Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

TDAR - Spreading knowledge and awareness of new approaches in workplace learning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "TDAR - Spreading knowledge and awareness of new approaches in workplace learning."— Presentationens avskrift:

1 TDAR - Spreading knowledge and awareness of new approaches in workplace learning

2 Efter ArbetSam – språkutveckling och arbetsplatslärande hur går vi vidare? Vård- och omsorgscollege 9 december 2014 Kerstin Sjösvärd

3 Några hållpunkter ArbetSam och SpråkSam Transfer and Development of ArbetSam Results Språkets roll i omsorgsarbetet Europarådets språkskala Samverkan mellan utbildning och arbetsliv

4 Förutsättningar i Storstockholms äldreomsorg 2009 Stor andel saknar grundutbildning Majoriteten av de anställda har annat modersmål än svenska Majoritet av de äldre/brukarna har svenska som modersmål Kraven på kommunikation och dokumentation i omsorgen ökar Man upplever brister i kommunikationen på arbetsplatserna

5 Frågeställningar på arbetsplatserna ”Varför lär de sig inte svenska när de har varit här så länge?” Hur kan man ändra på det? 5

6 Pärlbandsprojekt Kompetensfonden APU, Kompetensstegen SpråkSam ArbetSam TDAR, Transfer and Development of ArbetSam Results

7 Mål för ESF-projekten Att höja kompetensen för dem som riskerar att förlora sin ställning på arbetsmarknaden Att höja kvaliteten i omsorgen Att stärka samverkan mellan arbetsliv och utbildning Att stärka samverkan mellan språkinlärning och yrkesutbildning

8 SpråkSam Lärare från Komvux och sfi på 24 arbetsplatser tre timmar i veckan C:a 300 deltagare med bristfälliga kunskaper i svenska av c:a 1500 anställda Språkombud (reflektionsledare) Metodutveckling med forskarstöd på fyra arbetsplatser Samverkan på olika nivåer

9 SpråkSams grundidéer Språk lärs in i ett socialt sammanhang där både den som lär sig och den som redan kan måste samarbeta Utbildning och arbetsliv måste närma sig varandra, utbildningen anpassas till individernas förutsättningar och arbetsplatsens behov Språkutvecklande arbetsplatser ska utvecklas 9

10 SpråkSams deltagare Primär målgrupp: 300 anställda som deltar i arbetsplatsförlagd utbildning en halv dag per vecka anställda på 24 arbetsplatser inom äldreomsorg i Järfälla, Lidingö Stockholm, Solna, Sundbyberg, och Södertälje Totalt 51 olika språk, 69 kombinationer

11 Primär målgrupp 253 personer Arbetat antal år inom vård 0 – 6 år 21 % 7 – 9 år 31 % 10 eller mer48 %

12 Utbildningsbakgrund ursprungsland Antal år 0 – 6 år 20 % 7 – 9 år17 % 10 – 12 år 38 % 13 år eller mer 25 %

13 Ålder/antal ÅlderAntal

14 Den nya arbetsordningen En halv miljon jobb försvinner och nyskapas varje år i Sverige Platta strukturer ställer högre krav på självständighet i arbetet Kompetenskraven ökar Kraven på språklig varierad kompetens blir högre Kraven ger möjligheter till aktivt engagemang Lärandet måste byggas in i organisationen

15 Vad behövs för arbetsplatslärande? Lärandet är en del av en strategi för verksamhetsutveckling Cheferna får ett ansvar och ges möjligheter att genomföra arbetet Medarbetarna engageras i genomförandet Det finns ett stöd utifrån

16 ArbetSam C:a 90 arbetsplatser C:a 4000 anställda C:a 650 deltagare i undervisning Riktade sig till alla som behövde kompetensutveckling oavsett modersmål

17 ArbetSam: koncept, metoder, produkter

18 Arbetet är en kollektiv organiserad process Mekanismer för att lärandet ska användas i arbetet måste skapas

19 ArbetSam: koncept, metoder, produkter Det finns många sätt att lära varav reguljär utbildning är ett Nära samarbete mellan utbildare och arbetsplats är nödvändigt

20 ArbetSam: koncept, metoder, produkter Kommunikation är centralt för omsorg och utbildning och språket centralt för kommunikationen Språk lärs in i ett socialt sammanhang där både den som lär sig och den som redan kan språket har ett ansvar

