Välkomna till Svenska ESF-rådet Susan Sundqvist Pettersson och Ann-Marie Heikkilä.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EU:s strukturfonder Strukturfondspartnerskap
Advertisements

Socialfondens regionala plan. Styrkor - Stockholm är en fungerande och funktionell region där lokala problem kan lösas regionalt - Stockholm har en stor.
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Nykvarns kommun Bidragsmöjligheter Januari Strukturfondspartnerskapen •Förbättra tillgängligheten och öka förutsättningarna för regionförstoring.
Europeiska Socialfonden EU:s sammanhållningspolitik Lissabonstrategin – EUs tillväxt- och sysselsättningsstrategi Nationellt Socialfondsprogram.
Europeiska socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap.
Förstudie ESF Västmanland
1 - Förstudien Tillväxt för alla - Socialfonden
CHALMERS INDUSTRITEKNIK Commercial R&D.  Stiftelse grundad av Chalmers Tekniska Högskola 1984  Ca 61 MSEK årlig omsättning  62 anställda varav 31 med.
Workshop om det nya Socialfondsprogrammet
Välkommen till ESF:s seminarium
Skörda frukterna! Socialfondens växthus för kompetensutveckling.
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Europeiska socialfonden avstamp i Europa 2020-strategin
Goda exempel från tema Asyl inom Equalprogrammet Det nya socialfondsprogrammet
Lokal Arbetsförmedling
Dagens innehåll Kl Inledning, strukturfondpartnerskapets ordförande Erik Langby Kl Strukturfonderna - europeiskt perspektiv, bakgrund.
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Europeiska Socialfonden EU:s sammanhållningspolitik Lissabonstrategin – EUs tillväxt- och sysselsättningsstrategi Nationellt Socialfondsprogram.
Luleå 4 juni 2012 Arbetsförmedlingen och Arbetsintegrerande sociala företag.
Matchning Södertörn. Regionalt utvecklingsprogram för Södertörn Vision: Kommunerna på Södertörn är en attraktiv del av Stockholm- Mälarregionen, med en.
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Förslag till regional handlingsplan för Socialfonden i Västsverige 26/ Strukturfondspartnerskapet.
Skörda frukterna! Socialfondens växthus för kompetensutveckling.
Europeiska socialfonden - Övre Norrlands handlingsplan
Förstudie 2014 ”Socialfonden och kompetensförsörjning i region Örebro” – spår 1.
Europeiska socialfonden - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till.
Sverige i Europa Europa i Världen Presentation av Europeiska socialfonden Uppsala 2 december 2008.
Strukturfondspartnerskapet
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
Synergier och mervärden mellan olika fonder Hur kan satsningar inom t.ex. Naturturism verka för de övergripande målsättningarna inom de andra fonderna?
Europeiska socialfondens nationella strukturfondsprogram för Sverige
Socialfondsprojekt Maria Johansson Berg, Svenska ESF-rådet Övre Norrland
MIA-Mobilisering Inför Arbete Ansökan Europeiska socialfonden.
Europeiska socialfonden: EU-medel + nationella anslag:270 milj kr Projektens medfinansiering:161 milj kr...ett verktyg för att finansiera EU-strategin...
Läget i Strukturfondspartnerna Skåne Blekinge, december 2015 Brysselnätverket Ystad 8 december 2015 Carin Peters.
Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn –
MIA-Mobilisering Inför Arbete Riktad utlysning till Samordningsförbunden Stockholms län – totalt 100 MKR - Vad betyder detta? Utlysningen har tre syften:
Skövdemodellen Tillsammans skapar vi vägar till arbete
Möjlighet till Egen Kraft!
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna
Övergripande inriktning Europeiska socialfonden i Stockholm 2017
Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
Strukturfondspartnerskapet
ESF:s förstudiestöd ( 2014)
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Välkomna till informationsmöte den 9 februari i Eskilstuna!
Förändringsteori Utlysning 2017/00484 breddad rekrytering för arbete
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Fokus Yrkesutbildning VO
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Bild av esf-projektets tänkta process och målgrupp
- Översikt Socialfondsprogrammet ESF16feb/ E Ramel
Europeiska socialfonden Programstöd och Utveckling
Horisontella principer
Kortsiktig /Långsiktig effekt
ALLIN, ett samverkansförslag om insatser för utrikesfödda i Trollhättan, Lilla Edet, Grästorp, Vänersborg, Mellerud och Bengtsfors Europeiska socialfonden,
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Workshop inför eventuell projektansökan till ESF
Presentationens avskrift:

