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet.
Sjukgymnastik för äldre personer
Att möta framtiden Cancerrehabilitering
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Fallförebyggande arbete Sjukgymnaster/Fysioterapeuter i
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Medicinska kommittén 15 maj
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Sjukgymnastik vid myelom
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
Nationella riktlinjer för demenssjukdom
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Undersköterskans dag 4 mars och 9 april 2008
Hälsa.
Fysisk aktivitet och barn
Hälsa och Kondition.
Cancerrehabiliteringsprocessen
Undersköterskans dag 16 april 2009 Välkomna till en stunds reflektion kring ämnet vardagsrehabilitering.
Fysisk aktivitet vid Cancer -Varför? -Hur?
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Hinner doktorn prata.
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Sofia Carlsson FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. En handbok i fysisk aktivitet för hälso-
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
Med avstamp i forskning mot evidensbaserad praktik Magnus Zingmark Leg arbetsterapeut Medicine doktor FoU-ansvarig Östersunds kommun.
Weronica Helleberg Idrottslärare Finnbacksskolan
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Förbättrad patienters delaktighet i sin egen rehabilitering
Temadag cancerrehabilitering och levnadsvanor
Hur når vi HbA1c <52 mmol/ml?
Fysisk aktivitet på recept – FaR®
Personen som kommer till Friskvården i Värmland
FaR® i Nordöstra Göteborg - Pernilla Säll, FaR-utvecklare - Anna Fäldt, FaR-samordnare - Ira Huggert, FaR-samordnare -Bengt Lidholm, FaR-samordnare.
Träff 2 Välkommen!.
Källa: Tillämpad Näringslära, Stockholms läns landsting
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Fysisk aktivitet på recept – FaR® i Region Uppsala
Presentationens avskrift:

Fysisk aktivitet och FaR® vid cancersjukdom Andrea Porserud Specialistsjukgymnast Onkologi

Vad för fysisk aktivitet, hur ofta, intensitet, duration? Statens folkhälsoinstitut: FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling Innehåll/

Fysisk aktivitet – allmänna rekommendationer Regelbunden fysisk aktivitet av såväl aerob som muskelstärkande karaktär. Alla vuxna. Det finns ett dos - responssamband som innebär att ytterligare hälsovinster kan nås om man ökar mängden fysisk aktivitet utöver den lägsta rekommenderade dosen. Vinsterna med fysisk aktivitet överväger riskerna och gradvis ökning av tid och intensitet minskar riskerna. Längre perioder av stillasittande bör undvikas. FYSS, 2015

Fysisk aktivitet -minst 2,5 timme i veckan. - intensiteten bör vara minst måttlig. - vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Muskelstärkande fysisk aktivitet - minst 2 gånger per vecka för stora muskelgrupper. Äldre bör även träna balans. Långvarigt stillasittande bör undvikas. -regelbundna korta pauser (”bensträckare”) rekommenderas FYSS, 2015

Symptom Muskelatrofi Förändring av kroppsvikt Försämrad kondition Minskad muskelstyrka Försämrad rörlighet Illamående Trötthet Depression/Nedstämdhet Försämrad funktionell funktion Försämrad livskvalitet Ökad risk för: - andra cancerdiagnoser - osteoporos - diabetes - hjärt- och kärlsjukdom

Mål med fysisk aktivitet Förbättrad hälsorelaterad livskvalitet kondition muskelfunktion balans kroppskännedom möjlighet till viktstabilitet självständighet möjlighet till att bibehålla sociala nätverk Minskad smärta trötthet rörelserädsla vallningsproblematik illamående ångest och depression

Fysisk aktivitet – rekommendationer vid cancersjukdom Anpassa fysisk aktivitet individuellt Använd stora muskelgrupper: - aktiv transport: cykling eller promenader - friluftsliv - motion, fysisk träning - aktivitet i hemmet Bör utföras dagligen 15 – 60 minuter, medel till hög intensitet Statens folkhälsoinstitut: FYsisk aktivitet Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling

Fysisk aktivitet vid cancersjukdom Mindre fysiskt aktiva under och efter cancerbehandlingen än de var innan. Följer inte de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet. Evidens för att patienter med cancer bör rekommenderas att vara fysiskt aktiva: - ökad livskvalitet - minska biverkningar - ev. minska risken för recidiv och ge förbättrad överlevnad.

