Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Styrel Intensivkurs 1 Varmt välkomna!. Introduktion Syfte och mål Utbildningens upplägg Grunder för Styrel 2.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Styrel Intensivkurs 1 Varmt välkomna!. Introduktion Syfte och mål Utbildningens upplägg Grunder för Styrel 2."— Presentationens avskrift:

1 Styrel Intensivkurs 1 Varmt välkomna!

2 Introduktion Syfte och mål Utbildningens upplägg Grunder för Styrel 2

3 Syfte och mål med utbildning och information om Styrel Utbildningen och informationen syftar till att stödja införandet av Styrel-processen i hela landet Målet är att berörda aktörer ska ges förutsättningar att genomföra Styrels planeringsprocess från 2011 och framåt och/eller få information om och en förståelse för Styrel 3 Copyright: Energimyndigheten/fotograf Per Westergård

4 Agenda Introduktion Det svenska krisberedskapssystemet Elnät, elproduktion och elanvändning Styrels planeringsprocess Sekretess Information och kommunikation Sammanfattning 4

5 Obalans ger elbrist El är en färskvara som inte kan lagras storskaligt Den produceras i exakt samma mängd och sekund som den förbrukas Därför måste det alltid vara fullständig balans mellan användning och produktion Om produktionen inte räcker till får vi elbrist 5

6 Frånkoppling – en sista åtgärd Vid elbrist kan elsystemet kollapsa Svenska Kraftnät kan, som en sista åtgärd, beordra frånkoppling av delar av elnäten för att minska förbrukningen Alla elanvändare inom stora geografiska områden drabbas då av elavbrott 6

7 ”Nära ögat” Svenska Kraftnät (SvK) har inte beordrat frånkoppling på grund av elbrist – men det har varit nära Om det är torrår (som 1996 och 2003) och ett par kärnkraftsblock är avstängda samtidigt som det är kallt kan vi få elbrist Tre gånger under 00-talet har SvK anmodat regionnätsföretagen att ta fram planerna för manuell frånkoppling. Köldknäppen jul- nyår var kritisk 7 Artiklar: BLT.se , DN , SvD och SVT Play/Rapport

8 Före och efter Styrel I dag sker frånkoppling på regionnätsnivå och alla drabbas inom stora områden Med Styrel kan frånkoppling ske på lokalnätsnivå och elen styras till de som är viktigast 8 Bild: Svensk Energi

9 Regeringen gav Energi- myndigheten uppdraget… …att belysa frågan tekniskt och juridiskt 2004… …och ge ett förslag för att skapa möjligheter till prioriteringar 2007… …testa tidigare framtagna förslag praktiskt i kommunförsök 2008 och länsförsök 2009… … att utbilda län, kommuner och elnätsföretag samt genomföra övriga förberedelser 2010… …att metodmässigt stödja och följa upp den första planeringsomgången 2011… 9

10 Under försöken 2008 och 2009 har… Elnätsföretag, kommuner och länsstyrelser genomfört planeringsprocessen Klargjort: –Oklarheter och problem som kan uppstå –Behov av kompetens och kunskap hos inblandade aktörer –Behov av inriktning och metodstöd från central och regional nivå –Processens kostnader Resultatet är en enkel och effektiv planeringsprocess till en låg kostnad 10

11 Agenda Introduktion Det svenska krisberedskapssystemet Elnät, elproduktion och elanvändning Styrels planeringsprocess Sekretess Information och kommunikation Sammanfattning 11

12 Det svenska krisberedskapssystemet Krisberedskapssystemets uppbyggnad Metoder inom krisberedskapen 12

13 Målen för vår säkerhet ”[A]tt värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.” 13 Källa: Regeringens proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar

14 Målen för krisberedskapen Minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser samt olyckor Trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män Hindra eller begränsa skador på egendom och miljö Det är av yttersta vikt att samhällsviktig verksamhet fungerar även under störda förhållanden 14 Källa: Proposition PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

