Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Allmän info Sista tentamen flyttad pga efterfrågan. Tendagarna är: må 19.5 kl 10-12, fre 23.5 kl 11-15 (allmän tentamensdag) och 28.6 kl 12- 16 (sommartentamen,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Allmän info Sista tentamen flyttad pga efterfrågan. Tendagarna är: må 19.5 kl 10-12, fre 23.5 kl 11-15 (allmän tentamensdag) och 28.6 kl 12- 16 (sommartentamen,"— Presentationens avskrift:

1 Allmän info Sista tentamen flyttad pga efterfrågan. Tendagarna är: må 19.5 kl 10-12, fre 23.5 kl (allmän tentamensdag) och 28.6 kl (sommartentamen, sista anmälnings- dagen för sommartentamen är ). De som inte tenterar kursen då, måste antingen gå kursen på nytt eller anmäla sig till ett nytt tentamens-tillfälle och då beaktas ej längre kursdeltagandet, utan då tenterar examinanden all den litteratur (Nyman & Bartfai + delar av Lezak: Neuropsychological Assessment) som anges i Studiehandboken.

2 Neuropsykologins grunder De som deltog på Neuropsykologins grunder (R725.1) kan ännu tenta kursen på allmänna tentamensdagen 11.4 så att kursdeltagandet (20 h) räknas in i studieveckoantalet. De som inte tenterar kursen då, måste antingen gå kursen på nytt eller anmäla sig till ett nytt tentamenstillfälle och då beaktas ej längre kursdeltagandet, utan då tenterar examinanden all den litteratur som anges i Studiehandboken. I klartext betyder detta att tenten är svårare.

3 Allmän info Demenstestningarna kan utföras på Runosbackens åldringshem, de har en inva-avdelning där ca 40 åldringar behöver demensscreening (7 st svenskspråkiga). Närmare info om testningarna anges när tidpunkten närmar sig. Förbered att göra testning vecka

4 Degenerativa sjukdomar och demens

5 zÅldrande innebär subtila förändringar i kognitiva funktioner, men i princip borde en frisk människa även upp till hög ålder vara lika intelligent som i sin ungdom z“Normala” ålderseffekterna syns främst inom reaktionstiden, den kognitiva processeringshastigheten och nyinlärningsförmågan

6 zCa 10% av personer över 65-år lider av demens och hos 85-åriga och äldre stiger prevalensen upp till 20-30%. zFinland: antalet demenspatienter kommer att stiga från ca (1995) till över (2010). Av dessa demenspatienter kommer ca 2/3 att behöva vård och uppsyn dygnet runt, vilken i sin tur innebär en stor ekonomisk utgift för samhället i framtiden.

7 Prevalens av medelsvår och svår demens

8 zORSAKEN BAKOM KOGNITIVA FÖRÄNDRINGAR I ÅLDERDOMEN BÖR ALLTID UTREDAS zDET FINNS INGEN OFARLIG “VANHUUDENHÖPPÄNYYS”

9 Psykologens roll i demensdiagnostik zMånga demenspatienter kan ganska långt in i sjukdomsprocessen vara adekvata på läkarmottagningen zLäkaren har kort tid, gör högst ett 5-minuters screeningtest zDemens kan ofta ej mätas med blodprov, reflexer o.dyl. traditionellt medicinska test zAllmänläkare känner ej alltid till demenssjukdomars kognitiva symtom zBara psykologer, med adekvat kännedom om demens, kan få fast tidiga demenssymtom!!!