21 ArbetSam: Koncept, metoder, produkter 1.Samverkan – mellan arbetsgivare, omsorgsgivare och utbildningsanordnare 2. Formell utbildning – genom validering, individuella utbildningsplaner och portfolio 3. Integrerad undervisning – språk och yrkesutbildning 4. Trepartssamtal – mellan deltagare, chef och lärare

22 ArbetSam: Koncept, metoder, produkter 5. Reflekterande samtal – på arbetsplatserna med tema från de dagliga erfarenheterna, undervisningen och aktuella ämnen på arbetsplatserna 6. Språkombud och reflektionsledare – utbildade nyckelpersoner på arbetsplatserna 7. Individuellt språkstöd på arbetsplatsen – både lärare och språkombud 8. Stöd för språkutveckling och lärande på arbetsplatsen – leds av chef och genomförs med hjälp av nyckelkompetens

23 Reflektionsledare mål förstå reflektionsprocessen kunna planera, genomföra och utvärdera reflekterande samtal förstå vikten av kommunikation, utveckla kompetens och förhållningssätt som är nödvändiga för att leda reflekterande samtal

24 Reflektionsledare innehåll i utbildning Reflektionsprocessen Reflektion och lärande Att leda reflekterande samtal Självkännedom Att arbeta i grupp Kommunikation Att stötta kollegor och/eller studerande i vård och omsorg

25 Språkombud mål Vara medveten och ha kunskap om språkanvändning på arbetsplatsen Kunna stötta mer effektiv kommunikation på arbetsplatsen Få verktyg att stötta kollegor Främja hela arbetsplatsens språkutveckling

26 Språkombud innehåll i utbildning Läs- och skrivsvårigheter, dyslexi Kommunikation och kultur Bra och dåliga samtal Att lära sig svenska som vuxen Att hantera känsliga situationer Att stötta individuell och kollektiv språkutveckling Att förstå vad det innebär att ha kort utbildningsbakgrund Kreativt skrivande

27 ArbetSam: Koncept, metoder, produkter 1. Handbok för arbetsplatser: Bättre språk, bättre omsorg (2011) 2. Handbok för lärare: Arbetsplatslärande- handbok för lärare (2013) 3. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer(CEFR) till arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning (2012) 4. Handbok för chefer (2013) 5. Erfarenheter från arbetsplatslärande i projektform Linje lärande (2013) 6. Filmer m.m. (2011, 2013)

28 Några resultat fem år senare Bestående arbetsplatslärande utvecklat Förändrade attityder på arbetsplatserna Nya utbildningsmodeller, bättre samverkan, ny lärarroll Användbara metoder och verktyg Höjd kompetens – varje deltagare i snitt 1,5 gymnasiekurs samt 0,5 betyg i svenska som andraspråk på mindre än en halv termin effektiv tid (ArbetSam) Stärkt självförtroende och förståelse för uppdraget Spridning till andra delar av Europa – Leonardo da Vinci TOI TDAR

29

30 Självkänsla ”Förut stod jag i ett hörn och iakttog. Nu har jag blivit en i arbetsgruppen.”

31 Josephine

32 Lärdomar -framgångsfaktorer Brännande problem Öppenhet om språkproblematik Gemensamt ansvar för språkutveckling – vuxet förhållningssätt Samverkan chef-språkombud-lärare-övriga Samarbete språklärare - vårdlärare Samverkan med högskolor och universitet Ögonöppnare

33 Lärdomar -svårigheter Omsorgens inre organisation Omorganisationer, verksamhetsövergångar Organisatorisk samverkan mellan utbildning och arbetsliv Lära för arbetet eller för betyg? Kartläggning av deltagarnas kompetens Att delta i utbildning – en plikt eller en förmån?

34 Förutsättningar i Europa Åldrande befolkning Många anställda går i pension Ökade krav på individualiserad omsorg – språket blir allt viktigare Lågutbildade migranter bär upp omsorgen 34

35 TDAR – Syfte TDAR – Transfer and Development of ArbetSam Results Att överföra och vidareutveckla ett nytt konceptuellt ramverk för utbildning med nya metoder där inte bara målgruppen för utbildning är involverad utan även chefer, nyckelpersoner och kollegor på arbetsplatsen. Att stärka och vidareutveckla banden mellan utbildning och arbetsliv

36

37 Parter i projektet Fem länder finns med Sverige Tyskland England Spanien Belgien

38 Vad har hänt under projektets första år? Översättningar till engelska, spanska och baskiska (tyska, flamländska) Film med engelsk, baskisk och spansk text Kontextanalys – jämför förutsättningar i våra olika länder vad gäller äldreomsorg, vuxenutbildning och språkutbildning Påbörjad testning av metoder i Tyskland och Baskien Öppna konferenser i Jena och San Sebastian Medverkan i rundabordssamtal, konferenser m m arrangerade av andra