15 Upprätthållande av samhällets funktionalitet Det finns funktioner i samhället som måste fungera för att inte samhället eller medborgarna ska ta skada Vi måste se till att de kan fungera även under en kris Vi måste ha förmåga att förutse och förhindra händelser som orsakar störningar i samhället 15

16 Samhällsviktig verksamhet (MSB april 2010) Verksamhet av sådan betydelse för medborgarnas liv och hälsa samt samhällets funktionalitet att den måste kunna bedrivas även vid extraordinära händelser och kriser. Den samhällsviktiga verksamheten bör/ska dessutom: …ha den förmåga att motstå allvarliga störningar som behövs för att kunna upprätthålla en grundläggande funktionalitet även vid extraordinära händelser och kriser. 16 MSB:s inriktningsdokument, förslagsutgåva

17 Privat-offentlig samverkan (POS) 17 ”POS bör vara en i krishanteringssystemet integrerad process på såväl central som regional och lokal nivå” Källa: Regeringens proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle

18 Underifrånperspektiv ”……perspektivet på hot och risker skall anläggas underifrån. Krishanteringsförmåg an skall byggas upp från lokal nivå via regional nivå till nationell nivå.” 18 Källa: Regeringens proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle. Copyright: Energimyndigheten/fotograf Per Westergård

19 Varför är just ni här? Grundprinciper Ansvarsprincipen Likhetsprincipen 19 Närhetsprincipen

20 Geografiskt områdesansvar Det finns ett organ på varje nivå som ansvarar för att inrikta, prioritera och samordna tvärsektoriella åtgärder som behövs före, under och efter en kris Regeringen (med de centrala myndigheterna), länsstyrelsen och kommunen har detta ansvar på nationell, regional respektive lokal nivå 20 Källa: Regeringens proposition 2007/08:92 Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull

21 Kommunens geografiska områdesansvar ”7 § Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas.” 21 Källa: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

22 Länsstyrelsens geografiska områdesansvar ”54 § Länsstyrelsen ska avseende krisberedskap vara sammanhållande inom sitt geografiska område och före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas.” 22 Källa: Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.

23 Scenariobaserade risk och sårbarhetsanalyser (RSA) Ett systematiskt sätt att identifiera risker och värdera dem med avseende på sannolikhet och konsekvenser samt att utvärdera och bestämma sårbarhet 23 Källa: Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser, Ellag 1997:857, Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

24 Kontinuitetshantering En modern scenariooberoende metod Fokuserar på att identifiera och säkerställa att verksamhetskritiska funktioner kan: -Fungera på en acceptabel nivå, eller -Återställas inom en acceptabel tid, oavsett hot och risker Blir internationell standard (ISO/TC 223 Societal Security) -MSB leder den internationella utvecklingen 24

25 RSA och kontinuitetshantering – goda komplement 25 Risk- och sårbarhetsanalyserKontinuitetshantering Fokus på hot, risker och sårbarheterFokus på kontinuitet i verksamheten Identifierar risker och sårbarheterKlarlägger vad som måste fungera Baseras på scenarierGer beredskap som kan användas i många scenarier Baseras på lagar och förordningarUrsprung i näringslivet, stöds av internationellt standardiseringsarbete som MSB leder

26 Agenda Introduktion Det svenska krisberedskapssystemet Elnät, elproduktion och elanvändning Styrels planeringsprocess Sekretess Information och kommunikation Sammanfattning 26

27 Elnät, elproduktion och elanvändning Elnätets och elmarknadens uppbyggnad Produktion och användning Styrel och trygg elförsörjning 27

28 Elnätet mil långt (mer än 13 varv runt jorden), en integrerad del av det nordiska elnätet Ca 170 elnätsföretag Svenska Kraftnät äger stamnätet, E.ON, Fortum och Vattenfall äger huvuddelen av regionnäten och hälften av lokalnäten Elnätsföretagen har monopol i sitt område Leveranssäkerheten är 99,99 % 28 Copyright: Svensk Energi

