Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

URINVÄGSINFEKTIONER HOS VUXNA. ETIOLOGI OCH AB-RESISTENS  Tarmfloran reservoar  E-coli helt dominerande  Staphylococcus saprophyticus näst vanligast.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "URINVÄGSINFEKTIONER HOS VUXNA. ETIOLOGI OCH AB-RESISTENS  Tarmfloran reservoar  E-coli helt dominerande  Staphylococcus saprophyticus näst vanligast."— Presentationens avskrift:

1 URINVÄGSINFEKTIONER HOS VUXNA

2 ETIOLOGI OCH AB-RESISTENS  Tarmfloran reservoar  E-coli helt dominerande  Staphylococcus saprophyticus näst vanligast hos ♀  Enterobacter spp  Klebsiella spp  Proteus  Pseudomonas aeruginosa  Enterococker m. fl. Primär- patogener Sekundär- patogener

3  E. coli resistens mot trimetoprim och kinoloner senaste 10 år  10 % av pseudomonas resistenta mot kinoloner

4 UREAS-POSITIVA BAKTERIER  Urinen alkaliseras kristallutfällning konkrement  Om symtomgivande UVI kontrollodling 2 v efter kur  Om samma bakteriestam i upprepade odlingar överväg DT urografi + cystoskopi

5 INDIKATIONER FÖR URINODLING  Recidiverande/komplicerad/vårdrelaterad UVI  UVI efter nylig vistelse i land med ab-resistens  Febril UVI/akut pyelonefrit  UVI hos ♂  UVI hos gravida  Terapisvikt vid behandling av UVI  Indikationer för odling efter kur  UVI hos gravida  UVI orsakat av ureaspositiva bakterier

6 ASYMTOMATISK BAKTERIURI  Definition: ♀ ≥ 10 CFU/ml av samma bakteriestam i två konsekutiva mittstråleprov  Samma hos ♂ men det räcker med ett prov  Hos ♀ ofta transient  Mycket vanligt hos äldre  Bakterier hos individer med långvarig ABU lågvirulenta, utgör skydd mot mer virulenta bakterier, ab-behandling ökar risken för symtomgivande UVI orsakad av resistenta bakterier  Indikation för behandling:gravida i samband med urologiska ingrepp 5

7 AKUT CYSTIT HOS KVINNOR  Sveda  Trängningar  Ökad frekvens  Småskvättar  Suprapubisk smärta  Hematuri  Temp ≤ 38 º C IBLAND

8  UVI-rutin, förslag

9 RECIDIVERANDE CYSTIT HOS KVINNOR  Definition: ≥ 2 ab-behandlade cystiter senaste 6 mån el. ≥ 3 senaste 12 mån  Patogenes: störningar i vaginal mikroflora, speciellt lactobaciller  Riskfaktorer: pessar och/eller spermiedödande medel  Ny sexpartner  Postmenopausal  AB-behandling senaste månaderna  Diagnostik: testremsa, odling med resistensbestämning  Behandling: växelbruk av ab

10 UTREDNING  Vid upprepade recidiv med stenbildande bakterier: - konkrement i njurar/blåsa?  Gynundersökning (slemhinneatrofi/prolaps)  Noggrann miktionsanamnes  Bladder scan  Eventuellt remiss till uroterapeut

11 PROFYLAX  Bl.a råd om blåstömning postmenopausalt lokalt östrogen ab- profylax i 4-6 måntrimetoprim 100 mg t n furadantin 50 mg t n cefadroxil 500 mg postcoitalt alt. regelb t n Tidigt påbörjad egenbehandling med lämpligt ab i några dygn

12 FEBRIL UVI / AKUT PYELONEFRIT HOS KVINNOR  Feber  Frossa  Flanksmärta, ömhet njurloger  Ofta illamående/kräkningar  1/3 inga symtom från nedre urinvägar  Hos äldre ofta bara allmänsymtom  Sjukhusvård om illamående/kräkningar, allmän påverkan, hög ålder, graviditet

13 PERORAL BEHANDLING  Ciprofloxacin 500 mg x 2 x 7d  Trim.sulfa (efter res.besked) 160/800 mg x 2 x 10 d  Ceftibuten (andrahands val) 400 x 1 x10 d UPPFÖLJNING Ingen vid okomplicerat förlopp Odling två v e k om ureaspositiva bakterier

14 UTREDNING  Övervägs vid recividerande pyelonefrit  Vid misstanke om infektionskonkrement  Profylax: som vid cystit

15 UVI HOS GRAVIDA  Hormonell inverkan fysiologiska förändringar risk för akut pyelonefrit om ABU ej behandlas  Antibiotika: cefalosporiner, nitrofurantoin, pivmecillinam ok  Trimetoprim undviks första trimestern  ABU: ≥ 10 CFU/ml av samma art i två konsekutiva odlingar  Screening i v 16 5

16 BEHANDLING  Nitrofurantoin 50 mg x 3  Pivmecillinam 200 mg x 3  Cefadroxil 500 mg x 2 el. 1 g x 1  Ceftibuten 400 mg x 1 (om res. mot ovanst. prep.)  Trimetoprim 300 mg x 1 el. 160 mg x 2 (endast trimester 2 och 3 och efter res. best.) 5 dagar 3 dagar

