LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN

En presentation över ämnet: "LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN"— Presentationens avskrift:

1 LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN
23 oktober 2013 Göran Hjelm

2 Lönebildningsrapportens ABC
Inskriven i Konjunkturinstitutets instruktion från regeringen Rapport ska behandla samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen samband mellan sysselsättning, lön och lönefördelning relevanta jämställdhetsaspekter Konjunkturinstitutet beslutar om rapportens innehåll efter samråd med Medlingsinstitutet Konjunkturinstitutet uttrycker ingen åsikt om hur löner bör utvecklas Total arbetskostnad relevant – ”allt ska räknas”

3 Viktiga slutsatser i årets rapport
Centrala avtalsnivåer normala givet konjunkturläget Strukturella problem på arbetsmarknaden hotar varaktig nedgång i arbetslösheten Oförändrad lönespridning Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt

4 Avtalsrörelsen ur ett makroekonomiskt perspektiv
Dagens presentation Avtalsrörelsen ur ett makroekonomiskt perspektiv Utmaningar på arbetsmarknaden Två dataanalyser: Löneandelens utveckling Löneskillnader mellan män och kvinnor

5 Avtalsrörelsen ur ett makroekonomiskt perspektiv

6 Avtalsrörelsen 2013 Stor avtalsrörelse: 2,6 miljoner löntagare, procent av alla med kollektivavtal Försämring av konjunkturutsikterna från våren 2012 till årsskiftet 2012/2013 Parterna delade synen om långsam återhämtning Industrin satte märket – industriavtalet höll Treåriga centrala avtal med arbetskostnadsökningar på i genomsnitt 2,3 procent per år

7 Dämpade konjunkturutsikter under avtalsrörelsens gång (1/2)
Barometerindikatorn och förtroendeindikator för tillverkningsindustrin i euroområdet Index medelvärde=100, standardavvikelse=10, säsongsrensade månadsvärden

8 Dämpade konjunkturutsikter under avtalsrörelsens gång (2/2)
Lönsamhetsomdöme Standardiserade avvikelser från medelvärdet, säsongsrensade kvartalsvärden

9 Parterna hade anledning att förvänta hög arbetslöshet de kommande åren
Procent av arbetskraften

10 Svaga utsikter för produktivitetstillväxten
Potentiell produktivitet i näringslivet Procentuell förändring

11 Centralt avtalad löneökning i näringslivet
Centrala avtalsnivåer normala givet de svaga konjunkturutsikterna Centralt avtalad löneökning i näringslivet Procent

12 Totala löneökningar under 3 procent 2013-2015
Faktisk och modellbaserad lön i näringslivet Procentuell förändring

13 Förbättrade konjunkturutsikter ger förbättrat vinstläge de kommande åren
Vinstandel i näringslivet Procent

14 Utmaningar på arbetsmarknaden

15 Jämviktsarbetslöshet
Arbetsmarknadens funktionssätt och jämviktsarbetslöshet påverkas av flera faktorer Matchning Struktur- omvandling Arbetskraftens tillväxt och sammansättning Arbetsmarknadens funktionssätt Jämviktsarbetslöshet Konjunktur- utveckling och arbetsmarknads- politik Ekonomiskt utbyte av att arbeta Parternas agerande

16 Hög tillväxt i arbetskraften under den långvariga lågkonjunkturen
Faktisk och potentiell arbetskraft Procentuell förändring

17 Långvarig lågkonjunktur – genomsnittlig tid i arbetslöshet i nivå med 90-talskrisen
Veckor, säsongsrensade kvartalsvärden

18 Inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Arbetslöshetens sammansättning har förändrats (1/2) Inskrivna vid Arbetsförmedlingen Tusental, trendade månadsvärden Anm. Arbetsförmedlingen definierar utsatta grupper som de med förgymnasial utbildning, äldre år, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning.

19 Arbetslöshet fördelat på utbildningsnivå
Arbetslöshetens sammansättning har förändrats (2/2) Arbetslöshet fördelat på utbildningsnivå Procent, säsongsrensade kvartalsvärden

20 Rekryteringstiden är lång trots hög arbetslöshet – indikerar försämrad matchning
Rekryteringstid i privat sektor Genomsnittlig rekryteringstid i månader, säsongsrensade kvartalsvärden

21 Parternas agerande påverkar varaktig nivå på arbetslösheten
Svensk studie tyder på att det ökade utbytet av att arbeta har dämpat löneutvecklingen före skatt verkar för varaktigt lägre arbetslöshet Resultat tyder dock på att långtidsarbetslöshet inte dämpar löneökningar verkar för varaktigt högre arbetslöshet kan påverka Riksbankens syn på penningpolitikens utformning Parterna påverkar även lönestrukturen Oförändrad lönespridning under 2000-talet