29 Den svenska elmarknaden Elmarknaden består av många självständiga aktörer: –Elproducenter –Elhandelsföretag Elåterförsäljare Balansansvariga –Elbörs –Elnätägare –Elanvändare –Systemansvarig 29 Källa och bild: Svenska Kraftnät

30 Elanvändning Vi använder i genomsnitt kWh per invånare/år (fjärde mest i världen efter Norge, Kanada och Island) Elbehovet är som störst kalla vardagar på vintern Elbehovet varierar även under veckan och är som störst måndagsförmiddagar 30

31 Elproduktion Ett normalår produceras och förbrukas ca 150 TWh i Sverige och ca 405 TWh i Norden –2009: nettoimport på cirka 4,7 TWh –2008: nettoexport på 2,0 TWh Vattenkraft och kärnkraft svarar tillsammans för omkring 90 procent av elproduktionen Resten produceras främst i kondenskraftverk (olja/kol) kraftvärmeverk (biobränsle) eller industrin (”mottryck”) En liten men ökande del av vår el kommer från vindkraft TWh Vatten 70 TWh Kärnkraft 15 TWh Övrigt Total svensk produktion

32 Årlig förbrukning per användarsektor, totalt 150 TWh 32

33 Årlig förbrukning… Villa: kWh Vattensäng: 675 kWh Tvättmaskin: 430 kWh Spisplatta: 365 kWh TV: 204 kWh Brödrost: 30 kWh 33 Elförbrukningsmått: 1 TWh = kWh Kostnad: 1 kWh kostar cirka 1- 1,3kr (Källa: Energimarknadsinspektionen) Total förbrukning av stand-by funktioner per år: 1,5 TWh – motsvarar 1% av årlig förbrukning

34 34 Effektbrist Effekt är ett mått på styrkan i systemet. Om en bil inte orkar köra upp för en backe är motorn för svag. Den ger inte tillräcklig effekt. Energibrist Energin är systemets uthållighet. Om bensinen inte räcker till nästa bensinstation stannar bilen, den behöver mer energi. Vad är effektbrist och vad är energibrist Källa: Svensk Energi

35 Svenska Kraftnät ansvarar för balansen Tekniska och avtalsmässiga mekanismer för att hålla balansen och undvika effektbrist: –Störningsreserv (1000 MW) –Effektreserv (max MW) –System för automatisk frånkoppling (AFK) av elanvändning Om dessa inte räcker till - manuell frånkoppling (MFK) 35

36 MFK 36 Före Styrel var tanken att MFK skulle genomföras genom roterande frånkoppling av hela eller delar av lokalnät Genom Styrel införs ett komplement till den roterande frånkopplingen –MFK enligt gammalt system: Regionnätsföretag kopplar från inom 15 min –MFK enligt Styrel: De lokalnätsföretag som kan kopplar från inom 15 min. Lokalnät som inte hinner inom 15 min kopplas först från i sin helhet och så snart som möjligt därefter kopplas prioriterade ledningar in Om möjligt bör MFK enligt Styrel genomföras direkt

37 Ny reglering i ellagen fr.o.m. 1 juli 2011 Grunderna för frånkoppling regleras i 8 kap. 2 § ellagen (1997:857) 1 ): ”Den systemansvariga myndigheten får, i den utsträckning det behövs för att kunna utöva systemansvaret, beordra elproducenter att, mot marknadsmässig ersättning, öka eller minska produktionen av el. Om systemansvaret inte kan utövas genom åtgärder som nämns i första stycket, får den systemansvariga myndigheten, i den utsträckning det behövs för att kunna utöva systemansvaret, beordra innehavare av nätkoncession att begränsa eller avbryta överföring av el till elanvändare. I den utsträckning systemansvaret så medger ska begränsning och avbrytande av överföringen genomföras så att samhällsviktiga elanvändare prioriteras.” 37

38 Föreskrifter från Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät uppdaterar under våren/hösten 2011 sina föreskrifter och driftsinstruktioner för MFK i enlighet med den nya regleringen i ellagen 38