17 UPPFÖLJNING  Odling 1-2 v efter kur  Om ≥ 2 ABU-episoder profylax med nitrofurantoin 50 mg el. cefadroxil 500 mg t.n. resten av graviditeten  Akut cystit: handläggs som ABU

18 FEBRIL UVI/AKUT PYELONEFRIT  Incidens 1-3 %  Symtom som hos ickegravida  Komplikationsrisk: prematur födsel, svår sepsis  sjukhusvård rekommenderas  Reinfektionsprofylax: direkt efter avslutad kur nitrofurantoin 50 mg t.n. t.o.m. 1 v post partum  Utredning vid terapisvikt, i första hand med ultraljud

19 UVI HOS MÄN  Klassas som komplicerad  Reaktivering av kronisk bakteriell prostatit  Recidiven orsakas oftast av samma bakteriestam  Vid febril UVI ofta övergående PSA-stegring  Etiologi: E. coli vanligast  sekundärpatogener ökar vid vårdrelaterad UVI

20 AFEBRIL UVI  1. nitrofurantoin 50 mg x 3 x 7 d  pivmecillinam 200 mg x 3 x 7 d  2. trimetoprim 160 mg x 2 x 7 d Uppföljning: klinisk kontroll 2 v e k odling 2 v e k om ureaspositiva bakterier Utredning: vid täta recidiv/misstanke om försämrat urinavflöde: flödesmätning bladderscan uretrocystoskopi

21 FEBRIL UVI  Temp ≥ 38 º  Akuta miktionsbesvär  Ibland flanksmärta/palpömhet njurloger  Behandling: ciprofloxacin 500 mg x 2 x 14 d  trimetoprim 160 mg x 2 x 14 d  ceftibuten 400 mg x 1 x 14 d (vid res. mot ovanst.)

22  Uppföljning: som vid afebril UVI  Utredning: akut vid terapisvikt trots adekvat ab-behandling  Vid misstanke om försämrat urinavflöde: som vid afebril UVI  Ingen vid komplikationsfritt förlopp  Vid tidigt recidiv el. vid upprepade infektioner med ureaspositiva bakterier:  radiologisk utredning  uretrocystoskopi

23 KATETERASSOCIERAD UVI  Efter 10 dygn har 100 % bakteriuri, med tiden allt mer polymikrobiell flora  Ureaspositiva bakterier vanliga infektionskonkrement obstruktion symtomgivande UVI:er  Hos män: febril UVI ca en episod/100 KAD-dygn, vanligen vid obstruktion/KAD-byte  RIK och suprapubisk kateter ger färre komplikationer, lägre UVI-risk

24 DIAGNOSTIK OCH PROVTAGNING  Alltid odling om indikation för ab-behandling  Stäng av KAD:n i min  Punktera slangen nedom förgreningsstället (silikon, latex)  Blododling om febril UVI  Krea, CRP Irritativa symtom beror sällan på infektion Feber hos KAD-bärare har ofta annan orsak än UVI

25 PERORAL TERAPI VID FEBRIL UVI  Ciprofloxacin 500 mg x 2  Trimetorpim-sulfa 160 mg/800 mg x 2 (efter res. best.)  Ceftibuten 400 mg x dagar KAD avlägsnas om möjligt/ alt. Bytes innan kurens slut Ompröva alltid KAD-indikationen Överväg cystoskopi om ureas-pos. bakterier

26 PROFYLAX  Avlägsna KAD om möjligt  Överväg RIK/suprapubisk kateter  Basala hygienrutiner  Ev. reinfektionsprofylax vid RIK  Ab-profylax t.ex. ciprifloxacin 500 mg x 1 före KAD-byte  Vid obstruktion pga grumlig urin spolning med kranvatten /NaCl  Ev odling vid KAD-stopp, byte i samband med ab-behandling

27 UVI HOS ÄLDRE  Abu vanligt hos > 80 år  ABU ingen indikation för ab-behandling  Illaluktande urin ingen indikation för ab- behandling  Symtomgivande UVI  Vanligt med överdiagnostik på institution  Urinsticka/odling endast efter läkarordination  Akuta miktionsbesvär/nytillkommen /förvärrad inkontinens kan tala för UVI

28  E. coli vanligast  Ofta sekundärpatogener vid institutionsvård  Positivt prediktivt värde av urinodling hos äldre utan urinvägssymtom 12 %  Blododling med uropatogen ger säker dg vid misstänkt febril UVI  Diagnos och provtagning: testremsa, urinodling, krea, CRP, ev blododling vid febril UVI  Behandling och profylax kvinnor: se tidigare

29  Behandling och uppföljning män: se tidigare

30 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET


Ladda ner ppt "URINVÄGSINFEKTIONER HOS VUXNA. ETIOLOGI OCH AB-RESISTENS  Tarmfloran reservoar  E-coli helt dominerande  Staphylococcus saprophyticus näst vanligast."

Liknande presentationer


Google-annonser