39 I Sverige Många förfrågningar, särskilt om språkutveckling Samverkan med Vård- och omsorgscollege Förankringsarbete i stockholmsregionen

40 Varför finns intresset? Väl fungerande metoder för arbetsplatslärande, verksamhetsutveckling och integration Tillämpning av forskningsresultat kring arbetsplatslärande och språkutveckling Bygger på samverkan Win-win för anställda, chefer, omsorgstagare/brukare/kunder Behovet av bra lösningar är både akut och långsiktigt

41 Språk är kopplat till identitet Att återerövra sin mänsklighet (1989 K.Hyltenstam) Identiteten är dynamisk, sammansatt motsägelsefull och föränderlig över tid att byta språk och kultur innebär att, åtminstone temporärt, ge upp vissa delar av sin identitet ……. för att på sikt i samspel erövra det nya språket, lära känna kulturen och bygga upp nya identiteter d.v.s. ”återerövra sin mänsklighet”

42 Språk och identitet Ur: Främling i paradiset (Ahlgren 2003) Behnaz från Iran, 32 år -När jag var i Iran var jag en glad personal … du vet, jag var den som... alla tittade på mig och jag pratade, jag berättade, jag sjungade, jag skojade … Här dom skojar och är glada och jag förstår inte … … jag vet inte … om slang till exempel... som jag måste använda... den där tiden när dom skojar och säger nånting intressant... jag kan inte hitta slang som är bra … så jag föredrar att vara tyst

43 Språket – vad gör vi med det? Skapa ett socialt sammanhang: gemenskap, maktordning Uttrycker vår kultur och våra värderingar Beskriver och utvecklar tankarna Kommunicerar Lär oss Uttrycker känslor… Räddar ansiktet!

44 Att vara kommunikativt kompetent handlar inte bara om att kunna ett språks formella regler Använder jag ord på en lagom nivå? Hur tilltalar jag andra? Är jag tillräckligt utförlig? Hur för jag en dialog med andra? Hur signalerar jag att jag förstått? Hur visar jag vad jag tänker göra/säga?

45 Språk i omsorgen – en kärnkompetens Mycket muntlig kommunikation – vårdaren den som stimulerar Kroppsspråk Muntlig och skriftlig rapportering Dokumentation på flera nivåer: handskrivet, IT Kräver förmåga att lyssna in, tolka nyanser hos brukare/äldre/anhöriga, läsförståelse, förmåga att kommunicera muntligt En individuell och kollektiv kompetens

46 Men hur kan man lära sig? Utgångspunkter Språk lärs in i ett socialt sammanhang där både den som lär sig och den som redan kan har ett ansvar. För ett lyckat resultat krävs samverkan mellan utbildning och arbetsliv Att lära sig ett språk är ett stort arbete som är livslångt

47 Individuella framgångsfaktorer vid inlärning Motivation Rikt språkinflöde Autentiskt språk Uppmärksamhet på språket

48 Bakgrundsfaktorer hos individen Utbildningsbakgrund Ålder Avstånd mellan modersmål och svenska

49 Motivation- inte bara en fråga för individen Motivation uppstår när man upplever mening och sammanhang och ser att man kan påverka sitt eget liv i en önskvärd riktning. Andraspråksinlärning innebär en stor investering i tid och kraft som måste vägas emot någon form av utdelning. När man bemöts med misstro och bedömer chanserna till utdelning som små påverkas investeringsviljan. (Inger Lindberg – presentation språkombud)

50 Vad är det som är så svårt med svenska? Uttalet Sammansatta ord Partikelverb Ordföljd Att veta hur man säger vad till vem Komprimerad text Tvetydiga ord Komplicerad meningsbyggnad

51 Europarådets referensnivåer för språk Användare på nybörjarnivå Självständig användare Avancerad användare A1 A2 B1 B2 C1 C2 51

52 Språkfärdighetsprofil FärdighetA1A2B1B2C1C2 Hörförståelse Läsförståelse Samtal och muntlig interaktion Muntlig produktion Skriftlig färdighet 52

53 Anpassning av Europarådets referensnivåer för arbetet inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Fyra delar: Del 1 beskrivning och manual Del 2 beskrivning av nivåerna A1, A2, B1, B2 Del 3a självskattnings- och bedömningsmaterial Del 3b utdrag från Del 3a; nivåerna A2 och B1 Del 4 förtydliganden

