Vad är Europeiska unionen (EU)? 28 medlemsstater Mer än 500 miljoner invånare Länder som i dagsläget ansökt om medlemskap i EU: Albanien, Montenegro, Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Turkiet

Vilka är EU:s huvudprinciper? Gemensamma värderingar: respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna, mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet (artikel 2 i EU-fördraget) Mål: främja freden, EU:s värden och folkens välfärd (artikel 3 i EU-fördraget) 4 friheter: fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital

De viktigaste etapperna i EU:s historia

1950-talet – ursprunget Återuppbyggnaden efter kriget 1950: 9 maj – Schumanförklaringen 1951: Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) skapas 6 medlemsstater: Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg och Nederländerna 1957: Romfördragen – Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Euratom inrättas

1960-talet – grundvalarna 1960: Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) bildas 1962: den gemensamma jordbrukspolitiken lanseras 1968: tullarna avskaffas

1970-talet 1973: 1:a utvidgningen – Danmark, Irland och Storbritannien går med i EEG  9 medlemsstater 1979: 1:a allmänna direkta valet till Europaparlamentet

1980-talet – konsolidering Utvidgning till länder i Sydeuropa: Grekland (1981), Spanien och Portugal (1986)  12 medlemsstater 1986: Europeiska enhetsakten, som ändrar Romfördraget, undertecknas 1990: genom Tysklands enande blir f.d. Östtyskland en del av EEG

1990-talet 1993: inre marknaden (Maastrichtfördraget) träder i kraft 1995: ny utvidgning – Österrike, Finland och Sverige  15 medlemsstater

2000-talets första årtionde: Den största utvidgningen 1 januari 2002: 12 länder inför euron 2004: utvidgning med central- och östeuropeiska länder – 10 nya medlemsstater: Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien  25 medlemsstater 2007: Bulgarien och Rumänien går med  27 medlemsstater 2013: Kroatien går med  28 medlemsstater

2000-talets första årtionde Institutionerna behöver reformeras 2005: Nej till EU-konstitutionen i Frankrike och Nederländerna 2007: Lissabonfördraget antas och träder i kraft den 1 december 2009

Vad gör EU för dig? Några exempel Frihet att bo, studera och arbeta i samtliga medlemsstater Utbytesprogram för ungdomar: Comenius, Leonardo Da Vinci och Erasmus En gemensam valuta för 19 länder Miljölagstiftning för att bekämpa klimatförändringarna Lika möjligheter Lägre roamingkostnader Och mycket mer...

EU-institutionerna

Europaparlamentet Har tillsammans med rådet befogenhet att stifta lagar Övervakar (tillsammans med rådet) EU:s budget och EU-institutionernas politik Har 751 ledamöter, valda i allmänna val Val vart femte år Talman: Martin Schulz

Europeiska rådet EU:s politiska ledning, fastställer politiska riktlinjer och prioriteringar Består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer samt av rådets ordförande och Europeiska kommissionens ordförande Ordförande: Donald Tusk

Europeiska unionens råd Medlagstiftare tillsammans med Europaparlamentet (ändrar, antar eller förkastar kommissionens lagförslag) Består av de ministrar från de 28 medlemsstaterna som dagordningen kräver Roterande ordförandeskap: växlar mellan medlemsstaterna varje halvår: 1 januari–30 juni 2016: Nederländerna 1 juli–31 december 2016: Slovakien

Europeiska kommissionen Föreslår och genomför lagstiftning (initiativrätt, "fördragens väktare") 28 kommissionsledamöter (en från varje medlemsstat) varav en ordförande, Jean-Claude Juncker, och flera vice ordförande (en är unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik)

Övriga EU-institutioner och EU-organ Europeiska unionens domstol Europeiska centralbanken Europeiska revisionsrätten Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) Regionkommittén

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Vad är EESK? Ett rådgivande organ som inrättades genom Romfördraget (1957) Företräder det organiserade civila samhället Europa­ parlamentet Europeiska unionens råd Europeiska kommissionen Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Vad är det organiserade civila samhället? Alla de grupper och organisationer som medborgarna inrättar för att föra fram sina intressen, uppnå ett mål eller samarbeta med likasinnade

Vilken roll har EESK? EESK har genom sin rådgivande roll gentemot Europaparlamentet, rådet och kommissionen tre huvuduppgifter: Att se till att EU:s politik återspeglar den verkliga ekonomiska, sociala och samhälleliga situationen. Att bygga upp ett EU som kännetecknas av ökat medborgardeltagande och är närmare medborgarna. Att slå vakt om EU:s värden och främja det civila samhällets organisationer i hela världen.