10 Varför är demensdiagnostik viktigt? zVissa demenstillstånd är reversibla zDet finns symtomlindrande medicinering för många demenssjukdomar zTidig diagnos minskar risken för olyckor i hemmet zTidig diagnos ger anpassningstid åt patienten och anhöriga

11 Demens (DSM-IV) zANedsättning på flera kognitiva domäner y1) minnesstörning y2) + minst ett av följande : xa) afasi xb) apraxi xc) agnosi xd) dysexekutiv störning zOCH zB De kognitiva förändringarna förorsakar märkbar nedsättning i sociala och yrkesmässiga färdigheter från en tidigare bättre funktionsnivå

12 ORSAKER TILL DEMENS Reversibla tillstånd som kan behandlas (sekundär demens): zPseudodemens (depression) zHjärntumörer zInfektioner zNäringsbrist zToxiska tillstånd Irreversibla, progredierande tillstånd (primär demens): z Degenerativa hjärnsjukdomar z (Hjärnskador)

13 Degenerativa hjärnsjukdomar zAlzheimers demens (ca 50%) zVaskulär demens/multi-infarkt demens (ca 20 %) zFrontotemporal demens (ca 10%) zLewy body-demens (ca 15-20%) zSubkortikal demens (främst Parkinsons sjukdom)

14 Demensens svårighetsgrad Lindrig - kan klara sig självständigt, behöver hjälp och uppsyn ibland Medelsvår – behöver för det mesta hjälp och uppsyn Svår – behöver hjälp och uppsyn dygnet runt

15 Clinical dementia rating scale - CDR Delområden som evalueras av läkare Minne, Orientation, Omdöme, Sociala aktiviteter, Hem och hobby, Förmåga att sköta om sig själv Varje delområde evalueras skilt (0-3) Minnet är den viktigaste CDR 0, ingen demens; CDR 0.5, möjlig demens, CDR 1, lindrig demens; CDR 2, medelsvår demens; CDR 3, svår demens

16 Global deterioration scale - GDS 1. Ei subjektiivista muistihäiriötä - toimintakyky normaali 2. Hyvin lievä subjektiivinen muistihäiriö - ei toimintakyvyn heikkenemistä, subjektiivisia vaikeuksia työelämässä 3. Vähäinen kognitiivinen häiriö - vähäinen toimintakyvyn heikkeneminen, objektiivisia vaikeuksia työelämässä 4. Kohtalainen kognitiivinen häiriö - kohtalainen toimintakyvyn heikkeneminen, ilmenee monimutkaisissa arkitoimissa 5. Kohtalaisen vaikea kognitiivinen häiriö - kohtalaisen vaikea toimintakyvyn heikkeneminen, ei selviydy itsenäisesti arkitoimista 6. Vaikea kognitiivinen häiriö - vaikea toimintakyvyn heikkeneminen, tarvitsee yleensä apua päivittäistoimissa 7. Hyvin vaikea kognitiivinen häiriö - hyvin vaikea toimintakyvyn heikkeneminen, päivittäistoimissa täysin autettava

17 Mini-Mental State Examination zKort ”kognitionstest” zAnvänds alltid z24 används ofta som cut-off för demens entiapg4.htm#mmse

18 Grundutredning av demens och minnesstörningar Suomen lääkärilehti, 29/96;51 Kliinisk anamnes, intervju av patient och anhöriga Evaluering av kognitiv funktionsförmåga (helst remiss till neuropsykolog) Emotionella aspekter Social situation Status Laboratiorieundersökningar (hypothyreos, vitaminbrist) Hjärnavbildning (MRI) MMSE

19 Alzheimers demens (AD) zIncidensen ökar med åldern zSenil AD (börjar efter 60-års åldern): 1/3 har AD-patienter i släkten (mutation i apolipoprotein e4 ökar risken för insjuknande) zPresenil AD (börjar före 50-års åldern) är direkt nedärvd (mutationer i presenilin och apolipoprotein gener), denna grupp är dock bara 5-10% av alla AD-fall

20 AD: Riskfaktorer zSäkert: xhög ålder xdemens i släkten xDowns syndrom xApolipoprotein E4-allele (ett plasmaprotein) xgenmutation (presenilin 1 och 2 i kromosom 1, APP-gen i kromosom 21) zSannolikt: xtidigare hjärnskada xlåg utbildningsnivå xtidigare depression zMöjligtvis: xhypothyreos xmodern fött i hög ålder

