Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Matematikutvecklingsschema -vad är det vi mäter egentligen? Jonas Andersson Bitr. Utvecklingsledare Barn- och Utbildningsförvaltningen Simrishamn

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Matematikutvecklingsschema -vad är det vi mäter egentligen? Jonas Andersson Bitr. Utvecklingsledare Barn- och Utbildningsförvaltningen Simrishamn"— Presentationens avskrift:

1 Matematikutvecklingsschema -vad är det vi mäter egentligen? Jonas Andersson Bitr. Utvecklingsledare Barn- och Utbildningsförvaltningen Simrishamn 0414 –

2 Vad jag kommer att prata om Varför vi började Några av utgångspunkterna Vad ville vi uppnå Själva materialet Några lärdomar och fortsatt utveckling Några resurser

3 Resultat i kommunen Färre elever klarar de nationella proven i matematik än i svenska och engelska. Diskrepansen mellan andel som klarar ämnesproven och andel med betyget minst Godkänd är störst i ämnet matematik. Från årskurs 5 till årskurs 9 lyckas eleverna förbättra sina resultat i svenska och engelska, men INTE i matematik.

4 Tabell från kvalitetsredovisningen

5 Andelen elever i samma årsgrupp med minst Godkänd på ämnesproven.

6 Situationen nationellt PISA TIMMS Tekniska Högskolorna Resultaten tyder på att matematikkunskaperna bland Sveriges ungdomar försämras

7 Regeringen tillsätter en utredning… Matematikdelegationen Situationen nationellt PISA TIMMS Tekniska Högskolorna Resultaten tyder på att matematikkunskaperna bland Sveriges ungdomar försämras

8 Den största utvecklingspotentialen i svensk matematikutbildning finns hos våra barn och ungdomar. Deras nyfikenhet, arbetsvilja och framtidsdrömmar är de viktigaste drivkrafterna i allt utvecklingsarbete. Alla, från förskolebarn och skolelever till studenter och doktorander, känner glädje i att utmanas och uppleva en växande självtillit i sitt matematiska tänkande. För att detta skall vara möjligt behövs det att vi tar vara på och stöder alla lärares engagemang och ger reella möjligheter till kompetensutveckling och till att utöva yrket. Goda exempel och yrkesstolthet kopplade till gediget ämneskunnande, aktuell forskning och klassrumserfarenhet ger kraft att lyfta matematiken. Det krävs tid och resurser för att utveckla matematikundervisningen genom erfarenhetsutbyte och studier. Lärarutbildningen i matematik behöver breddas och fördjupas. För att få en undervisning med meningsfullt innehåll som svarar mot kraven i dagens samhälle krävs att kunniga, aktiva och intresserade lärare kan leda och stimulera barns och ungdomars matematiklärande. Lärarnas situation och villkor är delegationens viktigaste fråga. Attityder och föreställningar om matematikämnet skapas och upprätthålls även vid sidan av utbildningssystemet. Ungdomstrender, massmedia och familj har stort inflytande på ungdomars intressen. Att matematiken blir positivt uppmärksammad även utanför skolmiljöerna blir för många barn och unga en förutsättning för ett framgångsrikt matematiklärande.

9 Vad drar vi för slutsatser De nationella ämnesproven i matematik anses generellt av lärarna som bra. Kunskapsbedömningen är problematisk. Undervisningen i matematik svarar inte mot kraven så som de t.ex. formuleras av Matematikdelegationen.

10 Utgångspunkter I dag är det så här: Elever lämnas ofta ensamma i sin matematikutveckling. Boken styr. Individualisering = jobba själv i boken. Lågt mått av likvärdighet vid bedömning.

11 Utgångspunkter I dag är det så här: Elever lämnas ofta ensamma i sin matematikutveckling. Boken styr. Individualisering = jobba själv i boken. Lågt mått av likvärdighet vid bedömning. Det vi vill uppnå är: Mer gemensamma samtal kring uppgifter/problem. Boken bara som komplement Individualisering = svårighetsgraden utmanande men överkomlig Hög grad av likvärdighet

12 Varför Matematik? Ett modernt matematikkunnande innebär betydligt mer än att kunna utföra beräkningar, det handlar om att i vidaste mening behärska konsten att hantera problem. (Att lyfta matematiken; SOU 2004:97, s. 86)

13 Varför Matematik? Logik Abstraktion Språkutveckling Tidiga indikationer på behov av särskilt stöd Sociokulturell bakgrund Javisst ja… så var det ju industrin och våra high- tech förtag också ja…

14 Matematikutvecklingsschemat - hur ser det ut?

15

16 Några Lärdomar Våra myndigheters grepp om de samlade matematikresurserna är inte enkel att genomskåda. Kursplanerna lämnar lärarna i sticket. Bedömning försvåras av att lärare är osäkra på det huvudsakliga kunskapsinnehållet i de olika målen.

17 Fortsatt utveckling Beskriva ”huvudsakligt innehåll” till de olika stegen i måltrapporna. D.v.s. förtydliga delar av uppnåendemålen. Pedagogisk-didaktisk kompetensutveckling för att möjliggöra en utvecklad matematikundervisning. Uppgiftsbank med bra problem/situationer.

18 Resurser NCM – MSU – Skolporten – PRIM-gruppen - Skolverket –


Ladda ner ppt "Matematikutvecklingsschema -vad är det vi mäter egentligen? Jonas Andersson Bitr. Utvecklingsledare Barn- och Utbildningsförvaltningen Simrishamn"

Liknande presentationer


Google-annonser