Välkomna till Svenska ESF-rådet Susan Sundqvist Pettersson och Ann-Marie Heikkilä

ESF-rådet i korthet ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar Europeiska socialfonden Fead - fonden för dem som har det sämst ställt Europeiska integrationsfonden Våra projekt arbetar med att utveckla befintliga metoder, ta fram alternativa metoder och pröva nya organisationsformer och samverkansformer. Det ger nya lösningar, metoder och arbetssätt som sedan kan föras in i ordinarie arbets- marknadspolitik och välfärdssystem.

Socialfonden i korthet Socialfonden är ett led i EU:s Europa 2020-strategi Socialfonden ska påverka arbetsmarknadspolitiken Insatserna syftar till att: stimulera kompetensutveckling förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv öka övergången till arbetsliv för de som står längst från arbetsmarknaden underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning

Vad styr Europeiska socialfonden? EU-förordning Partnerskapsöverenskommelse Nationellt program Nationell/8 regionala handlingsplaner EU-strategi 2020

Programmet ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. Övergripande mål för socialfondsprogrammet:

1:1 Stärkt ställning på arbetsmarkn. genom bl. a ökad kompetens, större nätverk Förbättrad och mer utvecklad arbetsorganisa tion o breddad rekryteringsbas Bidragit till arbetsmarknad ens behov av arbetskraft och kompetens tillgodosetts. Bidragit till ett hållbart arbetsliv, fler stannat kvar längre i arbetslivet 1:2 Utvecklade metoder f sam- verkan mellan branscher, utbildningsan- ordnare och myndigheter avseende lärande på arbetsplatsen Förbättrad tillgång till lärande på arbetsplatsen Tillgodosett arbetsmarkn behov av kompetens. Förstärkt koppl mellan utbildning o arbetsliv. Underlätta övergång för ungdomar o nya på arbetsm 2:1 Bidragit till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknad en kommer i arbete eller kommer närmare arbetsmark- naden 2:2 Bidragit till att unga kvinnor och män som står långt från arbetsmarknad en kommer i arbete eller utbildning. Utvecklat eller tillämpat metoder som förebygger avhopp från gymnasie- skolan. 2:3 Bidragit till att kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknad en kommer i arbete, utbildning, arbetsmark- nadspolitiska program eller kommer närmare arbetsmarknad en. 3:1 Ökad sysselsättn o ökat deltagande i utbildning bland unga som löper störst risk för arbetslöshet o arbetsmark- nadsrelaterade problem Minskad inaktivitet bland arbetslösa unga, framförallt de unga som är inaktiva. Ökat antal företag som startas av unga som varken arbetar eller studerar. Förväntade resultat Programområde 1, KompetensförsörjnProgramområde 2, Öka övergångarna till arbeteProgramområde 3, Sysselsn.initiativet Program- område Socialfondsprogrammet ESF/E Ramel anst 5000 arbslösa Kvantitativa mål 50 projekt deltagare deltagare deltagare

Urvalskriterier Projektet ska bidra till utlysningens och programmets mål och förväntade resultat. Ansökan ska i sin problemformulering beskriva hur projektet utgått från målgruppens och aktörernas behov. Det ska finnas relevant kapacitet och kompetens hos projektorganisationen. Projekten ska uppfylla kraven som ställs vid ansökningstillfället gällande lika möjligheter. För jämställdhet ska även standarden för jämställdhetsintegrering följas.

forts Urvalskriterier Projektet ska grunda sig i en problem- och behovsanalys. vara väl förankrat och ha säkrat ägarskap och utpekade mottagare för resultat. Projektet och dess resultat ska vara kostnadseffektiva. utvärderingsbara.