EESK – en bro mellan EU och det organiserade civila samhället Lyfter fram det civila samhällets intressen Ger organisationerna i det civila samhället i medlemsstaterna en möjlighet att föra fram sina åsikter på EU-nivå

Hur är EESK uppbyggt? EESK är en ledamotsförsamling med 350 ledamöter (utnämnda på 5 år) från EU:s 28 medlemsstater EESK har en ordförande och två vice ordförande som väljs på två och ett halvt år Företräder ekonomiska och sociala intressegrupper: arbetsgivare, arbetstagare, övriga intressegrupper (icke-statliga organisationer, jordbrukare, ungdomar, konsumentskydd osv.) Har 6 facksektioner och ett rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI) Yttrandena diskuteras och antas med enkel majoritet vid EESK:s plenarsessioner (ca 9 per år)

Hur fungerar EESK? Utarbetande av ett yttrande 6 facksektioner Plenarförsamlingen GRUPP II Arbetstagare GRUPP I Arbetsgivare GRUPP III Övriga intressegrupper SEKTION Studiegrupp: Ledamöter och sakkunniga

Ditt Europa, din mening

Förslag till åtgärder för bättre integrering av invandrare i värdländerna Praktiska åtgärder som man kan vidta ute på fältet – i skolor, klubbar osv. – för att hjälpa unga invandrare att integreras bättre Praktiska förslag – i ungdomsperspektiv – för hur man kan hantera migrations- och flyktingkrisen Ni ska arbeta tillsammans med följande ämnen:

Ett praktiskt förslag för hur man kan öka medvetenheten om vikten av effektiv integration, särskilt när det gäller yngre flyktingar Deltagande i undervisning i aktivt medborgarskap, interkulturell dialog och antidiskriminering Ni ska arbeta tillsammans med följande ämnen:

Mer än 4 miljoner syrier har flytt landet sedan kriget bröt ut – varav hälften barn. Grannlandet Libanon har tagit emot nästan 1,2 miljoner syriska flyktingar och har, tillsammans med Jordanien, tagit emot störst antal flyktingar per capita i världen. Turkiet har tagit emot mer än 1,9 miljoner syriska flyktingar, vilket innebär att man har tagit emot fler flyktingar än något annat land i världen. Information om flyktingkrisen:

Sverige och Tyskland är de EU-länder som har tagit emot flest flyktingar. Tyskland har för närvarande mer än syriska flyktingar. Andra länder i Europa har vägrat ta emot flyktingar. De har i stället stängt gränserna. Flyktingarna kommer inte bara från Syrien. Mer än ett dussin andra konflikter har brutit ut under de senaste fem åren i olika delar av världen, t.ex. Irak, Sydsudan och Ukraina. Information om flyktingkrisen:

Enligt FN:s flyktingkommissariat är nu en människa av 122 i världen antingen flykting, internflykting eller asylsökande. Totalt är 43 % av världens flyktingar barn. Flyktingarna har lämnat sina hem och länder eftersom de inte har något annat val. Information om flyktingkrisen:

Enligt 1951 års flyktingkonvention är en flykting den som "i anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land, vari han är medborgare, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan, som nyss sagts, icke önskar att begagna sig av sagda lands skydd". Flyktingbegreppet:

De har inte bara berövats sin barndom eller ungdom, utan det finns också stor risk för att deras rättigheter kränks eller åsidosätts. Unga flyktingar har på grund av sin ålder särskilda behov. Eventuellt har de också skilts från sina föräldrar eller vårdnadshavare, vilket är fallet för ensamkommande flyktingbarn. Denna mycket otrygga och utsatta situation kan skada unga människors kulturella, intellektuella, fysiska, psykiska och sociala utveckling. Barn och ungdomar får inte tillgång till utbildning eller fritidsaktiviteter. Unga flyktingar:

EESK:s ståndpunkt EU behöver en ny invandrings- och asylpolitik baserad på större delat ansvar. Det borde finnas en invandringskodex som omfattar all lagstiftning. Samarbete med ursprungs- eller transitländer utanför EU är av största vikt i hanteringen av orsakerna till migrationen. EU:s politik bör bygga på ett humanitärt synsätt som utmanar nationella argument som ofta är främlingsfientliga och spelar på ett upplevt hot från "irreguljära invandrare".

Kommitténs grundläggande inställning är att migranter är människor med precis samma grundläggande rättigheter som EU-medborgare, som måste respekteras och värnas oberoende av personens rättsliga ställning. Kommittén noterar med oro att intolerans, rasism och främlingsfientlighet gentemot invandrare ökar i Europa.

I Bryssel: rapport och debatt Ni kommer att arbeta i grupp. De viktigaste resultaten i arbetsgrupperna kommer att rapporteras och diskuteras kortfattat vid det avslutande plenarmötet i evenemanget och kommer att utgöra en del av dagens dokumentation. Förhoppningsvis kommer de inledande steg som tagits under detta evenemang att följas upp i hela Europa och inspirera andra ungdomar att aktivt ta ansvar!

Kontaktuppgifter För ytterligare information eller hjälp kan ni kontakta oss: E-post: Webbplats: Your Europe, Your