Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2009-11-02Gästföreläsning på CSD Genusperspektiv på nationalekonomin Anne Boschini.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2009-11-02Gästföreläsning på CSD Genusperspektiv på nationalekonomin Anne Boschini."— Presentationens avskrift:

1 Gästföreläsning på CSD Genusperspektiv på nationalekonomin Anne Boschini

2 Nationalekonomin och genus Modern nationalekonomi –Annat än pengar bestämmer individers val –Strategisk interaktion. Ex: familjeekonomi –Kausalitet: teori och empiri ”Let us return again to the state of nature, and consider men as if but even now sprung out of the earth, and suddenly, like mushrooms, come to full maturity without all kind of engagement to each other.” [Thomas Hobbes, Leviathan] ”Rational economic man” – en svamp?

3 Varför ska vi bry oss om kvinnor och män i nationalekonomisk analys? Varför just denna uppdelning av befolkningen? Utgör de två största undergrupperna oavsett ålder, etnicitet, social bakgrund etc. Män och kvinnor skiljer sig åt som ekonomiska agenter i termer av exempelvis arbetstid, utbildning, inkomst, förmögenhet.

4 Språkbruk: kön eller genus? KÖNavser de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män GENUSavser de skillnader mellan kvinnor och män som följer av samhälleliga förväntningar och normer, möjligheter och rättigheter som en individ får utifrån sitt kön

5 Det nationalekonomiska argumentet för jämställdhet Enligt nationalekonomiskt tänkande, drivs individers val av preferenser och incitament. Stora förändringar över tiden i kvinnors och mäns val

6 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen Gifta kvinnors arbetskraftsdeltagande ur Costa (2000)

7 Det nationalekonomiska argumentet för jämställdhet Enligt nationalekonomiskt tänkande, drivs individers val av preferenser och incitament. Stora förändringar över tiden i kvinnors och mäns val tyder på att antingen är: –preferenser föränderliga (och det vill nationalekonomer helst inte tillstå) –incitamenten för ekonomiska beslut genusspecifika: Lönediskriminering Kulturella förväntningar / normer / stereotyper Diskriminerande lagstiftning

8 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen Genusspecifika normer i olika länder

9 Genusspecifika normer

10 Det nationalekonomiska argumentet för jämställdhet Enligt nationalekonomiskt tänkande, drivs individers val av preferenser och incitament. Stora förändringar över tiden i kvinnors och mäns val tyder på att antingen är: –preferenser föränderliga (och det vill nationalekonomer helst inte tillstå) –incitamenten för ekonomiska beslut genusspecifika: Lönediskriminering Kulturella förväntningar / normer / stereotyper Diskriminerande lagstiftning Rätt person på rätt plats Om incitamenten till utbildning och/eller arbete skiljer sig åt mellan könen leder det till slöseri med mänskliga resurser samt samhällsekonomisk ineffektivitet.

11 Nationalekonomiska forskningsfält MIKROEKONOMI –Arbetsmarknadsekonomi –Experimentell ekonomi –Familjeekonomi –Omsorgsekonomi MAKROEKONOMI –Ekonomisk tillväxt –Utvecklingsekonomi –Internationell ekonomi –Ekonomisk politik –Politisk ekonomi

12 Sverige – världens mest jämställda land? GEM – gender empowerment index från UNDP HDI – human development index också från UNDP CountryGEM rank 2007HDI Rank Sweden17 Norway21 Finland312 Denmark416 Netherlands56 Belgium617 ……… Switzerland139 Trinidad and Tobago1464 United Kingdom1521 Singapore1623 France178 United States1813

13 Inte lika ljust överallt… ”Women in developing countries lag behind men in many domains. In access to education: in low and moderate income countries, for every 100 men in secondary schools and universities there are only 79 girls. In labor market opportunities: women are less likely to work, they earn less than men for similar work, and are more likely to be in poverty even when they work. In political representation: women constitute just 15.9 percent of the members of lower and upper houses of parliaments (United Nations, 2005) In legal rights: women in many countries still lack independent rights to own land, manage property, conduct business, or even travel without their husband's consent.” från Duflo (2006)

14 Genusskillnader i arbetad tid för befolkningen i åldern år ur SCBs Lathund om jämställdhet 2008

15 Genusskillnader i utbildning för befolkningen år ur SCBs Lathund om jämställdhet 2008 Högst förgymnasial GymnasialEfter- gymnasial KvM M M år år