39 Vad är ”elbrist” i Styrel? En situation då elanvändarnas kortsiktiga behov av el - timmar upp till en vecka - inte kan tillgodoses = effektbrist Kan bero på begränsningar i produktion eller distribution och kan göra att elförsörjningen kollapsar 39 NormallägeEffektbrist StörningsreservEffektreserv AFKoch/eller MFK/Styrel

40 Agenda Introduktion Det svenska krisberedskapssystemet Elnät, elproduktion och elanvändning Styrels planeringsprocess Sekretess Information och kommunikation Sammanfattning 40

41 Styrels planeringsprocess Planeringsprocessens 8 steg 41

42 Styrelprocessen steg Centrala myndigheter initierar och inriktar planeringen samt lämnar underlag för arbetet till länsstyrelserna 2.Länsstyrelsen initierar, samordnar och leder arbetet i länet 3.Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera 4.Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter 42

43 Styrelprocessen steg Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen 6.Länsstyrelsen sammanställer efter samverkan ett länsövergripande planeringsunderlag 7.Elnätsföretagen genomför planering och lämnar ett beslutsunderlag till Svenska Kraftnät 8.Svenska Kraftnät beslutar vid elbrist om effektuering av frånkoppling i enlighet med beslutsunderlaget 43

44 1. Centrala myndigheter initierar och inriktar planeringen samt lämnar underlag för arbetet till länsstyrelserna Centrala myndigheter tar vart fjärde år initiativ till en fullständig översyn MSB och Energimyndigheten stödjer och följer upp planeringen Centrala myndigheter med ett särskilt ansvar för krisberedskapen lämna underlag till länsstyrelsen över elanvändare av internationell och nationell karaktär som bör prioriteras

45 2. Länsstyrelsen initierar, samordnar och leder arbetet i länet Analyserar underlagen från centrala myndigheter och förbereder planeringsprocessen Samlar kommuner och elnätsföretag till ett startmöte Fortsätter arbetet med regionala prioriteringar och stödjer kommunernas och elnätsföretagens arbete

46 3. Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera Inledningsvis klarlägger kommunen vilka typer av verksamheter som är samhällsviktiga och bör prioriteras –Här skall inte enskilda objekt, utan verksamheter, vägas mot varandra - t.ex. akutsjukvård mot livsmedelsförsörjning Resultatet stäms av med den politiska ledningen

47 Samhällsviktig verksamhet enligt MSB:s inriktningsdokument ”Verksamhet av sådan betydelse för medborgarnas liv och hälsa samt samhällets funktionalitet att den måste kunna bedrivas även vid extraordinära händelser och kriser” 47

48 3. Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera (forts.) … Därefter identifieras vilka enskilda objekt (elanvändare) som finns inom de prioriterade verksamheter i prioklass 1-7 –De enskilda objekten ska här inte viktas mot varandra – detta görs i steg 4 Om möjligt bör kommunen också analysera beroendeförhållanden

49 Prioritetsklasser Anläggningar av mycket stor betydelse för elförsörjningen Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Elanvändare som representerar mycket stora ekonomiska värden (inklusive stora elanvändare med avtal om förbrukningsreduktion) Elanvändare som har mycket stor betydelse för miljön Elanvändare som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden Övriga elanvändare

50 Elförsörjningen ska alltid prioriteras högst Kraftvärmeverk, driftcentraler, m.m. ska alltid få el i första hand för att säkerställa att elförsörjningen inte kollapsar eller att elbristen inte blir värre Elnätsföretagen identifierar dessa objekt! 50 Copyright: Energimyndigheten/fotograf Per Westergård

51 Exempel: Identifiering av objekt I Dalarnas länsförsök användes SNI-koder (Svensk Näringslivsindex) för att identifiera verksamheter och objekt Malmö stad identifierade samhällsviktiga objekt inom näringslivet med hjälp av: -SNI-koder -Diskussioner med Näringslivskontoret, Miljöförvaltningen och länsstyrelsen -Sammanställningar över företag som bedriver miljöfarlig respektive farlig verksamhet enligt miljöbalken och lagen om skydd mot olyckor 51 Källa: Styrel-länsförsöksprocessen i Skåne, Styrel: Länsförsök Dalarna 09 – Slutrapport

