Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utdrag ur grundkurs Vägmarkering Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utdrag ur grundkurs Vägmarkering Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A."— Presentationens avskrift:

1 Utdrag ur grundkurs Vägmarkering Visas på SVMF årsmöte Efter ök med Torgny A

2 VÄLKOMMEN Kurs Vägmarkering Lärare: Torgny Augustsson Hans Holmèn Gunnar Larsson

3 TSFS 2010:171 Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar Gäller från 1 december 2010 för alla väghållare

4 Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; TSFS 2010:171 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § Bestämmelserna i dessa föreskrifter gäller vägar som har en sådan beläggning att vägmarkeringar kan utföras. 2 § Om det inte finns tillfredsställande vägbelysning ska vägmarkeringar vara retroreflekterande. 3 § Om vägmarkeringar har utförts i gul färg enligt 4 kap. 3 § andra stycket vägmärkesförordningen (2007:90), ska vägmarkeringar i vit färg tas bort om de kan föranleda tveksamheter eller utgöra fara. Vägmarkeringar som utförts i gul färg ska tas bort när det tillfälliga behovet upphört. 4 § När vägmarkeringar utförs på cykelbana eller gång- och cykelbana får storleken på vägmarkeringarna vara minst hälften av de mått som anges för respektive vägmarkering i dessa föreskrifter.

5 Längsgående vägmarkeringar TSFS 2010:171 M1 mittlinje eller körfältslinje 1 § Markering M1, mittlinje, ska utföras på vägar utom tättbebyggt område som inte är enskilda där körbanans huvudsakliga bredd är mer än 6,0 meter och den högsta tillåtna hastigheten är 60 kilometer i timmen eller högre. Markeringen ska också utföras på vägar inom tättbebyggt område som är avsedda för genomfartstrafik. Har en väg ringa trafik behöver markeringen dock inte utföras. Markeringen bör inte utföras på vägar där körbanans bredd är mindre än 5,5 meter. ”ringa trafik” < 50 ÅDT Innebär att det statliga vägnätet även i fortsättningen kan förses med mittlinjer i den omfattning som gällt tidigare. Detta är viktigt eftersom det är vad fordonens stödsystem behöver. Mittlinjer vid körbana från 5,5 m på statliga vägar Kommentarer & tolkningar:

6 15-mitt på primär länsväg i Småland 15 cm mittlinje Mittlinje ska vara 0,15 m bred på Europavägar, riksvägar och viktiga länsvägar. (VGU) I tätort markeras mittlinje med indelningen 3+3 när hastigheten är mindre än 60 km/tim

7 Råd till kommuner:

8 Längsgående vägmarkeringar TSFS 2010:171 M2 kantlinje 5 § Markering M2, kantlinje, bör utföras på vägar utom tättbebyggt område som inte är enskilda, samt på vägar inom tättbebyggt område som är avsedda för genomfartstrafik. Kantlinjer behöver dock inte utföras på vägar där det finns en gångbana, cykelbana eller ridbana avskild från körbanan med kantsten eller liknande. På statliga vägar: Alla belagda vägar ska ha kantlinje. Kantlinje ska markeras även där det finns kantsten. På tvåfältsvägar ≥ 80 km/tim med bredd 0,15 m ; < 80 km/tim 0,10 m Kommentarer & tolkningar:

9 Längsgående vägmarkeringar TSFS 2010:171 M3 varningslinje 7 § Markering M3, varningslinje, bör utföras i stället för dubbel heldragen mittlinje där körbanans bredd är mindre än 6,5 meter. OBS! Tidigare gällde 7 m (7,5 m belagd vägbredd) Ändring på vägen vid ny beläggning eller när beställaren anser det lämpligt. = Körbana Kantlinje kan vara 0,1, 0,15, 0,2, 0,3 m bred

10 Längsgående vägmarkeringar TSFS 2010: § Heldragen mittlinje ska utföras dubbel eller i kombination med vägmarkering M1, mittlinje, eller M3, varningslinje. Första stycket gäller inte mittlinje som utförs i gul färg enligt 4 kap. 3 § andra stycket vägmärkesförordningen (2007:90).

11 Vägmarkeringsdelen grundar sig på VMF 2007:90 och TSFS 2010:171 Delen om vägmarkering är inte fullständig förrän det tagits fram en handbok som visar mer detaljer och tolkningar som täcker in såväl landsort som tätort. Kommentarer: Man ska eftersträva genomgående standard på en väg. Exempelvis bör man vid genomfarter behålla samma standard som på vägen i övrigt om inte sträckan är över 2 km.

12 Spärrlinje med förvarning ”Heldragen linje” ska föregås av varningslinje på en sträcka av ca 100 m (VGU) Varningslinje som förvarning före heldragen linje/spärrområde VMF M.11 och M.12: ”…Markeringen kan även användas för att upplysa om en kommande heldragen linje på den sida där varningslinjen finns. ”

13 Öppning i ”Heldragen linje” • Där avbrott i heldragen linje eller spärrområde görs vid in- och utfart, får avbrottet markeras och skall då ha längden 1,0 m och mellanrummet 1,0 m. Öppning görs där det förekommer ”daglig” trafik Ledlinje OBS! Samma regler för öppning i heldragen kantlinje

14 Kantstenstillägg • Kantstenstillägget ska vid landsbygdsförhållanden vara ≥ 0,5 m och i tätort ≥ 0,2 m (vid linjebredd < 0,2 m) • Om trafiköar på vägar med VR ≥ 80 förses med refug (dvs. en med kantsten eller annan fysisk avgränsad yta) behövs vägmarkering längs med refugen (undantag gäller för korsningar typ C där det inte behövs någon linje mellan vänstersvängskörfältet och mittrefugen).

15 • Vid ”högklassiga” avfarter är det viktigt att föraren får en förvarning innan avfarten. Detta sker genom att rampvägens högra kantlinje läggs på utsidan av vägens kantlinje på en sträcka av ca 100 m. • OBS! att huvudvägens kantlinje aldrig får gå över i rampvägens kantlinje • Körfältslinjen markeras alltid 0,3 m bred Avfart från 2+1


Ladda ner ppt "Utdrag ur grundkurs Vägmarkering Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A."

Liknande presentationer


Google-annonser