Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Epidemiologisk forskning inom allmänmedicin Susanna Calling, Med dr, Allmänläkare Centrum för Primärvårdsforskning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Epidemiologisk forskning inom allmänmedicin Susanna Calling, Med dr, Allmänläkare Centrum för Primärvårdsforskning."— Presentationens avskrift:

1 Epidemiologisk forskning inom allmänmedicin Susanna Calling, Med dr, Allmänläkare Centrum för Primärvårdsforskning

2 CPF – Centrum för Primärvårdsforskning

3 Centrum för…nåt CPF CRC AKC AKO KCP KC

4 CRC Clinical Research Center

5 Vårdcentraler med forskningsuppdrag från CPF På varje AKC finns en forskningscoach: en disputerad, kliniskt verksam vårdgivare = AKC-koordinator AKC – allmänmedicinska kunskapscentra

6 AKC AKC Malmö: Susanna Calling/ Annika Brorsson AKC Lund: Staffan Lindeberg/ Ulf Jakobsson AKC Eslöv: Patrik Midlöv AKC Nordost: Rickard Ekesbo AKC Sydost: Bengt Zöller AKC Nordväst: Stefan Bremberg/ Veronica Milos Nymberg AKC CPF: Emelie Stenman

7 AKC/CPF erbjuder Öppna AKC-seminarier ca 2 ggr/termin – AKC-koordinator i området ”Prova på forskning”-seminarier 1 gång/varannan vecka – Jan Sundquist, Kristina Sundquist, Bengt Zöller på CPF Beställ ett seminarium

8 KCP

9 Epidemiologi ”Läran om hälsans och ohälsans utbredning och dess orsaker i en befolkning”

10 Varför behövs epidemiologi inom allmänmedicin? Utredning och behandling bör grundas på studier ur allmänmedicinskt perspektiv!

11 Vem insjuknar?

12 Databaser CPF – Dödsorsaksregistret – Slutenvårdsregistret – Flergenerationsregistret – Medicinska födelseregistret – Primärvårdsregister – ULF-registret – Mönstringsregistret – etc.

13 Levnadsvanor Fysisk aktivitet Rökning Alkohol Kost

14 Trender levnadsvanor - BMI ULF-registret Undersökte både generationer (födelsekohorter) och åldersgrupper BMI ökade i alla åldersgrupper och alla generationer Störst ökning: män år, kvinnor år Störst ökning hos 60- och 70-talister (Caman Ö, Calling S, Midlöv P, Sundquist J, Sundquist K, Johansson SE, BMC Public Health 2013)

15 Trender levnadsvanor - rökning Rökning minskade i alla åldersgrupper och alla generationer Män: 34% – 14% Kvinnor: 32% – 19% Minskningen av rökning var lägst hos kvinnor med låg utbildning (Midlöv P, Calling S, Sundquist J, Sundquist K, Johansson SE, Int J Public Health 2014)

16 Självskattad god hälsa minskade med ökande ålder Andelen med god självskattad hälsa ökade i äldre åldersgrupper (48-71 år) under Andelen med god självskattad hälsa minskade/var oförändrad i yngre åldersgrupper (<48 år) (Johansson SE, Midlöv P, Sundquist J, Sundquist K, Calling S, Int J Public Health 2015) Trender självskattad hälsa

17 Socioekonomiska faktorer Utbildning, Inkomst, Civilstånd, Utländsk Bakgrund Påverkar många sjukdomar Primärvårdens organisation

18 Underpriviligierat bostadsområde (”deprived neighborhood”) Låg utbildning Låg inkomst Arbetslöshet Socialbidragstagare

19 Teorier kring bostadsområdets effekt på hälsan Stress Kriminalitet, våld, nedskräpning Social desintegration (arbetslöshet, mobilitet) Sociala nätverk Levnadsvanor Sökbeteende till medicinsk vård

20 Övervikt och fysisk inaktivitet

21 Epidemiologi övervikt Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa (BMI ≥ 30) Vanligare hos män än kvinnor Vanligare vid låg utbildning och låg inkomst

22 Trendbrott? Studier visar avplaning i flera västerländska länder de senaste åren Svenskar motionerar mycket Svenskar tränar mest i EU Svenskar motionerar mest av alla i EU, enligt en ny undersökning. Samtidigt blir vi allt sämre på vardagsmotion - stillasittande framför en dataskärm vägs inte upp av några gym-pass. (SvD mars 2014)

23 Olika sätt att mäta fetma Body mass index (BMI) Midjemått Midje – höftkvot (WHR)

24 BMI < 25 = normalvikt = övervikt ≥ 30 = fetma

25 Mått på bukfetma (WHO) Midjemått – Kvinnor: ≥ 80/88 cm – Män: ≥ 94/102 cm Midja- höftkvot – Kvinnor: ≥ 0.85 – Män: ≥ 0.9