Projektprocess Socialfonden Analys- och planeringsfas Förberedelse- fas Beslut/ projektstart Avstämning inför genomförande resultatuppföljningar Avslut- och arkiv-arbetet Utvärdering Uppföljning och utvärdering GenomförandefasAvslutsfas resultatuppföljn ingar

Jämställdhet - kvinnor och män har samma möjligheter och rättigheter Tillgänglighet - förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i syfte att förbättra integrationen i arbetsliv och utbildning Icke-diskriminering - diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning Ekologisk hållbarhet – valbar - en ekonomi som har förmågan att generera resurser som ökar det mänskliga välbefinnandet och den sociala rättvisan samtidigt som miljörisker och användandet av ändliga naturresurser kraftigt reduceras De fyra horisontella principerna

rättvisefråga; eliminera diskriminering på grund av kön, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder och sexuell läggning förutsättning för att möta demografiska utmaningar, t.ex. åldrande befolkning, färre i arbete, könssegregerad arbetsmarknad, hållbart välfärdssystem Mål i EU2020-strategin, fattigdom, nya jobb/kompetensutveckling, unga Horisontella principerna avgörande för att nå ESF:s övergripande mål

Programområde 1 Kompetensförsörjning

Programområde 1 Kompetensförsörjning Mål 1.1 Stärka kompetensen hos i huvudsak sysselsatta kvinnor och män men även hos personer som står långt från arbetsmarknaden, i enlighet med arbetsmarknadens och den enskilda arbetsplatsens behov Mål 1.2 Ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsplatsförlagt lärande

Målgrupp 1:1 Alla sysselsatta, såväl företagare som anställda, oavsett anställningsform och tidslängd, inom privat och offentlig sektor, samt verksamma inom ideell sektor Kvinnor och män som är prioriterade i programområde 2 Målgruppsdefinitionen är bred i syfte att möta behov av alla typer av verksamheter. Kompetensutvecklingen i små och medelstora företag är särskilt betydelsefull till ökad tillväxt och sysselsättning Målgrupper programområde 1

Förväntade resultat Stärkt ställning på arbetsmarknaden för sysselsatta kvinnor och män, bland annat genom ökad kompetens och större nätverk En förbättrad och mer utvecklad arbetsorganisation på arbetsplatsen t.ex. kompetensöverföring mellan erfarna och nyanställda medarbetare, eller för att minska arbetsrelaterade besvär Breddad rekryteringsbas för deltagande organisationer. Bidragit till att arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens tillgodosetts Bidragit till ett hållbart arbetsliv genom att fler stannat kvar längre i arbetslivet Mål 1.1 Stärka kompetensen

Framgångsfaktorer programområde 1, mål 1:1 Resultatfokus Förankring i hela organisationen/alla organisationer. Aktivt ägarskap, engagemang och delaktighet förutsättningar för utvecklingsprojekt. Hög delaktighet hos anställda och chefer i analys- och planeringsfas. Kompetensutvecklingen sker utifrån analys av verksamheten och arbetsmarknadens behov Samverkan och samarbete som medel Viktigt att ha olika former av lärande och att ta tillvara den nya kompetensen Aktiviteter ska bidra till utveckling av såväl individ som verksamheten PO1

Analys- och planeringsfas programområde 1 ”Ledningens och de anställdas engagemang och delaktighet i analysen, planeringen och genomförandet av insatserna utgör en viktig förutsättning för att uppnå ett gott resultat” Analys av verksamhetens förutsättningar, möjligheter och behov....den enskilda arbetsplatsens behov av kompetens, vilka framgår av en analys av verksamhetens förutsättningar, möjligheter och behov Delaktighet, alla ska vara med, intressentanalys, problemanalys, Resultatfokus, vad ska åstadkommas i analys- och planeringsfas?