21 VUOSIA AD RISKISSÄ VARHAINEN AD PREDEMENTIA LIEVÄ AD KESKI- VAIKEA AD VAIKEA AD MMSE ALZHEIMERIN TAUDIN VAIHEET Timo Erkinjuntti - MRU LIEVÄ KOGNITIIVINEN HEIKENTYMINEN MCI - MILD COGNITIVE DECLINE

22 AD: den prekliniska fasen zDen patologiska processen har börjat i mediala temporalloben, men patienten verkar för en utomstående helt normal zIngen hjärnatrofi syns på MRI, EEG ofta normalt zPET kan påvisa nedsatt glukosämnesomsättning och blodflöde i temporal- och parietalloberna zNeurokemiska förändringar i kolinergiska systemet (transmittorämnet acetylkolin)

23 AD: den prekliniska fasen zKallas även MCI (mild cognitive impairment) zPatienten är i samtalssituationen helt adekvat, small talk flyter, orienterad i tid och rum zOfta välvårdade zMycket lindriga kognitiva symtom; episodiska minnet nedsatt och ibland benämnings- svårigheter yDe kognitiva svårigheterna kan märkas i neuropsykologiska test (t.ex. CERAD)

24 Kognitivt kontinuum Normal Lindrig kognitiv nedsättning (MCI) Demens

25 zMCI är ett tillstånd, där personen har mera kognitiva svårigheter än friska lika gamla personer, men mindre svårigheter än en demenspatient y minnet lindrigare nedatt än i demens yActivities of daily living (ADL) normalt y möjligtvis svårigheter med komplicerade handlingar (ex. Arbete) Flicker ym. 1991

26 MCI - Mayo klinikens kriterier Kognition Subjektiv minnessvårighet - memory complaint Objektiiv minnessvårighet (1.5 SD sämre testprestation än ålders- och utbildningsmatchade kontroller) Allmän kognitiv nivå OK (IQ) MMSE normalt Funktionsförmåga CDR 0.5 Normala ADL Ej demens Petersen ym. 2001

27 NormaaliMCI CDR 0.5 GDS 23 MCI - vaikeusaste Dementia Petersen et al., Arch Neurol, 2001

28 MCIAmnestisk MCI Lindrig nedsättning på flera kognitiva domäner MCI Nedsättning på ett område (ej minnet) Alzheimers demens Normalt åldrande(???) Vaskulär demens Frontotemporaldemens Lewy body - demens Parkinsons sjukdom Alzheimers demens

29 Preklinisk Alzheimers demens zGränsen mellan normalt åldrande och demens svår att definiera utan adekvat kunskap och utbildning (NEUROPSYKOLOGER!) zInlärning och konsolidering av minnen nedsatt zLångsamhet, osäkerhet och misstag i komplexa kognitiva uppgifter zUtmattning och depression zÄr ofta medveten om förändringarna zAnhöriga kan märka problemen, men de antas ofta höra till normalt åldrande

30 Psykologiska test – preklinisk AD zOeffektiv inlärning och konsolidering zMinnesspåren försvinner vid fördröjd retention zIcke-specifika svårigheter vid uppgifter som är kognitivt komplexa och kräver snabbhet zIbland benämningssvårigheter

31 AD: den lindriga fasen zMinnessvårigheterna ökar, även andra kognitiva funktioner försvagas (anomi, tänkandet konkretiseras, semantisk kunskap börjar förtvina) zPatienten försöker dölja sina kognitiva svårigheter, men de börjar vara klara för omgivingen zAtrofi i hippocampus och temporalloberna (syns i MRI)

32 Psykologiska test – lindrig AD zAnamnes – patienten har svårigheter med att berätta när saker hänt zOrientation i tid och rum osäkert zInlärning och minnesretention klart försämrat, intrusioner (råddar mellan olika uppgifter), tips och stöd hjälper ej zFösämring i språkliga funktioner, tänkandet konkretiserat (benämning, språklig ledighet, similarities…) zSvårigheter i uppgifter som mäter problemlösningsförmåga (kuber, Complex Figure Test, artimetik, digit symbol ….)