16 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen Genusskillnader i inkomster i Sverige

17 Genusskillnader i förmögenheter Sverige, 2003

18 Kommer män alltid att tjäna mer än kvinnor? Lönegapet mellan kvinnor och män –Ojusterat –Justerat

19 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen Lönegapet mellan kvinnor och män

20 Kommer män alltid att tjäna mer än kvinnor? Lönegapet mellan kvinnor och män –Ojusterat –Justerat Horisontell segregering på arbetsmarknaden Vertikal segregering på arbetsmarknaden

21 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen Horisontell segregering på arbets- marknaden

22 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen Vertikal segregering på arbetsmarknaden

23 Kommer män alltid att tjäna mer än kvinnor? Lönegapet mellan kvinnor och män –Ojusterat –Justerat Horisontell segregering på arbetsmarknaden Vertikal segregering på arbetsmarknaden Backlash för männen? Utbildningsstatistik talar för en förändring Glastak & glasväggar ”Livspusslet”

24 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen Tidsanvändningen i Sverige 2000/2001 MÄN KVINNOR

25 Exempel på ekonomisk politik som leder eller syftar till att reducera ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män Avskaffandet av sambeskattning Introducerandet av pappamånader Hushållsnära tjänster

26 En sänkning av dagisavgiften Ingen effekt på kvinnors arbetsutbud Men väl på deras fertilitet: barnafödandet ökade med nästan 5 procent. ur Mörk et al (2009) i Ekonomisk debatt

27 Kausalitet Ofta konstateras samband men orsakssambandet vet vi lite om generellt.

28 Starkt samband mellan BNP per capita och jämställdhet

29 Även i EU-länder 2007 från Löfström (2009)

30 Varför är rikare länder mer jämställda? Kausalitet i båda riktningarna mellan ekonomisk utveckling och jämställdhet Ekonomisk utveckling leder till jämställdhet därför att: Kvinnor är de mest fattiga och de som därmed får den största förbättringen när de får utbildning, arbetstillfällena ökar, … Ökad jämställdhet leder till ekonomisk utveckling därför att: Mer välutbildade kvinnor tar bättre hand om barn och får även färre barn; När kvinnor har större tillgång till utbildning och arbeten, då ökar chansen att de mest lämpade får arbeten.

31 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen Samband mellan jämställdhet och fattigdomsbekämpning ur Morrison et al (2007)

32 Jämställdhet och korruption

33 Kausalitet Ofta konstateras samband men orsakssambandet vet vi lite om generellt. Ekonometrisk analys av “vanlig” data Klassiska naturvetenskapliga experiment –Laboratorium –Fält

34 Skiljer sig kvinnor och män åt egentligen? I laboratorieliknande miljöer utforskas om män och kvinnor fattar liknande ekonomiska beslut i olika situationer. Få övergripande skillnader iakttagna. Exempelvis studeras RISKBENÄGENHET: Män tenderar att göra mer riskabla aktieplaceringar, men de får samma avkastning av sina placeringar som kvinnor får. Inte oproblematiskt med fiktiva miljöer vad gäller resultatens generaliserbarhet och validitet.

35 Hur mycket skulle du ge bort till en person i denna sal? AlternativDu behållerDen andre person får A500 kr0 kr B450 kr50 kr C400 kr100 kr D350 kr150 kr E300 kr200 kr F250 kr G200 kr300 kr H150 kr350 kr I100 kr400 kr K50 kr450 kr L0 kr500 kr

36 Sammanhangets betydelse Inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor KvinnorMän 100 kronor125 kronor förutom när studenten får kryssa i sitt kön innan man svarar på frågorna. Kryssa i kön innan 120 kronor55 kronor

37 Maasai vs Khasi (patriarkalt) (matrilinjärt) Tio försök att kasta en liten boll i en papperskorg 3 meter bort. Ersättning 1: X för varje boll i korgen 2: 3X för varje boll i korgen OM du slår motståndare Resultat Kvinnor väljer (2) mer än män i Khasi och träffar korgen oftare än män. Män väljer (2) mer än kvinnor i Maasai och träffar då korgen oftare.

