Patientmaktsutredningen Landstinget i Värmland mars 2014 Patientlag.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Patientlag 1 februari Bakgrund om utredningen • Utredningen tillsattes av regeringen den 24 mars 2011 • Till utredare utsågs Johan Assarsson, dåvarande.
Advertisements

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Etik i vård och omsorg SOMS1201.
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Socialdepartementet Vårdkvalitet ur ett patientperspektiv SSN 23 november 2010.
Nordiska Kommunala Chefsrevisorskonferensen augusti 2012
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Del 1, 1 – 7 kap
Vad menar vi med begreppet behov?
Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen ger en samlad bild av vad som gäller.
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
DIVISION Landstingsdirektörens stab Ny patientlag Lagen träder ikraft den1 januari 2015.
Missbruks- och beroendevården – reglering och organisation
Patientmaktsutredningen
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
Patientlagen 2014/Carita Fallström
Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot primärvård
Patientlagen och informationsplikten
Patientlagen och informationsplikten 2014:
Patientlagen 1 januari 2015 Den 1 januari 2015 införs en ny patientlag i Sverige. Hälso- och sjukvårdslagen försvinner och ersätts av Patientlagen och.
Patientlagen 1 januari 2015.
Patientlagen och informationsplikten
Patientlagen För att stödja medlemmarna i genomförandet av patientlagen beslöt hälso-och sjukvårdsdirektörsnätverket, informationsdirektörsnätverket och.
Ny patientlag 1 januari 2015 Beskrivning och kommentarer
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Patientlagen 2014: Den 1 januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Lagen ställer.
Ändra till startrubrik
Diagnos och delaktighet
Patientlagen och information till patienter och närstående
Landstingets ledningskontor Patientlagen 1 januari 2015 Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot specialistvård.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Landstingets ledningskontor  Ny Patientlag  Etik, korruption och oegentligheter Jens Larsson, Chefsjurist
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) MAS-kompetensutv.dagar 2015 Carita Fallström
Patientlagen 2014:821 Texten är framtagen och reviderad ( ) av länets Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor tillsammans med Kunskapscentrum för.
Kunskap till Praktik Patientdatalag (2008:355) Sanna Othman – Landstingsjurist JLL.
Kunskap till praktik Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Offentlighet och sekretesslag (2009:400) Sanna Othman landstingsjurist.
Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar.
Patientmaktsperspektivet Johan Assarsson. En ny Patientlag – vad innebär det?
Juridik. Jurist inom LiV Handlägger juridiska frågor inom alla områden som förekommer inom landstinget. dokumentation, ansvar, delegering, psykiatrisk.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Barns Röst. För och med: Barn med NPF år och yrkesverksamma inom BUP & Hab Mål: Ökad delaktighet i den egna vården Av: Riksförbundet Attention i.
Välkommen!. Välkommen! Fortsatt utveckling av e-tjänsten Stöd och behandling Anette Cederberg Programansvarig SKL Rebecca Anserud (H)järn kolls ambassadör.
Patientlagen 1 januari 2015 Under 2011 gav regeringen utredaren Johan Assarsson i uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014–2017
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Do I Look Like An Idiot Teach Back
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Krävs det remiss för att söka vård i Jämtland Härjedalen?
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Patientlagen (2014:821).
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Nätverket för medicinska sekreterare
Regelverk, nyheter m.m. Anders Ekbom Professor Karolinska Institutet
Patientlagen och informationsplikten 2014:
ATTENTION! Nelli Kalnak, leg logoped, PhD
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
Behandlingsbegränsningar i vården
Vårdgaranti.
Presentationens avskrift:

Patientmaktsutredningen Landstinget i Värmland mars 2014 Patientlag

Patientmaktsutredningen Ingångsvärden Hälso- och sjukvårdslagen (1982) Likvärdig vård Remissregler Nordisk lagstiftning Rättighetslagstiftning? ”Bo – arbeta – resa” Barn som patienter Beslutsoförmögna

Patientmaktsutredningen 1600-talet – Tro och bön för bot och tillfrisknande.

Patientmaktsutredningen

Definitionen av hälsa (WHO) ”Hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart en frånvaro av sjukdom eller svaghet”

Patientmaktsutredningen Kur- och badanstalter Koncentrerat radiumvatten Stärkande tonica Drömtydning Insulin Penicillinet P-piller Helicobacter pylori Vaccinationsprogram Radioaktivitet Starköl Hibernal Betablockerare Provörsbarn

Patientmaktsutredningen Lagens syfte: stärka och tydliggöra patientens ställning i hälso- och sjukvården, samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Patientmaktsutredningen Lagen behandlar frågor om bl.a.: -information och samtycke till hälso- och sjukvård (även för barn och vuxna beslutsoförmögna) -delaktighet -second opinion -tillgänglighet -val av utförare -personuppgifter -synpunkter, klagomål och patientsäkerhet

Patientmaktsutredningen Samtycke till hälso- och sjukvård I patientlagen tydliggörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke, som -kan lämnas muntligen, skriftligen eller genom att patienten på annat sätt visar att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden -undantag ska regleras i lag, t.ex. tvångsvård, särskilda formkrav för samtycke m.m.