33 AD: den medelsvåra fasen zPåfallande kognitiva problem zDesorienterad i tid och rum zPatienten går vilse i bekanta miljöer zMedvetenheten om symtomen mycket bristfällig (anosognosi) zHallucinationer, delusioner, dygnsrytmen störs

34 AD: den svåra fasen zGrav amnesi och desorientering zPatienten känner ej igen sina anhöriga zVerbal kommunikation omöjlig zInkontinens zPatienten helt beroende av andra 24 h i dygnet

35 Diagnostisering av AD zDiagnosen ställs ofta ganska sent, i den lindriga- medelsvåra fasen zKunskapen om preklinisk och mild AD tyvärr bristfällig på hälsovårdscentraler zPå hälsovårdscentraler finns tillgång enbart till CT, inte tillräckligt noggrannt instrument för diagnos av tidig AD zRemiss till specialist viktig (neurologisk utredning, neuropsykologisk utredning, MRI, laboratorieundersökningar, PET)

36 Diagnostisering av AD zStora forskningsinsatser görs för att kunna ställa diagnosen i ett så tidigt skede som möjligt (helst den prekliniska fasen) zTidig diagnos viktig för att yge patienten och anhöriga tid att anpassa sig till de förändringar en AD-diagnos innebär yden kolinergiska medicinering som finns för att förlångsamma sjukdomens framfart skall ha största möjliga effekt

37 Slutgiltig och säker AD-diagnos kan ställas först post mortem... zDå finner man typiska förändringar i hjärnan: ycortikal atrofi yneurofibrilläriska snärjningar yneurala plakker

38 zAD är en sjukdom som i det tidiga skedet är mycket tung för både patienten och hans/hennes anhöriga, patienten är ännu medveten om sina symtom och vad som kommer att ske när AD progredierar zi ett senare skede är AD mest de anhörigas sjukdom, en nära människa tynar bort och förändras, ett långt avsked

39 TRANS- ENTORHINAL LIMBINEN NEO- KORTIKAALINEN PREKLIININENVARHAINEN MMSE LIEVÄ MMSE LYHYTKESTOINEN MUISTI SEMANTTINEN MUISTI EKSEKUTIIVIN EN SÄÄTELY EPISODINEN MUISTI ALZHEIMERIN TAUDIN VAIHEET Timo Erkinjuntti - MRU

40

41 Lewy body-demens zNamnet härstammar från att man på cortex och i hjärnstammen finner patologiska förändringar (Lewy bodies) zInsjukningsålder ofta över 65 år zKännetecknas av kognitiv nedsättning (attention och vigilans), samt återkommande visuella hallucinationer zRigiditet, hypokinesi, gångstörningar (liknar Parkinsons sjukdom)

42 Lewy body demens zInga minnesproblem i ett tidigt stadium, minnet försämras när sjukdomen progredierar zProblem med uppmärksamhet och visuospatial gestaltning zTestprestationerna varierar interindividuellt mera än vid AD

43 Psykologiska test - LBD zSvårigheter i visuokonstruktiva uppgifter och planering (teckningar, kopiering, kuber …) zInlärning oeffektivt, men fördröjd retention bättre än hos AD-patienter

44 Frontotemporal demens zRelativt vanlig (ca 10%), men underdiagnostiserad zBörjar ofta före 65-års åldern z50% av patienterna har FT-demens i släkten zNeuropatologiskt kännetecknas FT av grav atrofi i frontalloberna zNeuropsykologiska tecken är frontal- personlighetsdrag, disinhibition, stereotypt beteende, perseveration zSpråk, minne och gestaltningsförmåga kan vara väl bibehållna

45 Vaskulär demens (kallas även multi-infarkt demens, MID) zIncidensen ökar med åldern zLite vanligare hos män zFörorsakas av olika typers blodomloppsstörningar i hjärnan (hjärninfarkt eller -blödning, ischemiska förändringar i vita massan, lakunarinfarkter) zDemensens svårighetsgrad beror på mängden och läget av infarkter, samt deras volym

