Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Generell integration ÖTP Statusrapport 2006-06-14 Verksamhetsutveckling & sambruk inom kommuner Sambr_statusrapp_gen_integr_2006-06-14_v2.ppt.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Generell integration ÖTP Statusrapport 2006-06-14 Verksamhetsutveckling & sambruk inom kommuner Sambr_statusrapp_gen_integr_2006-06-14_v2.ppt."— Presentationens avskrift:

1 1 Generell integration ÖTP Statusrapport Verksamhetsutveckling & sambruk inom kommuner Sambr_statusrapp_gen_integr_ _v2.ppt

2 2 Uppdraget Enligt Prodblad_generell_integr_v01_ doc: –Sammanställning av integrationsplattformar/verktyg för typiska kommunbehov. –Sammanställning av skillnader likheter gentemot metakatalog-integration –Inventering av potential med processhantering/orchestration/workflow inom kommuner. –Genomgång av integrationsplattformar/verktyg som kan bedömas interessanta. –Tidplanen är – Viss modifiering efter Sollentunamöte och från Jan Dicander: –Utgöra generell integrationskravspecifikation –Skall kunna användas direkt av ” medlemskommunerna” vid deras upphandlingar av system mm Bemanning –Ingvar Petersson, Uddevalla kommun –Sven-Håkan Olsson, Transacsation

3 3 Agenda –Inledning om integration –Statusrapportering Lunch –Enkät –Faktiskt läge inom majoriteten kommuner idag: Decapus –Diskussion om era upplevda behov

4 4 Inledning om integration Integration är ett stort område Begreppen flyter en del, t ex SOA (Service Oriented Architecure) ÖTP handlar redan i mycket stor grad om integration, mest genom SOA, men ännu inte fullt så mycket om EAI (Enterprise Application Integration) – därför betonas EAI i denna utredning Majoriteten kommuner använder idag integration via fil (och Decapus), någon kanske har börjat med SHS.

5 5 Back-end vs front-end, ex: Std.syst För- valtn 2 Std.syst. Nämnd1 Medborgar- engagemangsbild Front- end- integr Bokf- syst Back- end- integr S k stup- rör Std.syst För- valtn 3 Ofta SOA Ofta EAI eller enkel fil

6 6 ÖTP v1.2 och integration Nyttomeddelandena utväxlas via: –Web Services enligt SOA-mönstret –Kö eller fil enligt EAI-mönstret (samt möjligen Web Services) –SHS mot myndighetsvärlden Sammanhållen begreppsmodell beskriver semantik S k Nyttomeddelanden beskriver syntax i XML Nyttomeddelandena följer rekommendationen Standardmeddelande (E-nämnden/Verva)

7 7 Front-end Webb- applikation Extern part, myndighet etc Existerande verksam- hets-applikation Ev via gamla integrations- vägar eller befintlig SHS EAI – Back-end- integration Översikt öppenhet i ÖTP v1.2 Adapter SOA-arkitektur (via Web Services)

8 8 Front-end Webb- applikation Extern part, myndighet etc Existerande verksam- hets-applikation Ev via gamla integrations- vägar eller befintlig SHS EAI – Back-end- integration Översikt målbild öppenhet SOA-arkitektur (via Web Services)

9 9

10 10 SOA Tanken att mjukvarutjänster ska gå att återanvända flexibelt Snabbt kunna stödja en ny verksamhetsvariant genom att plocka ihop en lösning från smörgåsbordet av mjukvarutjänster Interoperabilitet mellan olika teknikmiljöer viktigt Stödja “BPR 2” – vi har nu bättre teknik än början av 90- talet SOA börjar betyda mer och mer saker...

11 11 Web Services Mycket av SOA-principerna tänks utföras med tekniken Web Services Web Services (WS) är i sig synkrona fjärranrop Teknikbasen lånad från webbprotokollen (webbtjänst dock olyckligt namn...) I princip alla leverantörer stödjer WS Säkerheten räcker idag men kan bli bättre/behändigare

12 12 EAI (och ESB) Betoning på stora flöden av data snarare än enstaka anrop Ofta navlösningar där man klarar: –Informationskonvertering –Affärslogik “på vägen” för ett meddelande –En-till-många, många-till-en, routing –Processlogik/workflow/orchestration etc – sammanhåller hur olika meddelanden förhåller sig till varann över tiden och till affärslogiken –Driftövervakning Klarar ofta numera delvis SOA också ESB (Enterprise Service Bus – lite suddigt begrepp); betonar dessutom snabbhet, publich/subscribe och eventstyrning Produktexempel: TEIS (delvis), BizTalk, Oracle, Websphere, Weblogic, open source (början)

