Certifiering av vägmarkeringsmaterial i Norden Nordiskt provfält

En presentation över ämnet: "Certifiering av vägmarkeringsmaterial i Norden Nordiskt provfält"— Presentationens avskrift:

1 Certifiering av vägmarkeringsmaterial i Norden Nordiskt provfält
Alternative title slide. Image size: 7,94 cm x 25,4 cm SVMF 13. november 2014 Trond Cato Johansen

2 Bakgrund Certifiering av material på 1990-talet
Baserat på lab. testning (VTI): t.ex. stämpelintryck, softening point, vidhäftning, tröger slitage etc. Intyg från VTI krävdes i upphandlingarna Övergång till funktionskontroll på utlagd vägmarkering på 2000-talet Endast HMS-krav till materialen Entreprenörerna får i princip lägga vilket material som helst Filosofi? Resultat? Från 2015: nordisk certifiering av vägmarkeringsmaterial baserat på provfält Syfte: att främja en sund konkurrens i Norden, och att främja en god produktutveckling

3 Arbetsgruppen för certifieringssystemet
Ole Hardt, Vejdirektoratet Danmark Kai Sørensen, Johnsen Consult, Danmark Tuomas Österman, Trafikverket Finland Bjørn Skaar, Vegdirektoratet Norge Lars Petersson, Trafikverket Sverige Carina Fors, VTI Sverige Sven-Olof Lundkvist, VTI Sverige Trond Cato Johansen, Ramböll

4 Nordiskt system för produktcertifiering
Nordiskt system för produktcertifiering System för certifiering av vägmarkeringsmaterial Certifieringssystemet baseras på materialprovning, inte systemprovning. Linjeutformning omfattas inte. Baseras på funktionsegenskaper på material utlagda på provfält Funktionsegenskapernas hållbarhet dokumenteras med mätningar och uppföljning av provfälten i år. Endast material för längsgående markeringar, inkl. tape och prefab, testas. Tillåtna färger: gul och vit. Inga krav till lab.-testning av materialens fysiska egenskaper före utläggning. Rena materialkrav ställs endast i sammanhang med HMS-krav. EN 1824 används som basis för etablering och uppföljning av provfält

5 Markeringstyper Materialen ska läggas som släta linjer, Typ I
Materialen ska läggas som släta linjer, Typ I Typ II linjer kan läggas om leverantören önskar det (men Typ II ingår inte i certifieringssystemet). Alla material läggs på obehandlat yta. (ingen fräsning) Alla linjer ska i första hand läggas maskinellt, men handskopa kan accepteras om det finns särskilda skäl. Materialen kan läggas i 3 tjocklekar:  0,4mm vått (färg)* 1,5mm (exempel: sprayplast) (max tjocklek: 2mm) 3,0mm (exempel: extruderad termoplast) (max 3,5mm) Prefab och Tape i kommersiellt tillgängliga tjocklekar Tjockleken mäts vid utläggning. Stora avvikelser kan leda till exkludering från provfältet.

6 Provsträckor Fält I: Fält II:
E45 mellan Sunne och Stöpafors i Värmland Körfältsbredd 3,5m Beläggningsklass RG2 ÅDT 3400. Dubbdäck används Fält II: Själland Nord, Danmark Dubbdäck används ej. Ytterligare detaljer kommer senare

7 Geometrisk utformning av provfältet
Längsgående markering, Utfört enligt EN 1824

8 Utläggning Materialen ska läggas som 6 stolpar tvärs körfältets hela bredd Varje stolpe är 30 x 200cm * Mellanrummet mellan två intilliggande stolpar är 20cm * Mellanrummet mellan två stolprader är 200cm * Materialprov tas av alla material vid utläggning. Materialproven kommer att sparas och kan senare användas till analys och identifikation vid kontroll av produktion eller utläggning på väg. *: preliminära mått

9 Dokumentation av trafikbelastning på varje stolpe
En erfarenhetsbaserat standardfördelning av hjulpassager används för att bestämma P-klass

10 Exempel på hjulpassager

11 Exempel på effekten av olika hjulpassager
Provfält i Norge. ÅDT 2600 2 år efter utläggning

12 Trafikbelastning De 6 stolparna tvärs körfältet kommer att utsättas för olika stor trafikbelastning, beroende på deras position i körfältet Trafikbelastning/hjulpassager anges med P-klasser enligt EN 1824 På svenska provfältet uppnås P0-P3 efter 1 år. P4 uppnås efter 2 år. Det danska provfältet kommer att uppnå högre P-klasser än det svenska. Godkännande (certifikat) kommer att ges utifrån hur stor trafikbelastning markeringarna klarar

13 Funktionsegenskaper som dokumenteras på provfältet
Retroreflexion torr, RL d Retroreflexion våt, RL w (endast for Typ II markeringar) Luminanskoefficient Qd (/ Luminansfaktor b) Friktion SRT, alternativt PFT Färgkoordinater x, y dagsljus og reflekterat strålkastarljus (endast gul, NTY)

14 Krav För samtliga parametrar ska kraven tillfredsställas
RL torr (vit) 150 mcd RL torr (gul) 100 mcd Qd (vit) 130 mcd [/ b (vit) > 0,40] Qd (gul) mcd [/ b (gul) > 0,30] Friktion, SRT 50 Färgkoordinater x,y enligt EN1436 / NTY enligt ASTM D6628 Alla krav måste vara uppfyllda från och med den initiala mätningen

15 Godkännande Systemet etableras som ett gemensamt nordiskt regelverk för materialcertifiering. Materialen måste uppfylla samtliga parameterkrav för att bli godkända för bruk i Norden. Godkännande ges i relation till P-klass Certifieringssystemet kommer att förankras i nationella regelverk Godkänd material behåller certifikatet intill krav eller regler eventuellt ändras

16 Roller och ansvar De statliga vägmyndigheterna i Norge, Sverige, Finland och Danmark är överordnat myndighet för certifieringssystemet, och kommer att skriva in kraven i nationella regelverk och anbudsföreskrifter VTI kommer att ha det formella ansvaret för provfälten. VTI övervakar mätningar, analyserar mätdata, och dokumenterar resultaten Ramböll RST utför mätningar, samt ansvarar för administration och kontakt med deltagare

17 Kostnader Kostnaderna för provfält och materialcertifiering ska täckas av deltagaravgifter. 1 års uppföljning: SEK per utlagd produkt. Inkluderar etablering, mätning efter utläggning och mätning efter 1 år 2 års uppföljning: SEK per utlagd produkt. Inkluderar etablering, mätning efter utläggning, mätning efter 1 år och mätning efter 2 år

18 Tidplan Provfälten i Sverige och Danmark etableras i maj 2015
Anmälan till provfälten kommer att ske på våren 2015 Det öppnas för nya utläggningar av material i maj/juni varje år. Arbetsgruppen kommer att göra en skriftlig instruktion för provfältet och certifieringssystemet.