46 Vaskulär demens: riskfaktorer zFörhöjt blodtryck, hjärtinfarkt, koronärsjukdom, ateroskleros, rökning zÅlder, utbildningsnivå zGenetik

47 Vaskulär demens: kliniska drag zDen kognitiva nedsättningen börjar relativt snabbt (dagar-veckor) zDen kognitiva nedsättningen framskrider i ryck zVanligt med fokala neurologiska symtom zGångproblem i ett tidigt stadium (“töpöttelyä”), balanssvårigheter zInitiativlöshet, depression, personlighetsförändringar zMotoriken förlångsammas, dysexekutiva svårigheter

48 Vaskulär demens zSymtombilden är heterogen och beror på infarkternas läge och omfattning zMinnet och symtominsikt ofta bättre än i t.ex. Alzheimer

49 VAKAVA MASENNUSTILA DSM-IV MIELIALAOIREET 1. Masentunut mieliala 2. Vähentynyt mielenkiinto ja mieli- hyvä FYYSISET OIREET 3. Poikkeava ruokahalu 4. Poikkeava unen laatu 5. Väsyneisyys, uupumus ja energian vähyys 6. Kiihtyneisyys tai hidastuneisuus KOGNITIIVISET OIREET 7. Kohtuuttomia itsesyytöksiä ja arvottomuuden tunteita 8. Keskittymiskyvyttömyyttä ja päättämättömyyttä, unohtelua 9. Toistuva kuoleman ajattelu, itsetuhoajatukset

50 NEUROPSYKOLOGISIA MUUTOKSIA VAKAVASSA DEPRESSIOSSA KOGNITIIVISTEN MUUTOSTEN VAIHTELEVUUS: - depression monimuotoisuus: - oireiden lukumäärä, laatu ja vaikeus - unipolaarinen vs. bipolaarinen - primaarinen vs. sekundaarinen depressio - lääkitty vs. ei lääkitty - psykoottinen vs. ei-psykoottinen - ikääntyneiden depressiota tutkittu paljon somaattisesti sairailla, erityisesti neurologisilla potilasryhmillä - kaikilla vakavasta masennustilasta kärsivillä ei välttämättä ole kognitiivisia häiriöitä

51 NEUROPSYKOLOGISIA MUUTOKSIA VAKAVASSA DEPRESSIOSSA MIKÄ SÄILYY? - lyhytkestoinen muisti - omaelämänkerrallinen muisti (varsinkin negatiiviset muistot) - semanttinen muisti - tunnistava muisti paremmin kuin vapaa palautus - viivästetty muistaminen (paremmin kuin neurologisissa amnesioissa ja Alzheimerin taudissa) - erityishäiriöt (afasia, apraksia, agnosia) harvinaisia

52 NEUROPSYKOLOGISIA MUUTOKSIA VAKAVASSA DEPRESSIOSSA MIKÄ HEIKENTYY? - kognitiivinen prosessointinopeus ja joustavuus (toiminnanohjaus) - strateginen, ponnisteleva mieleen painaminen (toiminnanohjaus) - ongelmanratkaisutaidot (toiminnanohjaus) - psykomotoriikka - visuaalinen muisti, visuospatiaalinen päättely

53 NEUROPSYKOLOGISIA MUUTOKSIA VAKAVASSA DEPRESSIOSSA OSALLA VANHUUSIÄN DEPRESSIOPOTILAISTA HUOMATTAVAT TOIMINNANOHJAUKSEN HÄIRIÖT (DYSEKSEKUTIIVINEN OIREYHTYMÄ): Alentunut sanatuotteliaisuus Psykomotorinen hidastuminen Mielenkiinnon menettäminen / aloitteettomuus Itsenäisen selviytymisen heikentyminen Aivojen toiminnallisessa kuvantamisessa havaittavissa etuotsalohkojen hypometaboliaa Mayberg 2001, Kiosses et al. 2001, Alexopoulos et al. 2002