13 13 Status Projektet startat Författande under arbete, faktasammanställning Teknikintervju gjord med TE om TEIS Enkät till 11 kommuner utsänd – några svar hittills

14 14 Lunch

15 15 Enkät, sammanfattning: 1. Vilka större verksamhetssystem har ni i kommunen idag? 2. Mellan vilka av dessa era system finns en betydande integration –a. Typer av data - hur ofta b. Online? c. Vilka förvaltningar? d. Kvalitetskontroller? 3. Mellan vilka system utväxlas även användarnamn/lösenord/roll? –a. I så fall, vilken metakataloglösning används? 4. Mellan vilka av era system och externa parter finns en betydande integration? –a. Typer av data - hur ofta b. Vilken datakommunikation används (SHS, ftp...) 5. Använder ni något specifikt integrationssystem? –a. Sedan? b. Erfarenhet? c. Licensform? d. Ersättningsplaner 6. Använder ni något generellt ärende- och dokumenthanteringssystem (DÄHS) ? –a. Datakopplingar DÄHS - andra applikationer? b. Används ert ev integrationssystem för dessa kopplingar? c. Finns det utvecklade verksamhetsprocesstöd i ert DÄHS (s k workflow) eller används det främst endast som diarium och arkiv? 7. Vilka ytterliggare behov finns?

16 16 Vem som fått enkät – fler? Botkyrka Karlstad Trollhättan Göteborg Mölndal Uddevalla Jönköping (existerande kartläggning tidigare) Sollentuna Sandviken Skellefteå Borlänge

17 17 Enkätsvar hittills Mölndal, Karlstad, Trollhättan, Uddevalla, Jönköping (tidigare) Hittills främst till: bokföring, faktura/attest, kartdata, bg/pg, lönedata Decapus: 2 st TEIS: 1 st Oracle 1 st

18 18 Faktiskt läge inom majoriteten kommuner idag: Decapus Decapus är betydligt simplare än EAI Mest en styrning/koll av filskickande Kan dock fås att tillföra viss intelligens (VBA- script) Vissa driftsmässiga nackdelar Börjar bli lite gammal (TE kommer att supporta den men knappast tillföra speciellt mycket) Relativt billig (Jönk-storlek: /år) Synnerligen välspridd

19 19 Framtid med TEIS? TEIS relativt Decapus: –Många TEIS-användningar kommer att vara endast styrning/koll av filskickande precis som Decapus –Förbättrad drift, feltolerans och skalbarhet –Vissa EAI-funktioner tillförda –Kan klara online (vid låg last) –Dyrare än Decapus Jönk-storlek: Initialt byte från Decapus , /år. Decapus TEIS EAI (typisk)

20 20...EAI? TEIS relativt EAI: –Ännu endast några få TEIS-användningar som är avancerade (åt EAI-hållet) –Liknande drift, feltolerans och skalbarhet –Mindre EAI-funktionalitet än typisk EAI –Billigare än EAI En del produkter är i miljonklassen. Instegs BizTalk-licens dock engångspris. Ibland hoppaketerat “gratis” med applikationsserver. Till viss del finns även open source. –Internationellt är TEIS en liten udda produkt –Ett antal anpassningar till kommunala verksamhets- system finns färdiga (vanligen endast filhantering/jobbstart) Decapus TEIS EAI (typisk)

21 21 EAI-adaptrar? För att motsvara Decapus & enkel TEIS: –Kräver EAI inga egentliga verksamhets-systemadaptrar i den mening som ÖTP-SOA menar –Räcker det vanligen att scripta filhantering och att kicka igång import/export-jobb som tillhör verksamhetssystemet För att göra mer avancerad integration –Krävs för EAI verksamhetssystemadaptrar i den mening som ÖTP-SOA menar

22 22 Konkurrenterna Microsoft BizTalk Oracle IBM Websphere BEA Weblogic Tibco Webmethods Vitria Inobiz Axway XIB, Amtrix jBoss, Curalia? mfl

23 23 Diskussion om era upplevda behov


Ladda ner ppt "1 Generell integration ÖTP Statusrapport 2006-06-14 Verksamhetsutveckling & sambruk inom kommuner Sambr_statusrapp_gen_integr_2006-06-14_v2.ppt."

Liknande presentationer


Google-annonser