Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 4  Arbetslöshet  Arbetsmarknadspolitik Litteratur: kapitel 9 och 10, (F&J) © Fregert och.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 4  Arbetslöshet  Arbetsmarknadspolitik Litteratur: kapitel 9 och 10, (F&J) © Fregert och."— Presentationens avskrift:

1 Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 4  Arbetslöshet  Arbetsmarknadspolitik Litteratur: kapitel 9 och 10, (F&J) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 1

2 2 Bestånd och flöden på arbetsmarknaden Utanför arbetskraften år Arbetslösa Sysselsatta b a c d

3 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 3 Flöden in och ut från arbetslöshet  Inflödet till arbetslöshet a) Individer utanför arbetskraften vilka blir arbetslösa när de slutfört sin utbildning eller har avslutat en hemmaperiod med barn b) Sysselsatta som blir arbetslösa.  Utflödet från arbetslöshet c) Arbetslösa som lämnar arbetskraften för att till exempel utbilda sig eller gå i pension. d) Arbetslösa som blir sysselsatta.

4 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 4 Strukturell och konjunkturell arbetslöshet  Strukturell arbetslöshet Långsiktig jämviktsarbetslöshet, också benämnd naturlig arbetslöshet.  Konjunkturell arbetslöshet Kortsiktig, cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget.  Faktisk arbetslöshet = strukturell arbetslöshet + konjunkturell arbetslöshet.

5 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 5  Strukturell arbetslöshet = klassisk arbetslöshet + friktionsarbetslöshet –Klassisk arbetslöshet Den del av den strukturella arbetslösheten som beror på för hög reallön i jämvikt. Skapar köer till jobb, d.v.s. långa arbetslöshetstider –Friktionsarbetslöshet Den del av den strukturella arbetslösheten som beror på att det tar tid att matcha arbetssökande med lediga platser. Ju längre matchningstid, desto högre arbetslöshet

6 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 6 Klassisk arbetslöshet och lönebildning  Lönesättningskurvan Den av fackföreningar begärda lönen som en funktion av sysselsättning.  Arbetsutbudskurvan Den av enskilda individer begärda lönen som en funktion av sysselsättning..

7 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 7 Arbetsmarknaden Antal personer Reallön Sysselsättning med monopolistiska fackföreningar Fackföreningens lönesättningskurva (LS) Monopollön Klassisk arbetslöshet Efterfrågan på arbetskraft Arbetsutbud (AU) Lön vid perfekt konkurrens Sysselsättning vid perfekt konkurrens

8 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 8 Vad påverkar lönekraven?  produktivitet  inflation  fackföreningens grad av monopol  arbetslöshetsersättning  förhandlingsnivå

9 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 9  Puckelhypotesen Puckelformat långsiktigt samband mellan reallön alternativt arbetslöshet och grad av centralisering i förhandlingssystemet. Sambandet säger att stora fackförbund som inte förhandlar centralt ger den högsta reallönen och den högsta arbetslösheten.

10 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 10 Puckelhypotesen LågHög Reallön, arbetslöshet Grad av centralisering

11 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 11 Hysteresis  Hysteresis Arbetslöshetens tendens att bita sig fast vid sin nivå oavsett vad som föranlett att arbetslösheten hamnat på just denna nivå.

12 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 12  Insiders Sysselsatta, vilka enligt insider-outsider- modellen kan begära en högre lön än arbetslösa till följd av att de sitter i en bättre förhandlingsposition.  Outsiders Arbetslösa, vilka enligt insider-outsider- modellen inte kan bjuda under sysselsattas löner till följd av att de befinner sig i en sämre förhandlingsposition. Insider-outsidermodellen

13 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 13 Friktionsarbetslöshet och sök- och matchningsproblem  Generösare arbetslöshetsersättning kan leda till längre söktider och därmed högre friktionsarbetslöshet  Hysteresis p.g.a. friktionsarbetslöshet –Långvarig arbetslöshet kan leda till försämrad kompetens och därmed högre friktionsarbetslöshet.

14 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 14 Typer av arbetslöshet, orsaker och politik

15 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 15 Den höga arbetslösheten i Sverige under 1990-talet  Beveridgekurva Negativt samband mellan lediga platser och arbetslöshet.

16 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 16 Beveridgekurvan: teori  Lediga platser  Arbetslöshet  Rörelse längs Beveridgekurvan p.g.a. konjunkturförändring  Skift utåt av Beveridgekurvan p.g.a. försämrad matchningsförmåga

17 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 17  Den svenska Beveridgekurvan skiftade ut under 1990-talet. Det horisontella skiftet tyder på en uppgång i friktionsarbetslösheten med 2 procent.  En förklaring till uppgången i friktionsarbetslöshet kan vara det ökade antalet tillfälliga anställningar under 1990-talet.

18 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 18 Tillfälligt anställda i Sverige

19 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 19 Arbetsmarknadspolitik  Aktiv arbetsmarknadspolitik –Arbetsförmedling –arbetsmarknadsutbildning –sysselsättningsskapande åtgärder.  Passiv arbetsmarknadspolitik –arbetslöshetsersättning till de som tillhör en arbetslöshetskassa – aktivitetsstöd (223 kronor per dag)

20 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 20 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i Sverige

21 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 21  Moral hazard i arbetslöshetsförsäkringen När arbetslösheten görs mer dräglig genom aktiv och passiv arbetsmarknadspolitik, kan den enskildes incitament att söka jobb minska.  Problemet dämpas genom –kontroll av den arbetssökande –självrisk i form av karensdagar –självrisk i form av mindre än 100 procents ersättningsgrad –tidsbegränsade åtgärder.  Passiv arbetsmarknadspolitik

22 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 22 Aktiv arbetsmarknadspolitik  Undanträngningseffekt Effekt av en åtgärd som hjälper enskilda individer att få arbete, men som samtidigt minskar möjligheten för andra att få arbete.

23 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 23 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och dess effekter


Ladda ner ppt "Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 4  Arbetslöshet  Arbetsmarknadspolitik Litteratur: kapitel 9 och 10, (F&J) © Fregert och."

Liknande presentationer


Google-annonser