52 Exempel: Unika identiteter Elnätsföretag kan identifiera kunder/objekt med hjälp av EAN-/GS1-kod (även kallat anläggningsid), som finns på varje elmätare och elräkning Den lista med samtliga samhällsviktiga objekt som togs fram i Malmö stad kompletterades med unika identiteter så som EAN-/GS1-kod, fysisk adress, koordinat och kundnummer hos elnätsföretag 52 Källa: Styrel-länsförsöksprocessen i Skåne, Styrel: Länsförsök Dalarna 09 – Slutrapport

53 4. Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter Kommunen lämnar en förteckning till elnätsföretagen över vilka enskilda elanvändare (objekt) som kommunen vill prioritera Elnätsföretagen lägger in objekten i sina driftssystem Utgående ledningar från en station i elnätet där fjärrstyrning kan ske rangordnas De utgående ledningar som innehåller flest högprioriterade samhällsviktiga elanvändare rangordnas högst En konsekvensanalys för olika frånkopplingsnivåer bör göras

54 Exempel på elnätskarta med prioriterade ledningar

55 5. Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen Kommunerna sammanställer med stöd från de lokala elnätsföretagen ett förslag till planeringsunderlag per elnätsföretag enligt riktlinjer från länsstyrelsen Kommunens tjänstemannaledning beslutar och därefter överlämnas underlaget till länsstyrelsen

56 6. Länsstyrelsen sammanställer efter samverkan ett länsövergripande planeringsunderlag Analyserar och sammanställer planeringsunderlagen från kommunerna och resultaten av sitt eget arbete på regional nivå till ett länsövergripande planeringsunderlag Överlämnar underlagen till respektive elnätsföretag

57 7. Elnätsföretagen genomför planering och lämnar ett beslutsunderlag till Svenska Kraftnät Utarbetar konkreta frånkopplingsplaner baserat på länsstyrelsens planeringsunderlag samt gör de övriga förberedelser som krävs för att de ska kunna genomföra frånkoppling Planerar för effektreduktion hos stora elanvändare Överlämnar ett beslutsunderlag till Svenska Kraftnät i enlighet med Svenska Kraftnäts föreskrifter

58 Stora elanvändare Har mycket stor elförbrukning och skulle lida mycket stor ekonomisk skada om de frånkopplades direkt vid en elbristsituation Vissa av dessa kan dra ner elförbrukningen tämligen snabbt (inom timmar) och bidra till att lätta elbristsituationen –Massa- och pappersindustrin, gruvor samt järn- och stålindustrin Dessa elanvändare kan komma att undantas från direkt frånkoppling vid elbrist Elnätsföretagen identifierar, informerar och tar in underlag från stora elanvändare samt informerar länsstyrelse och kommun Svenska Kraftnäts föreskrift förklarar tillvägagångssätt 58 Copyright: Energimyndigheten/fotograf Per Westergård

59 8. Svenska Kraftnät beslutar vid elbrist om effektuering av frånkoppling i enlighet med beslutsunderlaget Beordrar elnätsföretagen att frånkoppla med utgångspunkt i beslutsunderlaget från Styrels planeringsprocess i den mån det är tekniskt möjligt Elnätsföretagen tillkopplar även med utgångspunkt i beslutsunderlaget från Styrel i den mån det är tekniskt möjligt

60 Agenda Introduktion Det svenska krisberedskapssystemet Elnät, elproduktion och elanvändning Styrels planeringsprocess Sekretess Information och kommunikation Sammanfattning 60

