DROGFRI SKOLA GÄVLE Angelica Persson, socionom Tele 026 – 17 99 96 Mobil 070- 4141101 Annika Molander, socionom Tele 026 – 17 23 41 Mobil 076- 1259896.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Skola och arbetsliv i samverkan
Advertisements

Skräp i korridorer, snus i tak och på väggar?
Lagstiftning – en översikt
Brukarfokus i biståndshandläggning
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Samverkan socialtjänst, skola och förskola
Mottagningsgruppen / Familjeavdelningen
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Om risk- och skyddsfaktorer
Plan mot kränkande behandling
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution
Centrum för förebyggande arbete Arbete och välfärdsförvaltningen
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Socialtjänstens möjligheter och begränsningar
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Eva da Silva leg psykolog, metodutvecklare, FoU, SiS
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
Handläggning enligt SoL
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
Socialrätten – en översikt
Barn som far illa Region Skåne
Dagens program Presentation Syftet med projektet
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
Socialtjänstlagen, SoL
3 kap. Om brott mot liv och hälsa 7 § Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om.
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Överenskommelse om samordning kring barn
Stärkt stöd och skydd för b o u Stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa Barnrättsperspektivet stärks Barn.
3 kap. Om brott mot liv och hälsa 7 § Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om.
Förebyggande arbete i Norrköping 23 november 2011.
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Jag visar alla respekt, tar hänsyn och ansvar
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
SOCIALTJÄNSTEN - SKYDDANDE AV PERSONSUPPGIFTER
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52) Beredande av vård (fel hos omgivningen) 2 § Vård skall beslutas om det på grund av misshandel,
Trivselregler Under revidering -gäller tillsvidare Jag visar alla respekt, tar hänsyn och ansvar Snöbollskastning är inte tillåtet på skolans.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Drogpolicy Mål: Elfrida Andréegymnasiet ska vara en drogfri skola/ arbetsplats. Ingen hantering, förvaring eller användning av droger skall förekomma på.
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP KAPITEL 6 F ÖRÄ Ld RAR OCH b ARN KAPITEL 6 F ÖRÄ Ld RAR OCH b ARN.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA Håkan Jonsson Folkhälsostrateg – DU eller LANGAREN?
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Barn- och ungdomsenheten Anmälningsskyldigheten När anmäler vi? Osäkerhet vid anmälan? Vad händer vid en anmälan? Frivillighet och tvångsvård.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Vad vi gör Vad vi vet Vad vi behöver veta mer om Vad vi kan göra
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Kriminalitet Anna-karin Gålnander.
Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och politiska avdelningen, Carsten Regionövergripande rutin (ersätter tidigare lokala varianter/versioner)
Kriminalitet Anna-karin Gålnander.
Barn- och Utbildningsförvaltningen
SSPF Socialtjänst – Skola – Polis – Fritid
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Bättre folkhälsa genom skolframgång
Längre eller upprepad frånvaro
LAG OCH RÄTT.
Presentationens avskrift:

DROGFRI SKOLA GÄVLE Angelica Persson, socionom Tele 026 – Mobil Annika Molander, socionom Tele 026 – Mobil

BAKGRUND 1. Ökning av elever som testat narkotika (CAN:s drogvaneundersökning) 2. Peter Bergström, ordförande för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden engagerade sig i frågan 3. Projektansökan till Kommunstyrelsen för tre-årigt projekt med uppföljning årsvis

 Samarbete mellan Utbildning & Arbete, Barn och ungdom samt Socialtjänsten  Projektledare och ekonomi på Utbildning & Arbete  Två personer är anställda av Socialtjänsten för att arbeta med projektet.

SYFTE Att genom tidig upptäckt av användande av droger kunna förhindra  att ungdomar testar droger  att ungdomar utvecklar ett beroende av droger.

GENOMFÖRANDE Projektet består av tre delar: 1.Utbildning av lärare och övrig personal 2.Information till föräldrar om projektet på föräldramöten och genom brev 3. Orossamtal med ungdom, föräldrar och skola

METOD 1. Kartläggning 3.Samtal Urinprov Uppföljning Behandling Oro från skola 2.Förberedelse inför samtal DSG 1-3 gemensamt skola och DSG Skola Socialtjänst

LAGSTIFTNING Narkotikastrafflag (1968:64) Det är olagligt att:  Köpa  Inneha  Bruka  Sälja/Förmedla kontakter  Byta  Låna ut NARKOTIKA  Ge bort som gåva  Framställa eller odla  Förpacka  Transportera  Förvara  Överföra betalning för  NARKOTIKA   För ringa narkotikabrott kan du dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.  Är brottet grovt kan du dömas till fängelse i lägst två år och högst tio år.  Lämplighetsintyg för körkort dras in.  Kan bli nekad visum till vissa länder. 