“Exercise interventions on health-related quality of life for people with cancer during active treatment, 2012.” Review: Shiraz I Mishra, Roberta W Scherer et al. Syfte: Att utvärdera hälsorelaterad livskvalitet som effekt av fysisk träning, hos vuxna under aktiv cancerbehandling. 56 studier Cancerdiagnoser: bröst, prostata, gynekologi, hematologi m.fl. Träningsformer: promenader, cykling, styrketräning, yoga, Qigong. Träning jämfört med kontroll  ökad hälsorelaterad livskvalitet

“Exercise interventions on health- related quality of life for cancer survivors, 2012.” Review: Shiraz I Mishra, Roberta W Scherer et al. Syfte: Att utvärdera hälsorelaterad livskvalitet som effekt av fysisk träning, hos vuxna efter cancerbehandling. 40 studier Cancerdiagnoser: bröst, colorektal, huvud-hals, lymfom m.fl. Träningsformer: : promenader, cykling, styrketräning, yoga, Qigong, Tai Chi Träning jämfört med kontroll  ökad hälsorelaterad livskvalitet

Rådgivande samtal om fysisk aktivitet Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Informera och förbereda inför förändringen Följa upp erfarenheter inför förändringen och identifiera svårigheter. SBU Systematisk sammanställning år 2007: - recept på fysisk aktivitet - träningsdagbok - stegräknare - alltid skriftlig information Följa upp efter förändringen hur det gått.

Fysisk aktivitet på recept - FaR® I Sverige sedan år 2001: - evidensbaserad metod - individuellt anpassat - motiverande samtal - ett enkelt ”råd” eller en kombination av sätt att vara fysiskt aktiv på - uppföljning legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Egen aktivitet/organiserad aktivitet - ofta bra med kombination Stockholms Läns Landsting - FaR® ska användas som behandlingsalternativ för att förebygga och behandla sjukdom - sedan år 2007

FaR® – efter bukkirurgi Fysioterapikliniken, Karolinska, år 2011: Strukturerat arbete kring FaR Urologiska klinken, Karolinska, sedan 2012: - urinblåsecancer, stor bukoperation, information vid hemgång Syfte: - evidensbaserad information genom individuell ordination av fysisk aktivitet på recept - förstå vikten av fysisk aktivitet - uppnå optimal nivå av fysisk aktivitet - uppföljning på telefon i öppenvården

Praktiskt kring FaR® Receptet - i Take Care (journalsystemet på Karolinska) - på gult receptpapper (skriva in i Take Care) En eller två ordinationer? - promenader/ promenader och lätt styrkeövning - simning och stillsittande Hur länge ska receptet gälla/ antal recept ska utgå från patientens behov. Viktigast att receptet fungerar för patienten. Uppföljning/utvärdering - Broschyr med kontaktuppgifter till sjukgymnast - Ett uppföljande telefonsamtal från Fysioterapiklinikens öppenvård

Utvärdering? Visa för patienten att fysisk aktivitet och själva ordinationen är viktig. Om man sätter in en behandling måste man följa upp om den haft avsedd effekt. Doseringen av fysisk aktivitet måste liksom för de flesta läkemedel trappas upp successivt och detta bör följas upp. Den aktivitet som valdes till en början kan behöva modifieras.

18 Föreläsningens namn

Öppenvård Onkologiska Kliniken, Karolinska - Sektionen för Cancerrehabilitering Patienter med behandling på Onkologen. Påbörja träning  Primärvård  Friskvård Bassänggrupper dam/herr Individuell bassängträning Qi-gong bassäng – spridd sjukdom Individuell träning i gym Medicinsk yoga Lymfterapi

Akupunktur – vallningar, illamående Rådgivning om fysisk aktivitet ”Kom i gång”grupp, efter beh. bröstcancer: - 2 g/v under 6 veckor - fysioterapeut och psykosocial sjuksköterska - teori och fysisk aktivitet ”Leva med sjukdom”grupp, blandade diagnoser, spridd sjukdom - 1 g/v - fysioterapeut och psykosocial sjuksköterska - mindfulness och samtal ”Look good feel better”

Regionalt centrum för cancerrehabilitering Stockholm/Gotland Multiprofessionellt team Öppenvård för alla vuxna som har cancerdiagnos. Avancerade och Mycket avancerade behov av rehabilitering. Under uppbyggnad. Verksamhetschef precis utsedd.

Ingela Sjölin. Mail:

23 Föreläsningens namn Tack!