61 Sekretess Varför är sekretess en viktig fråga? Begrepp och lagstiftning Erfarenhet er från försöken 61

62 Känslig information hanteras i Styrel Känsliga fakta om samhällsviktig verksamhet sammanställs i Styrel Beslutsunderlagen kan innehålla Uppgifter om samhällsviktiga verksamheter och anläggningar som rör rikets säkerhet Känsliga uppgifter om elnäten och affärshemligheter Vanan att hantera sekretess varierar Grunder för sekretesshantering finns i MSB:s inriktningsdokument 62

63 Informationssäkerhetsflödet 63 Informationssäkerhet Sekretess Sekretessbeläggning inte alls, delvis eller helt Arbetsmaterial Begärs ut Sekretessmarkering (”varningstriangel”) Sekretessen prövas UpprättasAllmän handling Offentlig handling Handling inkommer till myndighet Sekretess

64 Offentlighetsprincipen En handling som upprättats på en myndighet eller en handling som inkommit på en myndighet blir en allmän handling (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. §3) En allmän handling kan enligt lag begäras ut av en svensk medborgare; offentlighetsprincipen (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. §1) 64

65 Sekretess Sekretess = begränsning att ta del av allmänna handlingar I sekretesslagen föreskrivs vilka uppgifter det är förbjudet att lämna ut och som därför ska sekretessbeläggas Om sådana uppgifter finns i allmänna handlingar ska de sekretessbeläggas Sekretessen gäller för uppgifterna och inte för handlingen i sig (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. §2, Offentlighets- och sekretesslagen) 65

66 Sekretessmarkering För att markera att en allmän handling innehåller sekretessbelagda uppgifter får den sekretessmarkeras Sekretessen måste ändå prövas om handlingen begärs ut Sekretessmarkering fungerar med andra ord bara som en varningssignal (Offentlighets- och sekretesslagen 5 kap. §5) 66

67 ”Arbetsmaterial” En handling anses upprättad då den expedierats, justerats eller på annat färdigställts Märkningen ”Arbetsmaterial” signalerar att handlingen ännu inte upprättats Arbetsmaterial som skickas mellan myndigheter kan under vissa förutsättningar anses varken upprättade eller inkomna och blir därför inte allmänna handlingar (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. §7 och §9) 67

68 Om en handling begärs ut Varje gång en allmän handling begärs ut prövas om den innehåller uppgifter som bör sekretessbeläggas I Styrelprojektet kan bl.a. följande bestämmelser medföra att uppgifter blir sekretessbelagda: –SekrL 15 kapitel §2 - Försvarssekretess –SekrL 18 kapitel §13 - Risk- och sårbarhetsanalyser –SekrL 30 kapitel §23 - Kommersiell sekretess i en statlig myndighets verksamhet –SekrL 38 kapitel §7 - Kommersiell sekretess hos kommuner och landsting 68

69 Ansvar - informationssäkerhet Den som deltagit i en kommuns eller landstings krishanteringsarbete har tystnadsplikt (Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 7 kap. 1 §) Det finns möjlighet att göra registerkontroll av deltagarna i projektet (Säkerhetsskyddslagen §§) Det finns möjlighet att säkerhetsklassa (1,2 eller 3) personer som innehar befattningar där känsliga uppgifter hanteras (Säkerhetsskyddslagen 17 §§) Känslig information (företagshemligheter) om företags affärs- eller driftsförhållanden får inte föras vidare (Lag om skydd för företagshemligheter) 69

70 Gör en informationssäkerhetsanalys! För att undvika att känsliga uppgifter från Styrel-arbetet sprids på ett olämpligt sätt behövs en genomtänkt informationssäkerhet och sekretesshantering för hela informationsflödet Genomför en informationssäkerhetsanalys och informationsklassning 70

71 Agenda Introduktion Det svenska krisberedskapssystemet Elnät, elproduktion och elanvändning Styrels planeringsprocess Sekretess Information och kommunikation Sammanfattning 71

72 Information och kommunikation Vem behöver information och utbildning om Styrel? Vilken information behövs och vem informerar? Stöd från Energimyndigheten 72