54 B1 Muntlig interaktion Kan klara sig språkligt i de flesta situationer på arbetsplatsen. Kan aktivt delta i samtal om det som händer på arbetsplatsen eller i vardagslivet. Kan tillsammans med sina arbetskamrater planera en arbetsdag. Kan förklara på ett annat sätt om hon/han inte hittar något ord. Ibland förstår hon/han inte allt. Hon/han säger till om hon/han behöver mer förklaringar eller upprepning. Kan förklara om och varför något är ett problem och också ge förslag på lösningar. Kan delta i diskussioner, säga vad hon/han tycker och argumentera för sina åsikter, även om hon/han ibland saknar vissa ord.

55 B1 muntlig interaktion, fortsättning Kan ha samtal med omsorgstagaren, närstående, god man och sina arbetskamrater och kan för det mesta säga det hon/han vill. Kan prata om känslor, t.ex. glädje, glädje, oro och ilska. Kan jämföra och diskutera likheter och olikheter, t.ex. i traditioner i olika kulturer. Kan ansvara för välkomstsamtal och göra en enkel intervju med en ny omsorgstagare om hennes/hans livsberättelse/historia. Kan samtala med närstående, god man eller annan vårdpersonal om omsorgstagaren per telefon. Kan samtala med chefen om arbetet, om aktuella händelser och om semester. Kan samtala med omsorgstagaren och försöka motivera henne/honom att göra något som hon/han inte vill, t.ex. äta eller duscha.

56 Skrift- och samtalspraktiker i äldreomsorgen (Gunilla Jansson, Anna –Malin Karlsson och Zoe Nikolaidou, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2014) Kunskap i omsorgen: institutionell, professionell, personlig Äldreboendet som flerspråkig arbetsplats anställda med annat modersmål än svenska boende/brukare med andra modersmål Språk och kommunikation blir viktiga verktyg

57 Forskningsmaterial Tre äldreboenden , hälften demensboenden och hälften vård- och omsorgsavdelningar C:a 50 deltagare: - 40 födda i ett annat land - 6 män, de övriga kvinnor Texter Samtal Fältanteckningar

58 Frågeställningar 1.Vilka brukar-vårdmöten lyfts fram som de mest problematiska i intervjuer med de anställda? 2. Vilka problem och dilemman lyfter omsorgsarbetarna fram i kommunikationen med de boende? 3.Med vilka samtalspraktiker hanteras dessa dilemman? 4.Har arbetslivets förändringar inneburit nya roller och identiteter på arbetsplatserna?

59 Konflikter och dilemman De äldres behov och institutionens behov Skötsel av den personliga hygienen – dusch Samhällets skyldighet att ta om hand – den enskildes rätt till självbestämmande

60 Några resultat Känsliga situationer och kommunikation i demensvården lyfts fram som mest centrala Återkommande dilemman uppstår i samband med den personliga hygienen Tidsaspekten – många strategier sätts ur spel Tonvikten läggs på empati och solidaritetsskapande En utmaning att finna balans mellan de olika motsatta polerna

61 Att skriva om omsorgsarbetet De sociala och personliga aspekterna har svårt att hitta former Standardiserad skrift på gott och ont Svårigheter att överblicka kommunikationskedjan leder till osäkerhet Kollektivt skrivande en strategi att hantera motstridiga krav för dokumentationen Andraspråkstalare kan ha en större språklig medvetenhet De anställda söker ett professionellt språk

62 Skriften i arbetslivet Institutionaliserar Standardiserar Gör saker offentliga Finns kvar för eftervärlden Styr och kontrollerar Passar bättre för vissa aspekter av yrkeskunskap, sämre för andra

63 Samverkan (Fridolf, 2004)

64 Samverkan - hinder Tillfälliga former Bristande flexibilitet Olika mål Ekonomi Lagar, regler

65 Samverkan - framgångsfaktorer Jämbördig ställning Styrning Struktur Samsyn, kunskap om varandras verksamheter Ständig kommunikation, utvärdering Samordnare som talar allas språk

66 Samverkan i ESF-projekt Samverkan som strategi för hållbara effekter: Sävenstrand, Ehneström, SPeL-rapport nr

67 För mer information Kerstin Sjösvärd


Ladda ner ppt "TDAR - Spreading knowledge and awareness of new approaches in workplace learning."

Liknande presentationer


Google-annonser