Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Göran Hjelm LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 23 oktober 2013.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Göran Hjelm LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 23 oktober 2013."— Presentationens avskrift:

1 Göran Hjelm LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 23 oktober 2013

2 Lönebildningsrapportens ABC • Inskriven i Konjunkturinstitutets instruktion från regeringen • Rapport ska behandla – samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen – samband mellan sysselsättning, lön och lönefördelning – relevanta jämställdhetsaspekter • Konjunkturinstitutet beslutar om rapportens innehåll efter samråd med Medlingsinstitutet • Konjunkturinstitutet uttrycker ingen åsikt om hur löner bör utvecklas • Total arbetskostnad relevant – ”allt ska räknas”

3 Viktiga slutsatser i årets rapport • Centrala avtalsnivåer normala givet konjunkturläget • Strukturella problem på arbetsmarknaden hotar varaktig nedgång i arbetslösheten • Oförändrad lönespridning • Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt

4 Dagens presentation • Avtalsrörelsen ur ett makroekonomiskt perspektiv • Utmaningar på arbetsmarknaden • Två dataanalyser: – Löneandelens utveckling – Löneskillnader mellan män och kvinnor

5 Avtalsrörelsen ur ett makroekonomiskt perspektiv

6 Avtalsrörelsen 2013 • Stor avtalsrörelse: 2,6 miljoner löntagare, 70 procent av alla med kollektivavtal • Försämring av konjunkturutsikterna från våren 2012 till årsskiftet 2012/2013 • Parterna delade synen om långsam återhämtning • Industrin satte märket – industriavtalet höll • Treåriga centrala avtal med arbetskostnadsökningar på i genomsnitt 2,3 procent per år

7 Dämpade konjunkturutsikter under avtalsrörelsens gång (1/2) Barometerindikatorn och förtroendeindikator för tillverkningsindustrin i euroområdet Index medelvärde=100, standardavvikelse=10, säsongsrensade månadsvärden

8 Dämpade konjunkturutsikter under avtalsrörelsens gång (2/2) Lönsamhetsomdöme Standardiserade avvikelser från medelvärdet, säsongsrensade kvartalsvärden

9 Parterna hade anledning att förvänta hög arbetslöshet de kommande åren Procent av arbetskraften Arbetslöshet

10 Svaga utsikter för produktivitetstillväxten Potentiell produktivitet i näringslivet Procentuell förändring

11 Centralt avtalad löneökning i näringslivet Procent Centrala avtalsnivåer normala givet de svaga konjunkturutsikterna

12 Totala löneökningar under 3 procent Faktisk och modellbaserad lön i näringslivet Procentuell förändring

13 Förbättrade konjunkturutsikter ger förbättrat vinstläge de kommande åren Vinstandel i näringslivet Procent

14 Utmaningar på arbetsmarknaden

15 Arbetsmarknadens funktionssätt Jämviktsarbetslöshet Struktur- omvandling Arbetskraftens tillväxt och sammansättning Matchning Parternas agerande Konjunktur- utveckling och arbetsmarknads- politik Arbetsmarknadens funktionssätt och jämviktsarbetslöshet påverkas av flera faktorer Ekonomiskt utbyte av att arbeta

16 Hög tillväxt i arbetskraften under den långvariga lågkonjunkturen Faktisk och potentiell arbetskraft Procentuell förändring

17 Långvarig lågkonjunktur – genomsnittlig tid i arbetslöshet i nivå med 90-talskrisen Genomsnittlig tid i arbetslöshet Veckor, säsongsrensade kvartalsvärden

18 Inskrivna vid Arbetsförmedlingen Tusental, trendade månadsvärden Arbetslöshetens sammansättning har förändrats (1/2) Anm. Arbetsförmedlingen definierar utsatta grupper som de med förgymnasial utbildning, äldre år, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning.

19 Arbetslöshet fördelat på utbildningsnivå Procent, säsongsrensade kvartalsvärden Arbetslöshetens sammansättning har förändrats (2/2)

20 Rekryteringstiden är lång trots hög arbetslöshet – indikerar försämrad matchning Rekryteringstid i privat sektor Genomsnittlig rekryteringstid i månader, säsongsrensade kvartalsvärden

21 Parternas agerande påverkar varaktig nivå på arbetslösheten • Svensk studie tyder på att det ökade utbytet av att arbeta har dämpat löneutvecklingen före skatt – verkar för varaktigt lägre arbetslöshet • Resultat tyder dock på att långtidsarbetslöshet inte dämpar löneökningar – verkar för varaktigt högre arbetslöshet – kan påverka Riksbankens syn på penningpolitikens utformning • Parterna påverkar även lönestrukturen – Oförändrad lönespridning under 2000-talet