73 Vem behöver information om Styrel? Personal hos länsstyrelser, kommuner och elnätsföretag Näringsliv, allmänhet och media (i viss mån) Informationsbehoven skiljer sig åt beroende på målgrupp, roll och individ 73 Copyright: Energimyndigheten/fotograf Per Westergård

74 Utmaningar ”Nationellt systembyte” –Ny syn på elförsörjningen – elanvändaren mer i fokus, inte bara elsystemet ”Kan elbrist uppstå?” –Ja, vi har varit nära tre gånger under 00-talet ”Måste vi kunna hantera det här?” –Insikt om sårbarheten i samhället ”Varför lyser det hos grannen och inte hos mig?” –Vissa kommer att prioriteras och andra inte 74

75 Viktiga budskap Nytt och bättre system som utgår ifrån samhällets behov Enkelhet Underifrånperspektiv Geografiskt områdesansvar Systemet avser elbristsituationer Positiva följdeffekter 75

76 Vem informerar om vad? Kommunen har en skyldighet att informera sina medborgare om kommunens verksamhet och bör ge information om att den planerar för frånkoppling vid elbrist Länsstyrelsen bör ge allmän information om planeringen och att det fattats ett prioriteringsbeslut Elnätsföretagen bör ge allmän information till sina kunder om att det finns en planering och kunderna kan påverkas av beslutet 76

77 Information i skarpt läge Längre varsel Frånkoppling kan komma att ske med längre varsel (uppemot ett dygn) – främst vid nationell elbrist Svenska Kraftnät informerar bland annat via vanlig media 77

78 Information i skarpt läge Kort varsel Frånkoppling kan komma att ske med mycket kort varsel (inom 15 minuter) Svenska Kraftnät och/eller elnätsföretagen –VMA (nivå: informationsmeddelande) –Myndighetsmeddelande Kommunen –Kompletterande info till medborgarna VMA (nivå: informationsmeddelande) Myndighetsmeddelande 78

79 Hemsida: Handbok Webbaserad utbildning Mallar och exempel Intensivkurs Nyhetsbrev Nätverk Utbildnings- och informationsstöd 79

80 Nätverk För att stödja arbetsgruppernas praktiska arbete Ett antal kunniga personer från kommun- och länsförsöken Varje län tilldelas nätverksrepresentant från länsstyrelse, kommun respektive elnätsföretag Nätverksrepresentanterna ersätts för 2 dagars stöd via mail eller telefon under 2011 För information om vilka nätverksrepresentanter Ni har, kontakta er länsstyrelse 80

81 Agenda Introduktion Det svenska krisberedskapssystemet Elnät, elproduktion och elanvändning Styrels planeringsprocess Sekretess Information och kommunikation Sammanfattning 81

82 Sammanfattning 82

83 Vad har vi gått igenom? Grunder för Styrel Det svenska krisberedskapssystemet Elnät, elproduktion och elanvändning Styrels planeringsprocess Sekretess Information och kommunikation 83 Copyright: Energimyndigheten/fotograf Per Westergård

84 Positiva effekter Individen – Ökad insikt om samhällsviktig verksamhet – Nya kunskaper om kontinuitetshantering – Utvecklad förmåga att driva effektiva processer och projekt Organisationen –Överblick över samhällsviktiga verksamheter som behöver medverka i krisberedskapen –Ökad kunskap om olika verksamheters behov av elförsörjning och reservkraft –Utvecklad privatoffentlig samverkan mellan elnätsföretag, kommuner och länsstyrelser Krisberedskapen –Underlag från Styrel kan användas för t.ex. risk- och sårbarhetsanalyser –Metodutveckling för pandemiplanering m.m. –Underlag för stadsplanering och utbyggnad av elnäten, m.m. 84

85 Nästa steg Utarbetas av den som håller i utbildningen 85


Ladda ner ppt "Styrel Intensivkurs 1 Varmt välkomna!. Introduktion Syfte och mål Utbildningens upplägg Grunder för Styrel 2."

Liknande presentationer


Google-annonser