Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Arbetsmarknadsekonomi – lönebildning, arbetsmarknadsparter och ekonomisk politik Lars Calmfors Föreläsning 2 för ekonomiska avdelningen, Finansdepartementet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Arbetsmarknadsekonomi – lönebildning, arbetsmarknadsparter och ekonomisk politik Lars Calmfors Föreläsning 2 för ekonomiska avdelningen, Finansdepartementet."— Presentationens avskrift:

1 Arbetsmarknadsekonomi – lönebildning, arbetsmarknadsparter och ekonomisk politik Lars Calmfors Föreläsning 2 för ekonomiska avdelningen, Finansdepartementet 7/3-2014

2 Frågor Allmän jämviktsmodell Betydelsen av graden av samordning Avtalsförhandlingar och penningpolitik

3 Omtolkning av den partiella jämviktsmodellen

4 Allmän jämvikt

5 Lönesättningskurvan

6 Lönesättningskurvan, forts. Jämviktssysselsättningen ökar om - lägre arbetslöshetsersättning - lägre förhandlingsstyrka för facket - högre arbetskraftsefterfrågan Ökad arbetskraftsefterfrågan - fler anställda i offentlig sektor - expansiv finanspolitik: ökad efterfrågan på varor - inte penningpolitik som bara påverkar prisnivån eftersom det är en real modell

7

8 Empiriska studier Få studier av sambandet mellan arbetslöshetsersättning och reallön Den enkla modellen säger att reallönens elasticitet m.a.p. arbetslöshetsersättningen är 1 -Forslund, Gottfries & Westermark (2008): 0,28 - 0,52 -Bennmarker, Calmfors & Larsson (2013): 0,1 - 0,2 Reallönens elasticitet m.a.p. arbetslösheten enligt Blanchflower – Oswald: 0,1. Inte så populärt längre estimera lönesättningskurvor -kausalitetsproblem -i stället reducerad form för arbetslösheten

9 Finanspolitik

10 Finanspolitik, forts.

11 Hur bestäms arbetslöshetsersättningen?

12 Jämvikt med konstant ersättningsgrad Jämviktssysselsättningen beror bara på “arbetsmarknadsinstitutioner” - ersättningsgrad - relativ förhandlingsstyrka Ingen effekt av förskjutningar av efterfrågekurvan på jämviktssysselsättningen -bara på reallönen Skattning av jämviktsarbetslösheten enbart med ”arbetsmarknadsinstitutioner” som förklarande variabler - arbetslöshetsersättning (ersättningsgrad, ersättningsperiodens längd) - skatter - arbetsmarknadspolitik - graden av samordning i avtalsförhandlingarna - facklig organisationsgrad - kollektivavtalens täckningsgrad - (produktmarknadsregleringar)

13 Jämvikt med konstant ersättningsgrad

14 Layard-Nickell-Jackman

15

16 Bassanini-Duval

17

18 Olika grad av samordning

19 Maximering av fackets nyttofunktion

20 Maximeringsvillkoret för facket

21 Betydelsen av olika grad av samordning

22 Betydelsen av olika grad av samordning, forts.

23 Slutsatser om samordning och reallöner Calmfors-Driffill-hypotesen: både företagsvisa förhandlingar och total samordning ger återhållsamhet - konkurrenstryck vid företagsvisa förhandlingar - internalisering av externaliteter (prisökningar för andra) vid samordning Högst reallön vid branschvisa förhandlingar därför att given ökning av konsumentreallönen kan uppnås till priset av mindre ökning av produktreallönen (och då mindre sysselsättningsförlust) Stiliserad modell för sluten ekonomi ger samma reallön vid företagsvisa och nationella förhandlingar Stiliserad modell för öppen ekonomi ger samma reallön för alla förhandlingsnivåer (perfekt konkurrens – perfekta substitut) Om inhemska och utländska varor är imperfekta substitut ger företagsvisa förhandlingar lägre lön än nationella förhandlingar Mindre ”puckel” ju öppnare ekonomin är