26 Mer metabolt aktivt Lipolys - levern Frisätter cytokiner/inflammatoriska proteiner Insulinresistens Förhöjda blodfetter Diabetes Atheroskleros Hjärtkärlsjukdom Bukfett

27 Samsjuklighet Diabetes Hypertoni Hjärtkärlsjukdom Sömnapné Artros Depression, ångest Gallvägssjukdom, leversteatos Cancer (colorektal-, bröst- mfl) Infertilitet

28 Stor heterogenitet i kardiovaskulär risk bland feta människor

29 Hur påverkas sambandet mellan fetma och CVD av andra riskfaktorer? -Diabetes -Hypertoni -Höga blodfetter -Rökning

30 Relativ risk för hjärtinfarkt i subgrupper Icke rökare Rökare NormalÖvervikt Normal ÖverviktFetma Inga rf1 rf2-3 rf Fetma 2% 16%

31 Motsvarande heterogenitet i kardiovaskulär risk mellan feta individer med olika yrken och civilstånd Justerat för ålder, rökning, fysisk aktivitet, alkohol, hypertoni, Justerat för ålder, rökning, fysisk aktivitet, alkohol, hypertoni, diabetes, kolesterol, triglycerider Sammanboende Ensamboende NW OW OB NW OW OB NW OW OB Tjänstemän Egenföretagare Arbetare

32 Fysisk aktivitet skyddar mot hjärtkärlsjukdom hos personer med fetma

33 ”Obesity paradox”

34 Fysisk inaktivitet Fjärde största orsaken globalt till för tidig död (efter hypertoni, rökning och hyperglykemi) (WHO 2014)

35 Effekter av fysisk aktivitet Hypertoni – Minskar systoliskt och diastoliskt blodtryck – Förstahandsbehandling vid mild hypertoni Diabetes – Förbättrar glykemisk kontroll och insulinkänslighet Hyperlipidemi – Förändringar i sammansättning (högre HDL)

36 Effekter av fysisk aktivitet Fetma – Viktnedgång – Förbättrar kroppssammansättning (fettförbränning) – Effekt på inflammatoriska proteiner? Psykiskt välbefinnande – Minskar depressiva besvär – Kognitiva effekter, sömn mm Artros – Minskar smärta och förbättrar fysisk funktion Osv….

37 Olika sorters fysisk aktivitet Ansträngande fysisk aktivitet Måttligt ansträngande fysisk aktivitet Lågintensiv aktivitet/minska stillasittande

38 Vardagsmotion Ekblom-Bak et al 2013: 4200 individer över 6o år följdes i drygt 12 år Lågintensiv aktivitet innebar 30% minskad risk för hjärtkärlsjukdom och minskad dödlighet, oavsett motionsträning

39 Minska stillasittande Stillasittande - muskulär inaktivitet i stora muskelgrupper (TV/dator, skrivbordsjobb, bil) Ökar risken för flera folksjukdomar oberoende av övrig fysisk aktivitet Rek: Små korta avbrott i stillasittandet/stående arbete

40 Genomsnittlig aktivitet Av dagens 16 timmar: – 0,5 tim medel-högintensiv aktivitet – 6-7 tim lågintensiv vardaglig aktivitet – 9 tim stillasittande Ekblom-Bak et al. Läkartidningen 2012

41

42 Rekommendation vårdprogram Måttligt ansträngande fysisk aktivitet 30 min 5 dagar/vecka (150 min) eller ansträngande fysisk aktivitet 25 min 3 dagar/vecka (75 min) Minska stillasittande

43 FYSS Hur man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. Förslag på olika motionsaktiviteter. Risker för vissa patientkategorier.

44 Fysisk aktivitet på recept (FaR) Egenaktivitet och/eller organiserad aktivitet inom en förening eller hos en friskvårdsaktör. Vardagsaktivitet och att bryta stillasittande kan vara en del av ordinationen Alla patienter ska följas upp efter 6 månader

45 Effekt av FaR (M Leijon 2009) 6300 FaR utfärdades och följdes i 2 år Ca 50% hade ökat sin fysiska aktivitet efter 1 år Andelen fysiskt inaktiva minskade från 33-20% Andelen som tränade regelbundet ökade från 22-32%

46 FaR på SFAMs ”onödiga lista” 2 svenska avhandlingar stöder effekt av FaR SBU: Rådgivning i klinisk miljö ökar fysisk aktivitet (evidensgrad 1). Tillägg med FaR ökar den ytterligare (evidensgrad 3) Danska Sundhedsstyrelsen: Evidensen för FaR är svag.


Ladda ner ppt "Epidemiologisk forskning inom allmänmedicin Susanna Calling, Med dr, Allmänläkare Centrum för Primärvårdsforskning."

Liknande presentationer


Google-annonser