38 Var är 100 miljoner kvinnor? I utvecklingsländer är det dramatiska skillnader mellan kvinnor och män: rätten till liv, utbildning, tillträde till arbetsmarknaden & lagliga rättigheter procent av de allra fattigaste är kvinnor Oväntade konsekvenser av bristen på kvinnor: a) sanitetsprojekt tar fart… b) kriminaliteten minskar

39 Kina och ett-barnspolitiken En ökande andel ogifta män i åldern samvarierar med en ökning i kriminalitet. Upp till en sjundedel av den ökande brottsligheten kan förklaras av demografi enligt Edlund et al (2007)

40 Normer kan förändras snabbt från Robert Jensen och Emily Oster, QJE 2009

41 Effekterna av kvinnors och mäns krediter från Grameen bank

42 Milleniummålen 1.Fattigdom och hunger ska halveras till Alla barn ska gå i grundskola Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas 4.Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna För att se hur det går:

43 Hur stor skillnad skulle en ökning av flickors skolgång leda till i termer av BNP per capita tillväxt? Skillnader i tillväxttakten i BNP per capita mellan länder förklaras signifikant av skillnader i utbildning mellan könen och kvinnligt arbetskraftsdeltagande.

44 Är kvinnor i utvecklingsländer globaliseringens stora förlorare? Traditionell handelsteori: Kvinnor vinner mest på ökad handel Gary Beckers teori om kostnaden av diskriminering: ökad konkurrens om arbetskraft minskar de ekonomiska möjligheterna till diskriminering. Frihandelszoner i utvecklingsländer ger å ena sidan kvinnor möjlighet till formellt lönearbete, å andra sidan har de få rättigheter och mycket låg lön. Genomgående är kvinnor arbetare och män chefer. De låga kvinnolönerna anförs ibland som en förklaring till Sydostasiens tillväxtmirakel.

45 Investeringar som andel av BNP och könslönegapet

46 Väljare och politiker KVINNLIGA VÄLJARE skiljer sig från manliga väljare och har tenderat att rösta alltmer vänster => viktiga att beakta genusdimensionen i väljarkåren för att studera vilken utformning av den ekonomiska politiken som en majoritet av befolkningen önskar.

47 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen Mäter skillnaden mellan andelen kvinnor och andelen män som stödjer Demokraterna i amerikanska presidentval. Negativt tal: fler män än kvinnor röstar på Demokraterna, dvs kvinnorna är mer konservativa än männen. ur Edlund och Pande (2002)

48 Utvidgning av rösträtten till kvinnor Ingen kvinnlig rösträtt i USA före 1869 Stater som införde kvinnlig rösträtt ökade markant sina offentliga utgifter för hälsovård. Som följd minskade barnadödligheten med procent (eller dödsfall i hela USA) Källa: Grant Miller (2008)

49

50 Väljare och politiker KVINNLIGA VÄLJARE skiljer sig från manliga väljare och har tenderat att rösta alltmer vänster => viktiga att beakta genusdimensionen i väljarkåren för att studera vilken utformning av den ekonomiska politiken som en majoritet av befolkningen önskar. KVINNLIGA POLITKER bryr sig mer om utbildning och barnomsorg än sina manliga kollegor => den faktiska ekonomiska politiken styrs av politikerns partitillhörighet samt av politikernas kön.

51 Något av allt det vi inte tagit upp idag Obetalt arbete Gender budgeting Demografisk utveckling och ekonomisk utveckling Omsorgsekonomi

52 Några referenser Julie Nelson, 1995, ”Feminism and Economics”, Journal of Economic Perspectives 9:2, UN, 2009 World Survey on the Role of Women in Development SCB (Statistiska Centralbyrån), 2008, Lathund för Jämställdhet Anne Boschini, Christina Jonung och Inga Persson, 2005, Genusperspektiv på nationalekonomi, HSV. Feminist Economics, July 2009, Special issue on Gender Inequality, Development and Globalisation

53 Presentationen kommer att finnas på min hemsida Och har ni några frågor om referenser eller annat, maila mig på

54 / Anne Boschini, Nationalekonomiska institutionen Andelen mellan år i befolkningen


Ladda ner ppt "2009-11-02Gästföreläsning på CSD Genusperspektiv på nationalekonomin Anne Boschini."

Liknande presentationer


Google-annonser