Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Turismvetenskap 1-15hp Hösten 2012 Christer Foghagen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Turismvetenskap 1-15hp Hösten 2012 Christer Foghagen."— Presentationens avskrift:

1 Turismvetenskap 1-15hp Hösten 2012 Christer Foghagen

2  http://www.youtube.com/watch?v=C6tuG3N K5Ng http://www.youtube.com/watch?v=C6tuG3N K5Ng

3  Resa  Bo  Äta/dricka  Göra

4  http://www.youtube.com/watch?v=IWmyAxv W4U0 http://www.youtube.com/watch?v=IWmyAxv W4U0

5 Utvecklingen av transport har haft en stor inverkan på tillväxten och riktningen på turismutvecklingen. Tillgänglighetens dimensioner Enbart positivt?

6 Transport för turism. Transport som turism:  Transporten utgör upplevelsen  Transport som en stor del av attraktionen  Transport på museum Transport:  Till och från  Inom  Huvudaktivitet Transport som olika former av förflyttning

7 Val av transport:  Resans längd  Antal människor som ska resa tillsammans  Tillgängligt belopp för resan Andra påverkande faktorer:  Tillgänglighet, frekvens och flexibilitet  Komfort  Grundläggande service och faciliteter  Status och prestige

8  Allmänna transportmedel är också en del av turismnäringen.  Beroendet av turismen varierar. Var börjar resan egentligen och var slutar den?

9 Bilen som semesterfordon styrs av ett antal faktorer:  Bensinpriset  Skatte-bestämmelser om avdragsrätt  Företagsleasing Varför är bilen ett så populärt semesterfordon?  Flexibilitet  Nå nya områden  Packning  Kostnaden  Kontroll  Rörlighet på plats

10 Växande semesterform Relativt billig semester Två grupper av campare - Naturen - Campingplats Aktiva campare  Var bor de?  Hur bor de?  Inkomst?  Utbildning?  Hur mycket spenderar de på sin semester?  När semestrar de?

11 Vem är den typiska camparen? - Utseende - Bakgrund - Intressen - Personlighet - http://www.youtube.com/watch?v=Rgra 6ylv2Ek http://www.youtube.com/watch?v=Rgra 6ylv2Ek - http://www.oppetarkiv.se/video/12788 54/semester-sa-campar-vi-i-ar http://www.oppetarkiv.se/video/12788 54/semester-sa-campar-vi-i-ar

12 Det finns många fördelar med att semestra med bil. Vad finns det för negativa aspekter?

13  Resa med buss eller åka buss.  Ett säkert sätt att resa.

14 Bussturismen kan delas in i två stora grupper:  Korttids/storstads- turism  Förproducerade bussresepaket Eller i fyra grupper:  Med start utomlands  Bussrundtur/ flyg  Med start i Sverige  Direktbussresa

15 Hur många är det som åker buss egentligen?  Ca 6% av fritidsresenärerna inom Sverige  Ca 6% av fritidsresenärerna vid utlandsresa.  Affärsresenärerna är knappt representerade i den här statistiken Varför buss?  Prisvärt  Inkluderat i priset  Socialt  Trygghet  Språket

16  Oftast på individuell basis  Näst mest använda transportmedlet bland fritidsresenärer i Sverige  Endast 2% tar tåget utomlands  Fördelar med tåg  Själva tågresan kan vara det som är upplevelsen

17 Res i själens eget tempo med Blue Train till Gardasjön! Du får en vecka i Italien, precis som om du bokat en ”vanlig” charterresa med flyg. Men därtill kommer en spännande tågresa rakt genom Europa med ett ständigt växlande landskap utanför fönstren...

18  Du blir först med något nytt  En helt ny typ av resa som säkert kommer öka i framtiden  Att tåget är det i särklass mest miljövänliga sättet att resa gör inte saken sämre.

19 Båtresor delar vi oftast in i två huvudgrupper: 1. Färjor - Egenproducerade paket - Enbart transport 2. Kryssningar - Mindre kryssningsfartyg - Kryssningsfartyg som destination Vad gör en kryssning lyckad?

20 Avgörande faktorer som måste tänkas igenom för att kunna fylla kryssningarna:  Pengar  Tid  Platser

21  Effektiv marknadsföring  Kostanden för skeppsbyggand Ökat intresse för kryssningar  Bekvämlighet  All inclusive  Upplevelsetrend  Kanalbåtar  Seglingsfartyg  Kanoter  Roddbåtar

22  Traditionella flygbolag  Lågprisflygbolag  Flyg kopplade till charterproducenterna  Regionflygbolag

23  Började med relativt långsamma plan  Revolution inom flygindustrin  Standarden förbättrades ännu mer efter 2:a VK

24 Lågprisbolagen har för många inneburit en annan möjlighet att resa  Flygplatserna  Flotta  Kapacitet  Kostnader  Distributionskostnader

25  Säkert  Bekvämt  Snabbt  Billigt: 1. Flygteknik 2. Olika prissättningar Yield management

26 Avgörande faktorer:  Pris  Komfort  Design  Ljudvolym Framtiden?  Pris  Tillgång till bränsle  Säkerhet  Tekniken  Miljön

27 Flygplatser med sina faciliteter spelar en viktig roll i flygresandet Från transferområde till helhets- upplevelse

28  Relativt ovanligt men attraherar fler  Trendigt att vara aktiv Symboliserar för många nyckelprinciperna som står för hållbar turism:  Minimal inverkan på omgivningen  Kräver begränsad infrastruktur

29  Kommersiellt boende för de turister som inte bor hos släkt eller vänner  En sektor som kräver mycket arbetskraft Boendeprodukten:  Lokalisering  Faciliteter  Service  Image  Pris

30  Konkreta och icke konkreta element  Hårdvara och mjukvara  Boendet utvecklas för att tillgodose många olika behov och önskemål  Val av transport styr boende

31 Beslutskriterier  Pris  Läge  Service  Image  Frukost  Restaurang  Trygghet  Något utöver det vanliga  Livsstil

32  Mest synliga sektorn  Vanligaste boendet  Hotell för upplevelsens skull  Första hotellet i London 1774  Hotell som vi ser på hotell i Boston  Termen hotell syftar på ett stort spann  Turister och lokalbefolkning

33  Säsongsproblematik  Varierande beläggning pga målgrupp  Vad kan vi göra med söndagen?  Driva företag inom boendesektorn

34  Tillfredsställa ett behov  Historiska utveckling  Maten har en särställning  Matupplevelsen är resmotivet  Matturism  Paradox mellan den historiska utvecklingen och konservativt förhållningssätt till mat

35  Turisterna länge önskat samma mat och dricka som hemma  Vad innebär det för en turistdestination?  Många valmöjligheter  Svårt att tjäna pengar på mat och dryck  Vad är gemensamt med: - Pasta - Pizza - Pilsner - Kaffe

36  Många små och medelstora företag  Finns utrymme för helt nya koncept  Internationellt och traditionellt  Svensk måltidsturism saknar en nationell strategi  Dags för nytänkande  Vi måste se potentialen i den lokala maten

37 Tre typer av kopplingar mellan platser och mat: 1. Närheten 2. Platsen som varumärke 3. Regional profilering Ökat intresse för kulinariska upplevelser

38  Vad turister gör är ofta relaterat till olika attraktioner  Vad är en attraktion?  När är det en attraktion? Turistattraktioner kan vara: - Planerade och skapade - Utan ursprunglig koppling till turism - Religiösa byggnader - Aktiviteter - Naturen

39 Vi kan dela in turistattraktioner i tre klasser:  Primärattraktioner  Sekundär-attraktioner  Tertiärattraktioner Olika sätt att gruppera attraktioner:  Vilken typ  Den fysiska omgivningen  Antal besökare  Ägarskap  Entréavgift  Storlek och kapacitet

40 Besöksmål med flest besökare år 2006 enligt Nutek: 1. Liseberg 2 844 000 2. Kulturhuset2 787 000 3. Sälens skidanl.2 009 000 4. Fyrishov1 531 600 5. Globen1 366 886

41 Men Gekås då? - 900 000 fler besökare än Liseberg - Varför har inte Tillväxtverket tagit med dem i statistiken?

42  Shopping blir en allt mer populär turismaktivitet  Inget nytt fenomen  Många shoppar på sin resa  Souvenirer har många fördelar för en destination  Varför shopping?

43 Behöver skapa synergi mellan shopping och turism. Att shoppa behöver bli en upplevelse  Run shopping  Fun shopping  Turistifikation av detaljhandeln  Det ska vara roligt att handla  Upplevelsen snarar än produkten  Shopping tar turisterna till nya områden  Vad är shoppingturism?

44  Fyra olika slags motiv för att besöka en attraktion: 1. Sociala motiv 2. Organisatoriska motiv 3. Psykologiska motiv 4. Personliga motiv

45  Varför lyckas vissa attraktioner så bra och andra inte? - ”En framgångsrik attraktion fångar den rätta marknaden på rätta stället, vid rätt tidpunkt och till rätt pris”. (Page, 2006: 184)

46 Vilka faktorer spelar in för en lyckad attraktion? - Professionell ledning - Typ av attraktion - Efterfrågan - Öppettider - Tillgång och kvalitet - Servicekvalitet - Humör, förväntningar och beteende - Value for money

47 Vad bör en ledare för en attraktion ta hänsyn till i sitt ledarskap? 1. Planering 2. Påverkan på omgivningen 3. Säsongsvariation 4. Besöksantal 5. Förnyning & innovation 4. Besöksantal  Öka antalet besökare  Minska antalet besökare www.liseberg.se  Behålla antalet besökare  Ändra sorts besökare

48 Lokaliseringsfaktorer Faktorer som påverkar besökarens upplevelse av en attraktion:  Efterfrågan  Tillgång  Omgivningen  Personliga faktorer  Externa faktorer  Platsspecifika faktorer Kedjeteori Strategier för att skapa lyckade upplevelser

49  Paketera för att underlätta  Kombinera de olika delarna  Paketreselagen  Paketera för att sälja  Exempel på hemsidor - www.olandsturist.se www.olandsturist.se - www.goteborg.com www.goteborg.com

50 Reseföretag är företag som har affärsidén att förmedla resor till privatpersoner och företag.  Researrangörer  Producenter/ leverantörer  Resebyråer  Researrangörens goda namn och rykte är ramen för resan  Olika typer av paketeringar kan segmenteras på olika sätt

51  Förmåga att köpa till ett pris och sälja till ett annat  Internet en utmaning  Än så länge klarar researrangörerna sig relativt bra i konkurrensen - Förhandlar fram bra priser - Reducerar vinstmarginalerna - Dra ner på kostnadsstrukturerna

52 Fyra faktorer som påverkar rese-arrangörerna: 1. Teknologin 2. Turisten som konsument 3. Regering och regleringar 4. Företagsklimat  Koppla samman tillgångarna med efterfrågan  Mellanhänderna använder råvarorna och sätter de samman till en attraktiv produkt  Förändring genom informationsteknologin

53  Fördelar med de traditionella mellanhänderna: - Producenten - Konsumenten - Destinationen  Direktkanal  Resor det mest eftersökta på nätet  Internet kan innebära både hot och möjligheter

54 Den nya teknologin revolutionerar turismbranschen.  Kalmar som exempel  Öland som exempel

55 Hur påverkar informationsteknologin turismbranschen?  Ledningsfunktioner  Förhållande mellan olika turismföretag  Konsumenterna

56  Internet för att söka information  Internets användare  Kvalitet och service  Systemets förmåga och påverkan på företagets kunskapsutveckling  Påverkar både företaget och de anställda

57  Turistbyrå - Tillhandahåller de fyra byggstenarna - Kommunala eller privata - Utformningen varierar beroende på intresse och engagemang  Turistbyrån har tre stora arbetsområden  Ofta icke vinstdrivande  Står för samlat intresse från andra myndigheter, näringar, organisationer som genererar turister till området

58 De fyra byggstenarna tillsammans med försäljning ingår under det som med ett samlat begrepp kan benämnas tillgång.

59 Turismens tillgångar: - Förgängliga - Ogripbara - Kan ej förflyttas - Oftast sammansatt Tre olika typer av affärsformer:  Den offentliga sektorn  Den privata sektorn  Den frivilliga eller icke vinstdrivande sektorn

60


Ladda ner ppt "Turismvetenskap 1-15hp Hösten 2012 Christer Foghagen."

Liknande presentationer


Google-annonser