Programområde 2 Ökade övergångar till arbete Mål 2.1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden Mål 2.2 Underlätta etablering i arbetslivet och öka deltagandet i utbildning för unga (15-24 år) kvinnor och män Mål 2.3 Kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden, med sammansatt problematik, ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden

Inriktning programområde 2 Ökade övergångar till arbete Mål: bidra till ökad övergång till arbete eller att deltagarna kommer närmare arbete. Möjligheter till individanpassning och samverkan. Målgrupper unga (15–24 år) långtidsarbetslösa (mer än 12 månader) personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga nyanlända invandrare (i etableringsfasen) personer som är eller har varit sjukskrivna och som har behov av stöd för återgång i arbete.

Större fokus på resultat och effekter Förenklingar Indikatorerna gör nytta, de är verktyg för att se om projekten är på rätt väg och kan nå sina resultat Täta uppföljningar Analys- och planeringsfas Resultatbaserat arbetssätt

Kortsiktig effekt Resultat Leverans/ utfall Aktiviteter Resurser För att nå effekten måste vi uppnå… För att uppnå resultaten måste vi erbjuda… För att erbjuda detta måste vi göra… För att göra detta behöver vi…… Start Resultatkedja/Förändringsteori

Uppföljning Dessa uppgifter används i uppföljningen och ger information om vad som görs och vilka resultat som uppnås: Indikatorer Uppgifter om projekten, t.ex. vilka deltagarna är, projektens inriktning Ekonomiska uppgifter

Vad är skillnaden mellan uppföljning och utvärdering? Uppföljning syftar till att ge information om en åtgärd går i förväntad riktning. Informationen om riktningen kommer oftast snabbt för att kunna användas för löpande justeringar. Utvärdering tar sikte på samma fråga som uppföljning men också mycket mer. Den försöker, med hjälp av olika analysmetoder, svara på frågan varför något hänt.

Arbetsgrupper Projektidéerna ska ligga till grund för kommande ansökningar Jämställdhet SKA finnas med i analys, indikatorer, aktiviteter, utvärdering och mål Tillgänglighet och icke-diskrimering ska belysas

Arbetsgrupper Arbetstiden är medfinansiering! Tidrapporten är viktig Kan ha kostnader upp till den beviljade summan Ex på kostnader: resor och logi, ev material och extern tjänst (måste upphandlas!) Fakturor bör ställas till projektägaren Vidarefakturering får ej innehålla påslag

Arbetsgrupper Kostnader kan bokföras hos part i arbetsgruppen Kopia på bokföring skickas till projektägaren

Transnationalitet Möjlighet att arbeta transnationellt, dvs. ha gränsöverskridande aktiviteter med aktörer från andra EU-länder.

Ansöka om projektmedel i Programområde 1 Beskriva verksamheten ur ett jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv

Ansöka om projektmedel i Programområde 2 Måste säkerställa deltagarantal hos AF, FK eller kommun i god tid innan Analysen ska innehålla könsuppdelad statistik (kvantitativ och kvalitativ) Analysen ska beskriva tillgänglighet Måste finnas jämställdhetsmål Indikatorer och aktiviteter

Medfinansiering/budget Medfinansiering kan bestå av externa och/eller egna kontanter, arbetad tid i projektet och deltagarersättning (PO2)/deltagartid (PO1) Löneschabloner + 15 % i indirekta kostnader Indirekt kostnad: ex lokal, telefonkostnad, se förteckning

Driva ett socialfondsprojekt Likviditet bedöms vid ansökningstillfället Genomförandekapacitet viktig Kostnader utbetalas i efterhand Ansökan om utbetalning varje månad