24 Graden av samordning och reallönen i en sluten ekonomi (Calmfors-Driffillkurvan).

25 Graden av samordning och reallönen i en öppen ekonomi

26 Utvidgad modell Det finns flera externaliteter som kan internaliseras vid samordning - kostnader för arbetslöshetsersättning som betalas via skatterna - minskad skattebas som innebär att skatterna måste höjas för att betala offentliga utgifter - ökad arbetslöshet i en sektor innebär mindre sysselsättningsmöjligheter för de som förlorar jobbet i en annan sektor Internalisering av andra externaliteter innebär förmodligen att fullständig samordning ger mer återhållsamhet än företagsvisa förhandlingar

27 Graden av samordning och reallönen i verkligheten

28

29 Samspelet mellan lönebildning och penningpolitik Interaktion mellan centralbank och arbetsmarknadsparter Hot om räntehöjning (penningpolitisk åtstramning) om inflationsmålet hotas kan ha en disciplinerande effekt på löneökningarna En mer ”konservativ” centralbank kan i så fall främja sysselsättningen därför att lönerna hamnar lägre

30 Stiliserad modell Efterfrågan på en sektors produkter beror negativt på sektorns relativpris och den reala penningmängden i ekonomin Arbetskraft är den enda produktionsfaktorn Konstant skalavkastning - produktpris = lön Facket bestämmer lönen (”monopoly union”) Ett fackförbund i varje sektor; symmetriska sektorer Centralbank som ”leans against the wind” - vid ökningar av prisnivån höjs penningmängden alltid mindre: inte full ackommodation - ökad prisnivå innebär lägre real penningmängd

31 Symboler

32 Modell

33 Fackets nyttofunktion U i = w i E i – (g/β) E i β + m/N (1) (2) (3) Argument i nyttofunktionen 1. Nytta från lönesumman 2. Onytta (“disutility”) från mindre fritid 3. Nytta från real förmögenhet Tolka sysselsättning som antal arbetade timmar. Vid nedgång fördelas färre timmar över alla anställda (som krisavtalen 2009).

34 Förenklad modell

35 Penningmängden

36 Sysselsättningskonsekvenser av lönehöjning i en sektor 1. Sektorns relativpris höjs. 2. Den reala penningmängden minskar, därför att centralbanken inte ackommoderar höjningen av den allmänna prisnivån fullt ut. Båda faktorerna håller tillbaka lönerna och håller därmed uppe sysselsättningen. Lätt visa att: N ↓ ⇒ E ↑ α ↓ ⇒ E ↑

37 Tolkning av resultaten 1. Mer samordnad lönebildning (lägre N) innebär att varje fackförbunds löneökning höjer prisnivån mer och därmed minskar den reala penningmängden mer. 2. Mer ”konservativ” (mindre ackommoderade) centralbank (lägre α) innebär att varje fackförbunds löneökning leder till större minskning av den reala penningmängden.

38 Olika utfall

39 Fullständig centralisering (N=1)

40 Slutsatser Fullständig decentralisering och fullständig ackommodation ger samma sysselsättning Högre sysselsättning ju mer samordnad lönebildningen är (givet centralbankens politik) Högre sysselsättning ju mindre ackommoderande centralbanken är (givet graden av samordning) Högst sysselsättning med fullständig samordning En konservativ centralbank utgör ett delvis substitut för samordning - nolleffekt vid fullständig samordning - störst effekt om två sektorer - gradvis minskande effekt med ökande antal sektorer

41 Samordning och sysselsättning

42 Effekten av mer ”konservativ” centralbank på sysselsättning

43 EMU-anslutning Utanför EMU finns återhållande effekt på lönebildningen av centralbank med inflationsmål I EMU reagerar inte ECB mer än marginellt på löne – och prisökningar i ett enskilt land Då inte längre någon återhållande effekt av centralbankens politik på reallönenivån i en enskild ekonomi Lägre jämviktssysselsättning i än utanför EMU


Ladda ner ppt "Arbetsmarknadsekonomi – lönebildning, arbetsmarknadsparter och ekonomisk politik Lars Calmfors Föreläsning 2 för ekonomiska avdelningen, Finansdepartementet."

Liknande presentationer


Google-annonser