22 Oförändrad lönespridning under 2000-talet Lönespridningen i Sverige Percentilkvoter

23 Lägst inkomstspridning bland jämförbara länder – inte minst i den undre delen av fördelningen (P50/P10) Inkomstspridning i utvalda länder, P50/P10 Percentilkvoter

24 Lön och sysselsättningsgrad för olika utbildningsnivåer 2012, män Medianlön, tusentals kronor per månad före skatt respektive sysselsättningsgrad i åldersgruppen 30–54 år, procent av befolkningen Begränsad lönespridning mellan grundskole- och gymnasieutbildade

25 Arbetsmarknadens funktionssätt Jämviktsarbetslöshet Struktur- omvandling Arbetskraftens tillväxt och sammansättning Matchning Parternas agerande Konjunktur- utveckling och arbetsmarknads- politik Ekonomiskt utbyte av att arbeta Flera faktorer bakom nuvarande strukturella problem på arbetsmarknaden

26 • Nedväxling av tillväxten i arbetskraften • Löneutvecklingen kan dämpas ytterligare av det ökade utbytet av att arbeta • En bred, om än långsam, återhämtning ökar sannolikheten att de som varit utan jobb länge blir erbjudna arbete Förutsättningar finns för att arbetslösheten varaktigt kan minska efter 2015

27 • Lågkonjunkturen fortsätter – Fortsatt hög långtidsarbetslöshet – Utsatta grupper får det fortsatt svårt • Löneutvecklingen inte känslig för långtidsarbetslöshet • Centrala avtal indikerar inte någon ökad hänsyn till arbetslösheten • Oförändrad lönespridning  Fortsatta politiska åtgärder sannolikt nödvändiga för att arbetslösheten varaktigt ska kunna minska ned mot 6 procent Finns dock risk för att arbetsmarknadens funktionssätt inte på egen hand ger 6 procents arbetslöshet

28 Jämviktsarbetslöshet 6,5-7 procent Procent av arbetskraften Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet

29 Två dataanalyser : - Löneandelens utveckling - Löneskillnader mellan män och kvinnor

30 Löneandelen är ingen central ekonomisk variabel • Klassisk fråga inom nationalekonomin och bland arbetsmarknadens parter • Visar hur förädlingsvärdet fördelas mellan arbetstagare och kapitalägare • Stora variationer över konjunkturcykeln • Jämvikten kan förändras över tiden • Lägre löneandel behöver inte ske på löntagarnas bekostnad – Mer kapitalintensiv produktion kan ge lägre löneandel och högre reallöner

31 Flera faktorer till minskade löneandel lyfts fram i internationell forskningslitteratur • Teknologisk utveckling • Globalisering • Minskad facklig styrka • Men… – Faktorer samvarierar, svårt att mäta relativ betydelse – Utvecklingen skiljer kraftigt mellan länder – Val av tidsperiod av stor betydelse

32 Offentlig debatt kring löneandelen senaste året • ”Lönesänkarna” – Dokument inifrån SVT (2013) • ”Den sänkta löneandelen” – Svensk antologi (2013) • ”Dokumentären vilseleder om lönerna” – Lars Calmfors, Dagens Nyheter (2013)

33 Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt Trendmässig löneandel i näringslivet och tillverkningsindustrin i Sverige Procent Anm. Näringslivet är exklusive jordbruk, skogsbruk, fiske, mineralutvinning, petroleumraffinaderier, småhus, fritidshus, utbildning, hälso- och sjukvård. Tillverkningsindustrin är exklusive petroleumraffinaderier.

34 Könsuppdelad arbetsmarknad förklarar merparten av löneskillnader mellan män och kvinnor

35 Löneskillnadens utveckling, hela arbetsmarknaden Procent Löneskillnaderna minskar successivt

36 Löneskillnadens utveckling, arbetare i privat sektor Procent Liten och fallande oförklarad löneskillnad hos arbetare i privat sektor

37 Löneskillnadens utveckling, tjänstemän i privat sektor Procent Störst löneskillnader i tjänstemannayrken

38 Viktiga slutsatser i årets rapport • Centrala avtalsnivåer normala givet konjunkturläget • Strukturella problem på arbetsmarknaden hotar varaktig nedgång i arbetslösheten • Oförändrad lönespridning • Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt


Ladda ner ppt "Göran Hjelm LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 23 oktober 2013."

Liknande presentationer


Google-annonser