DROGFRI SKOLA GÄVLE Angelica Persson, socionom Tele 026 – Mobil Annika Molander, socionom Tele 026 – Mobil
BAKGRUND 1. Ökning av elever som testat narkotika (CAN:s drogvaneundersökning) 2. Peter Bergström, ordförande för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden engagerade sig i frågan 3. Projektansökan till Kommunstyrelsen för tre-årigt projekt med uppföljning årsvis
Samarbete mellan Utbildning & Arbete, Barn och ungdom samt Socialtjänsten Projektledare och ekonomi på Utbildning & Arbete Två personer är anställda av Socialtjänsten för att arbeta med projektet.
SYFTE Att genom tidig upptäckt av användande av droger kunna förhindra att ungdomar testar droger att ungdomar utvecklar ett beroende av droger.
GENOMFÖRANDE Projektet består av tre delar: 1.Utbildning av lärare och övrig personal 2.Information till föräldrar om projektet på föräldramöten och genom brev 3. Orossamtal med ungdom, föräldrar och skola
METOD 1. Kartläggning 3.Samtal Urinprov Uppföljning Behandling Oro från skola 2.Förberedelse inför samtal DSG 1-3 gemensamt skola och DSG Skola Socialtjänst
LAGSTIFTNING Narkotikastrafflag (1968:64) Det är olagligt att: Köpa Inneha Bruka Sälja/Förmedla kontakter Byta Låna ut NARKOTIKA Ge bort som gåva Framställa eller odla Förpacka Transportera Förvara Överföra betalning för NARKOTIKA För ringa narkotikabrott kan du dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt kan du dömas till fängelse i lägst två år och högst tio år. Lämplighetsintyg för körkort dras in. Kan bli nekad visum till vissa länder.
Straff: ringa narkotikabrott böter eller fängelse i högst sex månader. grovt narkotikabrott fängelse i lägst två år och högst tio år. Lämplighetsintyg för körkort dras in. Kan bli nekad visum till vissa länder.
Socialtjänstlagen (2001:453) Socialtjänsten skall verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn
Socialtjänsten skall med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som visat tecken på en ogynnsam utveckling aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel
Socialtjänsten skall i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose de särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts
Socialtjänsten skall i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört
Socialtjänstlagen 14 kap 1 § Anmälningsskyldighet Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt de som är anställda hos sådana myndigheter är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. gäller också de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga
Lag med särskilda bestämmelser om vår av unga (1990:52 LVU) Insatser inom socialtjänsten skall i första hand genomföras i samförstånd med den unge och dess vårdnadshavare enligt socialtjänstlagen. Om samtycke inte finns eller om det pga särskilda omständigheter inte går att bedriva vård på annat sätt kan den unge vårdas med tvång enligt LVU. 2 § Brister i hemmiljön kan gälla fram till den unge är 18 år. 3 § Eget beteende kan gälla fram till den unge är 21 år. 6 § Omedelbart omhändertagande.
TIDIG UPPTÄCKT – HUR? Vänner, lärare och anhöriga anar ofta tidigt att något är fel Aningar eller magkänslan är viktiga att ta på allvar Vi behöver vara nyfikna, frågvisa och ha ett engagemang för den unge Det är egenskaper som de unga uppskattar att vi vuxna har.
CHECKLISTA Ökad frånvaro? Röker eleven cigaretter? Frånvaro i anslutning till helgerna? Ökad trötthet? Sämre prestationsförmåga, resultat i skolan samt koncentrationsförmåga än tidigare? Typiska attribut i drogsammanhang? Ex på detta kan vara smycken med marijuanalöv, mössor med rastafärgerna (gul, grön och röd) rakblad, smårör, filmrulle burkar.
Drogliberal attityd, försvarar droganvändning? Svårt att få kontakt? Kraftiga humörsvängningar? Ljuger eleven? Har eleven fått mer pengar eller lånar den av kamrater samt har bristfälliga förklaringar till att pengarna är slut?
Har eleven nya vänner eller svårt för att prata om vad den gör på sin fritid? Förändringar vad det gäller hälsa och hygien? Finns det tecken på nedstämdhet?
VEM BLIR MISSBRUKARE? Relationer Uttalade problem i skolgången Tidig kontakt med polis och socialtjänst Missbrukande föräldrar Frånvarande föräldrar
SAMARBETE MED HEMMET Ett gott samarbete med föräldrar kring ett arbete för tidig upptäckt av missbruk är grundläggande och viktigt. Föräldrar behöver få veta om misstankar från skolans sida för att kunna stötta sina ungdomar. När det gäller ungdomar under 18 år är skolan skyldiga att informera föräldrar vid oro.
Hur ska vi samarbeta? Vid minsta misstanke, fundering, magkänsla om att en elev uppvisar tecken: Ring och rådgör med Drogfri skola Gävle. Vid detta samtal bestäms om ytterligare kartläggning/observation av eleven behövs. I annat fall bokas tid för möte med målsmän och elev.
MÖTET Det är skolan som bjuder in till mötet då man genom detta löser eventuella sekretessfrågor. Mötet sker på skolan för att påvisa att skolan tar ansvar för sin oro över elever och att planering sker i samarbete med Drogfri skola Gävle.
Samtalet leds av någon av oss från Drogfri Skola Gävle. Vid mötet bestäms alltid att skolan måste få återkoppling kring resultat av drogtester osv. Vid positivt resultat av drogtest övergår ärendet från skola till socialtjänst Vid negativt resultat av drogtest går ärendet tillbaka till skolan och dess elevvårdsteam
Angelica Persson, socionom Tele 026 – Mobil Annika Molander, socionom Tele 026 – Mobil