22 Oförändrad lönespridning under 2000-talet
Lönespridningen i Sverige Percentilkvoter

23 Lägst inkomstspridning bland jämförbara länder – inte minst i den undre delen av fördelningen (P50/P10) Inkomstspridning i utvalda länder, P50/P10 Percentilkvoter

24 Lön och sysselsättningsgrad för olika utbildningsnivåer 2012, män
Begränsad lönespridning mellan grundskole- och gymnasieutbildade Lön och sysselsättningsgrad för olika utbildningsnivåer 2012, män Medianlön, tusentals kronor per månad före skatt respektive sysselsättningsgrad i åldersgruppen 30–54 år, procent av befolkningen

25 Flera faktorer bakom nuvarande strukturella problem på arbetsmarknaden
Matchning Struktur- omvandling Arbetskraftens tillväxt och sammansättning Arbetsmarknadens funktionssätt Jämviktsarbetslöshet Konjunktur- utveckling och arbetsmarknads- politik Ekonomiskt utbyte av att arbeta Parternas agerande

26 Förutsättningar finns för att arbetslösheten varaktigt kan minska efter 2015
Nedväxling av tillväxten i arbetskraften Löneutvecklingen kan dämpas ytterligare av det ökade utbytet av att arbeta En bred, om än långsam, återhämtning ökar sannolikheten att de som varit utan jobb länge blir erbjudna arbete

27 Lågkonjunkturen fortsätter
Finns dock risk för att arbetsmarknadens funktionssätt inte på egen hand ger 6 procents arbetslöshet Lågkonjunkturen fortsätter Fortsatt hög långtidsarbetslöshet Utsatta grupper får det fortsatt svårt Löneutvecklingen inte känslig för långtidsarbetslöshet Centrala avtal indikerar inte någon ökad hänsyn till arbetslösheten Oförändrad lönespridning  Fortsatta politiska åtgärder sannolikt nödvändiga för att arbetslösheten varaktigt ska kunna minska ned mot 6 procent

28 Jämviktsarbetslöshet 6,5-7 procent 2006-2015
Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften

29 Två dataanalyser : - Löneandelens utveckling
- Löneskillnader mellan män och kvinnor

30 Löneandelen är ingen central ekonomisk variabel
Klassisk fråga inom nationalekonomin och bland arbetsmarknadens parter Visar hur förädlingsvärdet fördelas mellan arbetstagare och kapitalägare Stora variationer över konjunkturcykeln Jämvikten kan förändras över tiden Lägre löneandel behöver inte ske på löntagarnas bekostnad Mer kapitalintensiv produktion kan ge lägre löneandel och högre reallöner

31 Teknologisk utveckling Globalisering Minskad facklig styrka Men…
Flera faktorer till minskade löneandel lyfts fram i internationell forskningslitteratur Teknologisk utveckling Globalisering Minskad facklig styrka Men… Faktorer samvarierar, svårt att mäta relativ betydelse Utvecklingen skiljer kraftigt mellan länder Val av tidsperiod av stor betydelse

32 Offentlig debatt kring löneandelen senaste året
”Lönesänkarna” Dokument inifrån SVT (2013) ”Den sänkta löneandelen” Svensk antologi (2013) ”Dokumentären vilseleder om lönerna” Lars Calmfors, Dagens Nyheter (2013)

33 Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt
Trendmässig löneandel i näringslivet och tillverkningsindustrin i Sverige Procent Anm. Näringslivet är exklusive jordbruk, skogsbruk, fiske, mineralutvinning, petroleumraffinaderier, småhus, fritidshus, utbildning, hälso- och sjukvård. Tillverkningsindustrin är exklusive petroleumraffinaderier.

34 Könsuppdelad arbetsmarknad förklarar merparten av löneskillnader mellan män och kvinnor

35 Löneskillnadens utveckling, hela arbetsmarknaden
Löneskillnaderna minskar successivt Löneskillnadens utveckling, hela arbetsmarknaden Procent

36 Löneskillnadens utveckling, arbetare i privat sektor
Liten och fallande oförklarad löneskillnad hos arbetare i privat sektor Löneskillnadens utveckling, arbetare i privat sektor Procent

37 Löneskillnadens utveckling, tjänstemän i privat sektor
Störst löneskillnader i tjänstemannayrken Löneskillnadens utveckling, tjänstemän i privat sektor Procent

38 Viktiga slutsatser i årets rapport
Centrala avtalsnivåer normala givet konjunkturläget Strukturella problem på arbetsmarknaden hotar varaktig nedgång i arbetslösheten Oförändrad lönespridning Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt