Magelungen Hemmasittarprogram

En presentation över ämnet: "Magelungen Hemmasittarprogram"— Presentationens avskrift:

1 Magelungen Hemmasittarprogram

2 Magelungen utveckling AB bildades 1993 då vi knoppade av från SLL.
Magelungen är ett personalägt aktiebolag som driver behandlingsarbetet för barn, ungdomar, unga vuxna och deras familjer. Idag består Magelungen Utveckling AB av  behandlingshem, resursboende, dagverksamheter, träningslägenheter, kolloverksamheter, manualstyrda  behandlingsprogram,   öppenvårdsinsatser, jour- och familjehem samt fristående skola på grund- och gymnasienivå. Vi bedriver även utbildningsverksamhet, forskning och utvärdering. Vi finns i Stockholm, Södertälje, Solna, Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro, Jönköping, Göteborg och Helsingborg

3 Magelungen Hemmasittarprogram är en del av de strukturerade behandlingsprogrammen som Magelungen utvecklar och bedriver. Hemmasittarprogrammet FUNKA hemma FUNKA familjehem (MTFC)

4 2008 Projekt ”Hemmasittare” startar
2009 Förfrågningarna ökar och Magelungens verksamheter i landet rapporterar att de har behov av metoder att möta målgruppen Vi har en artikel i DN och blir efter denna uppringda av många föräldrar som känner igen sig och som vill ha hjälp 2010 HSP-manualen går i tryck Magelungens enheter utbildas 2011 Intresse från externa aktörer över möjlighet att använda HSP 2012 Första externa aktören, Gotland, utbildas Systematiskt arbete med målgruppen. Magelungen etablerar sig som ledande inom såväl kliniskt arbete som utbildning/kompetensutveckling. Kontinuerlig samverkan med myndigheter och andra aktörer i syfte att öka förståelsen kring målgruppen. Implementering av HSP fortsätter internt och externt. 2014- Arbete med implementering och utvärdering/forskning.

5 Hur kan fler få kvalificerad hjälp?
Halmstad Hur kan fler få kvalificerad hjälp? Behov av att skapa en konkret beskrivning av insatsen Behov av att finnas på flera orter Behov av utvärdering Hemmasittarprogrammet (HSP) .

6 Arbetsmodell Elev Samverkan Samordning Teamarbete
Inlärningsteori/kognitiv beteendeterapi Elev Föräldrar Skola Samverkan Samordning Teamarbete Kartläggningsfas Behandlingsfas Vidmakthållandefas Individualiserad insats med syfte att öka skolnärvaron .

7 Kartläggningsfas Anamnes Problemlista Beteendeanalys
-Funktionell analys -Överskott/Underskott Samarbete Allians

8 Att kartlägga skolfrånvaro
Finns det någon tydlig orsak? Vilken funktion fyller skolfrånvaron? Vilka faktorer vidmakthåller skolfrånvaron? Samla in information från föräldrar, ungdom, skola. Analysera och skapa hypoteser

9 Att återge kartläggningen
Så här har vi förstått problematiken Det här tänker vi är vidmakthållande faktorer Det här är vårt förslag till insats Vad tänker ni om det? Ska vi prova? – Samarbete!

10 Behandlingsfas Behandlingsfasen syftar till att i små steg närma sig de långsiktiga målen för uppdraget Tidsåtgången varierar

11 Planera för ökad skolnärvaro
Systematisera kontakten med elev och föräldrar, vem, när, hur? Kan någon vara spindeln i nätet? Gör en plan för hur eleven ska komma tillbaka till skolan och komma ikapp med det som missats Använd skolan som träningsmiljö Fokusera och ge feedback på skolnärvarobeteenden Bestäm när utvärderdering ska ske. Vad är målet? Hur mäter vi det?

12 Att skapa en rimlig plan
Vilken närvaro är möjlig för eleven att klara av? Vad behöver eleven för hjälp till skolan och i skolan? Vem/vilka kan hjälpa? Vad behöver föräldrarna för hjälp? Är skolsituationen anpassad efter elevens behov? Behöver vi hjälp?

13 Samarbete med skolan Hjälp skolan att förstå problematiken och funktion av beteenden Ha ett tätt samarbete så att behandling och skola bildar en helhet Arbeta aktivt för att föräldrar och skola att få ett bra samarbete Gör eventuella anpassningar som behöver göras Minska glappet mellan hem och skola

14 Interventioner i skolan
Behöver anpassningar göras? Tydlig planering för hur skolsituationen ska se ut vid skolnärmandet Vanligt schema/anpassat? Hur ska eleven ta igen det han/hon missat? Hur vill eleven bli bemött? Info till klassen? Samarbete/kommunikation Vem i skolan är vår/familjens kontaktperson? Svårigheter - Förberedelser för svårigheter som kan uppstå. Hur ska eleven/lärarna hantera dem? Vem ska eleven vända sig till?

15 Åtgärder som kan vara aktuella
Föräldrar: Formulera konkreta beteenden i syfte att hjälpa sitt barn Positiv samvaro Samarbete med skolan Elev: Specifik problematik ADL Aktivering Färdighetsträning Skola: Pedagogisk anpassning Träningsarena för svårigheter Samarbete med föräldrar Plan för att ta igen det eleven missat Andra aktörer t ex: Socialtjänst BUP Habiliteringen Vilket mål jobbar vi mot?

16

17 Du kan om du vill!

18 Du kan om du vill!

19 Vidmakthållandefas För att effekten av behandlingen ska hålla i sig på lång sikt Minska intensiteten i behandlingen Låta ungdom och föräldrar prova sina nya färdigheter Ha kvar/ta bort behandlingskomponenter? Skapa ett vidmakthållandedokument Hur såg problemen ut innan behandlingen? Behandlingens innehåll Risksituationer Tidiga tecken - Vad kan jag göra om problemen uppstår igen?

20 Analysera funktionen av skolfrånvaron Kartlägg de specifika svårigheterna Fundera på hur det går att träna i skolmiljö Minska glappet mellan hem och skola Jobba på relation och allians Skapa en känsla av meningsfullhet och tydligt syfte

21 När problematiken är komplex behöver samarbete och samverkan fungera som bäst! Utnyttja den kunskapsbank ni besitter! Ta tag i problemen när de är små! Enas kring metod och förhållningssätt!

22 Tack för att ni lyssnade!