Straff: ringa narkotikabrott böter eller fängelse i högst sex månader. grovt narkotikabrott fängelse i lägst två år och högst tio år.  Lämplighetsintyg för körkort dras in.  Kan bli nekad visum till vissa länder.

Socialtjänstlagen (2001:453) Socialtjänsten skall  verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden  i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn

Socialtjänsten skall  med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som visat tecken på en ogynnsam utveckling  aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel

Socialtjänsten skall  i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet  i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose de särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts

Socialtjänsten skall  i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört

Socialtjänstlagen 14 kap 1 § Anmälningsskyldighet Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt de som är anställda hos sådana myndigheter är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. gäller också de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga

Lag med särskilda bestämmelser om vår av unga (1990:52 LVU)  Insatser inom socialtjänsten skall i första hand genomföras i samförstånd med den unge och dess vårdnadshavare enligt socialtjänstlagen. Om samtycke inte finns eller om det pga särskilda omständigheter inte går att bedriva vård på annat sätt kan den unge vårdas med tvång enligt LVU.  2 § Brister i hemmiljön kan gälla fram till den unge är 18 år.  3 § Eget beteende kan gälla fram till den unge är 21 år.  6 § Omedelbart omhändertagande.

TIDIG UPPTÄCKT – HUR?  Vänner, lärare och anhöriga anar ofta tidigt att något är fel  Aningar eller magkänslan är viktiga att ta på allvar  Vi behöver vara nyfikna, frågvisa och ha ett engagemang för den unge Det är egenskaper som de unga uppskattar att vi vuxna har.

CHECKLISTA  Ökad frånvaro?  Röker eleven cigaretter?  Frånvaro i anslutning till helgerna?  Ökad trötthet?  Sämre prestationsförmåga, resultat i skolan samt koncentrationsförmåga än tidigare?  Typiska attribut i drogsammanhang? Ex på detta kan vara smycken med marijuanalöv, mössor med rastafärgerna (gul, grön och röd) rakblad, smårör, filmrulle burkar.

 Drogliberal attityd, försvarar droganvändning?  Svårt att få kontakt?  Kraftiga humörsvängningar?  Ljuger eleven?  Har eleven fått mer pengar eller lånar den av kamrater samt har bristfälliga förklaringar till att pengarna är slut?

 Har eleven nya vänner eller svårt för att prata om vad den gör på sin fritid?  Förändringar vad det gäller hälsa och hygien?  Finns det tecken på nedstämdhet?

VEM BLIR MISSBRUKARE?  Relationer  Uttalade problem i skolgången  Tidig kontakt med polis och socialtjänst  Missbrukande föräldrar  Frånvarande föräldrar

SAMARBETE MED HEMMET  Ett gott samarbete med föräldrar kring ett arbete för tidig upptäckt av missbruk är grundläggande och viktigt.  Föräldrar behöver få veta om misstankar från skolans sida för att kunna stötta sina ungdomar.  När det gäller ungdomar under 18 år är skolan skyldiga att informera föräldrar vid oro.

Hur ska vi samarbeta? Vid minsta misstanke, fundering, magkänsla om att en elev uppvisar tecken: Ring och rådgör med Drogfri skola Gävle. Vid detta samtal bestäms om ytterligare kartläggning/observation av eleven behövs. I annat fall bokas tid för möte med målsmän och elev.

MÖTET Det är skolan som bjuder in till mötet då man genom detta löser eventuella sekretessfrågor. Mötet sker på skolan för att påvisa att skolan tar ansvar för sin oro över elever och att planering sker i samarbete med Drogfri skola Gävle.

Samtalet leds av någon av oss från Drogfri Skola Gävle. Vid mötet bestäms alltid att skolan måste få återkoppling kring resultat av drogtester osv. Vid positivt resultat av drogtest övergår ärendet från skola till socialtjänst Vid negativt resultat av drogtest går ärendet tillbaka till skolan och dess elevvårdsteam

Angelica Persson, socionom Tele 026 – Mobil Annika Molander, socionom Tele 026 – Mobil