Patientmaktsutredningen Information I lagen tydliggörs -vilken information patienten ska få om den egna vården och behandlingen, -att patienten även ska få information om vårdgaranti och valmöjligheter inom och utom landet, -att informationen ska anpassas till bl.a. ålder, mognad och erfarenhet, -att den som ger information så långt det är möjligt ska försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen, -att informationen ska lämnas skriftligen om mottagaren ber om det och -att en önskan om att avstå från information ska respekteras.

Patientmaktsutredningen Delaktighet Patientens medverkan i den egna vården ska ske utifrån dennes önskningar och individuella förutsättningar.

Patientmaktsutredningen Barn i hälso- och sjukvården Principen om barnets bästa förs in i patientlagen. Barnets inställning till vård ska klarläggas och tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Barn ska få information enligt samma regler som gäller för vuxna – anpassad till ålder och mognad etc. Vårdnadshavares rätt att få information samt personalens möjlighet att i vissa fall neka vårdnadshavare information regleras i patientlagen. Lagen pekar på vikten av att personalen strävar efter att samverka med barnets vårdnadshavare.

Patientmaktsutredningen (Vuxna beslutsoförmögna) – avvaktar särskild utredning Vård som krävs för avvärjande av fara som akut hotar en person ska få ges även om samtycke ej kan inhämtas. Vård till vuxna beslutsoförmögna ska få ges utifrån en bedömning om vad som är bäst för patienten i det enskilda fallet

Patientmaktsutredningen Second opinion Patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska inom eller utom det egna landstinget få möjlighet till en second opinion. Om en second opinion leder till att patienten vill ha en annan behandling får detta prövas enligt reglerna om val av behandlings- alternativ.

Patientmaktsutredningen Ökad valfrihet Förslaget begränsat till öppen landstingsfinansierad vård. Ur ett patientperspektiv – ska underlätta för patienter som t.ex. arbetar i ett annat landsting eller är bosatta nära en landstingsgräns.

Patientmaktsutredningen forts. Patientlagen reglerar patientens möjlighet att få primärvård och öppen specialiserad vård inom eller utom det egna landstinget. HSL reglerar landstingens utökade ansvar att erbjuda öppen vård till patienter från andra landsting, på samma villkor som till de egna invånarna. Hemlandstinget ska ersätta vård i annat landsting. Hemlandstingets remissregler ska gälla.

Patientmaktsutredningen Utredningen vill åstadkomma Ett enkelt och tydligt regelverk för öppen utomlänsvård Administrativt hanterbart Begripligt för patienter och personal

Patientmaktsutredningen Ansvarsfull hälso-och sjukvård SOU 2013:44 På spaning efter den tid som flytt (Marcel Proust) Eller Efter ojämlikheter i vården

Patientmaktsutredningen Ernest Amory Codman M.D 1917 ”Jag anses excentrisk, emedan jag säger offentligt att om sjukhusen vill vara säkra på att bli bättre, så måste de ta reda på vilka resultat de har. De måste analysera sina resultat för att hitta starka och svaga punkter. De måste jämföra sina resultat med andra. Sådana åsikter kommer inte att vara excentriska om några år”

Patientmaktsutredningen

Fyra perspektiv på likvärdig vård 1.Patientperspektivet 2.Medicinska perspektivet 3.Politiska perspektivet 4.Socio- ekonomiska perspektivet

Patientmaktsutredningen Jämlik vård Socialstyrelsen (lägesrapporter, fokusrapporter, utvärderingar) Diskrimineringsombudsmannen (DO) Fundamental Rights Agency Kommissionen för jämlik vård (LIF) Nationell strategi för en god och mer jämlik vård (regeringen) Överenskommelser om insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård (regeringen – SKL)

Patientmaktsutredningen Jämlik vård forts. Utveckling av öppna jämförelser Socialstyrelsens riktlinjearbete Nationell plattform för jämlik hälsa och vård Stöd till svaga grupper – vårdcoacher mm Angereds närsjukhus

Patientmaktsutredningen Reflektion Frågan om jämlik vård är välutredd och det finns många initiativ inom området. Vad finns då för kvar för Patientmaktsutredningen att göra? Utredningen vill tillföra nytt perspektiv!

Patientmaktsutredningen Patientklagomål Nationella patientenkäten NPE 1177 Hitta och jämför vård Egna patientenkäter Patientnämnderna Egna patientinitiativ Inspektionen för vård och omsorg Lex Maria Patientförsäkringen Läkemedelsförsäkringen Mm

Patientmaktsutredningen Patientklagomål Exemplet ”The Mid Staffordshire NHS Trust”

Patientmaktsutredningen Reformerad lagstiftning Patientsäkerhetslagen Patientdatalagen Lag om vårdval Patientlag Lag om hälso- och sjukvårdsverksamhet

Patientmaktsutredningen Tack för mig!