Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut? Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen och.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut? Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen och."— Presentationens avskrift:

1 1 Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut? Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen och SNS 3 juni 2004 Peter Fredriksson och Bertil Holmlund Ekonomisk Debatt 4/2004

2 2 Fyra frågor 1. Ersättningens varaktighet (tidsprofil) 2. Sökkrav och sanktioner 3. Arbetsmarknadspolitik för att testa arbetsviljan 4. Finansiering av ersättningen

3 3 Andra frågor  Ersättningens nivå och beroende av tidigare inkomst  Kompensationsgrad och tak  Arbetsvillkor  Obligatorium eller frivillighet  Reglering av frivilliga tilläggsförsäkringar  …

4 4 Nuvarande system  Allmän och obligatorisk grundförsäkring  320 kr/dag, ca 7000 kr/månad)  Frivillig inkomstförsäkring  80 % av utebliven inkomst upp till ett tak  De första 100 dagarna: Tak= 730 kr/dag ( kr/månad)  Efter 100 dagar: Tak=680 kr/dag ( kr/månad)

5 5 100 Lön Dagpenning Arbetslöshetstid Arbetslöshetsförsäkringen 2004

6 6  Ersättningstiden begränsad till 300 dagar (60 veckor)  Möjlighet finns att erbjuda ytterligare en ersättningsperiod  Krav på vidgat sökområde efter 100 dagars arbetslöshet

7 7 Effekter av tidsbegränsad ersättning  Reservationslönen sjunker i takt med att individen närmar sig utförsäkring  Utflödet från arbetslöshet ökar under ersättningsperioden

8 8 Hur varierar utflödet till arbete med arbetslöshetstiden? Utflöde Utförsäkringstidpunkt UtförsäkringErsättningsperiod Arbetslöshetstid

9 9 Effekter av tidsbegränsad ersättning  Reservationslönen sjunker i takt med att individen närmar sig utförsäkring  Utflödet från arbetslöshet ökar under ersättningsperioden  Individer som inte är försäkrade blir mer benägna att skaffa arbete om ersättningen ökar (kvalifikationseffekt)

10 10 Hur påverkas utflödet till arbete av högre ersättningsnivå? Utflöde Arbetslöshetstid Utförsäkring Högre ersättning Kvalifikationseffekt

11 11 Hur påverkas utflödet till arbete av högre ersättningsnivå? Utflöde Arbetslöshetstid Utförsäkring Högre ersättning Ingen kvalifikationseffekt

12 12 Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden?  Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete  Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning  Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös

13 13 Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden?  Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete  Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning  Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös  Upprepade arbetslöshetsinträden bör beskattas genom karensperiod

14 14 Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden?  Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete  Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning  Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös  Upprepade arbetslöshetsinträden bör beskattas genom karensperiod  Eget sparande som buffert?

15 15 Sökkrav och sanktioner  Sökkrav och krav på att ta ”lämpligt” arbete  Övervakning för att säkerställa att kraven uppfylls  Sanktion (sänkt ersättning) om individen är för passiv eller för kräsen

16 16 Avvägning mellan övervakning och sanktioner – båda avskräcker från ”brott”  Övervakning resurskrävande medan sanktioner är billiga  Välj höga sanktioner och ett minimum av övervakning?

17 17 Avvägning mellan övervakning och sanktioner – båda avskräcker från ”brott”  Övervakning resurskrävande medan sanktioner är billiga  Välj höga sanktioner och ett minimum av övervakning?  Kostnaderna för övervakning måste vara orimligt höga för att bli samhällsekonomiskt olönsamma

18 18 Vad vet vi om sanktioners effekter?  Sociala experiment (USA, Storbritannien)  Slumpmässig fördelning av arbetslösa till olika grupper med olika sökkrav  Resultat: högre sökkrav leder till kortare ersättningsperioder  Ekonometriska studier (Holland, Schweiz)  Hur påverkas sökbeteendet av (varningar om) sanktioner?  Varningar och sanktioner leder till stor ökning av utflödet från arbetslöshet

19 19 Arbetsmarknadspolitik som komplement till arbetslöshetsförsäkringen  Arbetsmarknadspolitik (”workfare”) för att testa arbetsviljan  Hur kan man särskilja aktivt arbetssökande personer från sådana som inte vill ha arbete?  Det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt att kräva att den arbetslöse är beredd att delta i åtgärd för att få a-kassa  Gäller även om åtgärden i sig är improduktiv

20 20 Vad vet vi om arbetsmarknads- politik som hot ? Sociala experiment från USA Sociala experiment från USA  Benus och Johnson (1997)  Krav på kursdeltagande med hot om indragen ersättning  Stort utflöde från arbetslöshet före kursstarten  Black m fl (2003)  Krav på deltagande i åtgärd som villkor för fortsatt ersättning  Stort utflöde till arbete innan programmet hade startat

21 21 Finansieringsfrågor  Nuvarande system: skatter och medlemsavgifter  Avgifterna oberoende av arbetslösheten i a-kassan  Svaga incitament att ta hänsyn till arbetslöshetens kostnader

22 22 Alternativa finansieringsformer 1. Arbetslöshetsberoende skatter 2. Företagsfinansierad a-kassa 3. Arbetsmarknadens parter, egenavgifter

23 23 Arbetslöshetsberoende skatter  Ju längre arbetslöshet, desto högre skatt i efterföljande perioder med arbete  Heterogena individer och fördelnings- aspekter  Tur och otur på arbetsmarknaden  Olika förutsättningar

24 24 Företagsfinansierad a-kassa  Företagsskatter som ökar med företagets bidrag till arbetslösheten genom uppsägningar  Experience rating (USA)  Men företagen kan inte påverka arbetslöshets- periodernas varaktighet genom sina beslut om uppsägningar  Skatt på uppsägningar blir detsamma som skatt på nyanställningar?  Implicit beskattning av uppsägningar genom LAS

25 25 Arbetsmarknadens parter  Återskapa sambanden mellan arbetslöshet och egenavgifter inom a-kassorna  Ökad arbetslöshet inom kassan skulle leda till högre egenavgifter  Effekter på lönebildningen  Incitament för att aktivera de arbetssökande

26 26 Slutsatser 1. Ersättningen bör avta med arbetslöshetens längd 2. Krav på aktivt arbetssökande bör kombineras med sanktioner 3. Arbetsmarknadspolitik bör användas för att testa arbetsviljan 4. Bättre kontroll av att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande 5. Reformera subventionssystemet för a- kassorna


Ladda ner ppt "1 Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut? Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen och."

Liknande presentationer


Google-annonser