54 Sammanfattning zDifferentialdiagnostik av tidig demens kräver att en utbredd neuropsykologisk utredning görs zCentrala drag i tidig (preklinisk) demens: yden kognitiva prestationsprofilen – bra och dåliga prestationer xminne, exekutiva funktioner, uppmärksamhet, tal yintervju med anhörig om tidiga symtom och deras utveckling zMinnesstörningens relativa svårighetsgrad och typ (jämfört med resten av prestationerna) är avgörande zVissa demensjukdomar börjar ej nödvändigtvis med kognitiva symtom yfrontotemporal demens, Lewy body-demens

55 Neuropsykologisk differentialdiagnostik av minnesstörningar: Vad grundar den sig på? INTERVJU MED PATIENTEN INTERVJU MED ANHÖRIG TESTPRESTATIONER OCH KVALITATIVA OBSERVATIONER

56 Vad skall man lägga märke till vid differentialdiagnos av demens? 1. Hurudana var de första symtomen? informationsprocessering, kognition personlighet sinnesstämning 2. Hur har symtomen utvecklats? långsamt / plötsligt 3. Den neuropsykologiska prestationsprofilen relationen mellan nedsatta och bibehållna kognitiva funktioner hur följdriktig är symtombilden och prestationer i liknande och olika svåra uppgifter

57 Dementioiden neuropsykologisen erotusdiagnostiikan piirteitä alkuoireiden mukaan Muu kognition alue kuin muisti FTD: Frontotemporaalinen dementia Luonteen muuttuminen Kognition muuttuminen Toiminnanohjaus Muisti Nimeäminen Puhetuotto Vaskulaariset dementiat Depressio Alzheimer FTD: semanttinen dementia FTD: etenevä sujumaton afasia Visuaalinen häiriö Lewyn kappale dementia

58 Differentialdiagnos - några tumregler zPseudodemens (depression): zSymtomen har börjat plötsligt zSymtomen har progredierat snabbt zPatienten har tidigare psykiatrisk anamnes z Organisk demens: z Symtomen har börjat så småningom z Symtomen har progredierat långsamt z Patienten har ej tidigare psykiatrisk anamnes

59 Differentialdiagnos (forts) zPseudodemens: zPatienten har många subjektiva kognitiva symtom och kan beskriva dem i detalj zPatienten framhäver sina symtom zPatienten framhäver misslyckande i kognitiva test z Organisk demens: z Patienten upplever själv få kognitiva problem och kan ej beskriva dem i detalj z Patienten försöker dölja sina kognitiva problem z Patienten är nöjd av att lyckas i kognitiva test

60 Differentialdiagnos (forts.) zPseudodemens: zPatienten svarar ofta “vet ej” i kognitiva test zPatienten uppvisar lika stora svårigheter i både korttids- och långtidsminnet z Organisk demens: z Patientens svar i kognitiva test är nära det rätta z Patientens långtidsminne är normalt, emedan korttidsminnet är försämrat

61 Differentiering av pseudodemens och organisk demens zPsykisk problematik är inte ett skydd mot organisk demens! zDepression i MCI är en adekvat psykisk reaktion

62 Differentiering mellan olika organiska demenssjukdomar på basen av neuropsykologiska symtom Tidig AD: Socialt adekvat, samarbetar väl i test-situationen Kognitiv nedsättning, främst korttidsminnet och benämning FT: Socialt inadekvat, disinhiberad, “frontaldrag” Kognitiva funktioner väl bibehållna Vaskulär demens: Ofta socialt adekvat Ofta fokala neuropsykologiska symtom (afasi, agnosi, neglect etc)

63 Nästa vecka zNeuropsykologisk utredning zKopiera upp och bekanta dig med de testprotokoll som finns i mappen utanför Wappus rum!


Ladda ner ppt "Allmän info Sista tentamen flyttad pga efterfrågan. Tendagarna är: må 19.5 kl 10-12, fre 23.5 kl 11-15 (allmän tentamensdag) och 28.6 kl 12- 16 (sommartentamen,"

Liknande presentationer


Google-annonser