Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp www.greppa.nu.

En presentation över ämnet: "Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp www.greppa.nu."— Presentationens avskrift:

1 Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp www.greppa.nu

2 Disposition Hur vi jobbar i Sverige Resultat – Ändringar sedan 1997 – Ändringar 2001-2003 Slutsatser

3 Greppa Näringen Samarbetsprojekt –Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF Finansisering – EU, svenska staten och LRF – Ingen direkt kostnad för lantbrukarna Rådgivning och kunskapsförmedling för att uppnå de svenska miljömålen –Individuell rådgivning, 1-2 besök per år –Kurser

4 Arealanslutning Statistik Greppa Näringen 2005-01-01

5 Rådgivning Växtnäringsbalanser har en central roll

6 Nedfall N-fixering Produkter Ammoniakavgång Denitri- fikation Stall- Handels- Växter gödsel gödsel Utlakning Organisk pool IN UT Växtnäringsbalans Program STANK in MIND

7 3 balanser önskvärt Fältbalans = grödans effektivitet IN UT Mineralgödsel Effekt av stallg Skörd Stallbalans = djurens effektivitet IN UT Livdjur Foder Kött Mjölk Stallgödsel efter lagring Stallgödselbalans = gödselns effektivitet IN UT Stallgödsel efter lagring Effekt i fält

8 Dagens gårdsbalanser

9 Ex. från STANK in MIND Mjölkgård 100 ha, 80 mjölkkor + rekrytering

10 Jämförelsevärde kg/haKväve

11 1997 1998 2001 1999 2000 2002 Typfall Kväveöverskott i jämförelse med kg mjölk per ha Ingen annan animalieproduktion förutom mjölkproduktion Upprepad balans

12 Resultat från gårdar med 3 upprepade balanser

13 Växtodlingsgårdar

14 26 växtodlingsgårdar 2001 – 2003 Kvävebalans Medelareal 127 ha 65 % spannmål, 15 % s-bet, 5 % oljev, 5 % baljv, 5 % träda 4340 Jämförelse- värde 39

15 26 växtodlingsgårdar 2001 – 2003 Fosfor- och kaliumbalans Medelareal 127 ha 65 % spannmål, 15 % s-bet, 5 % oljev, 5 % baljv, 5 % träda P-AL I IIIIIIVV K-AL I IIIIIIVV

16 26 växtodlingsgårdar 2001 – 2003 Ändrad bearbetning Medelareal 127 ha 65 % spannmål, 15 % s-bet, 5 % oljev, 5 % baljv, 5 % träda

17 Mjölkgårdar

18 50 mjölkgårdar 1997 – 2003 Kväveöverskott per ha 7000 kg mjölk/ha, 50 % vall, 35 % spannmål Källa: Christian Swensson, Svensk Mjölk

19 50 mjölkgårdar 2001 – 2003 Överskott, kg N per ton mjölk 7000 kg mjölk/ha, 50 % vall, 35 % spannmål - 1,3 kg

20 50 mjölkgårdar 2001 – 2003 Infört N (foder,mineralg,N-fix) 7000 kg mjölk/ha, 50 % vall, 35 % spannmål - 0,8 kg - 0,6 kg

21 38 gårdar 2001 – 2003 Ändrad bearbetning

22 200 gårdar 2001 – 2003 Ändrad tid för vallbrott ca 80 % mjölkgårdar

23 Slutsatser Resultat av rådgivning via vn-balanser –Lägre kväveöverskott Ökade skördar Något minskad handelsgödselanvändning Minskat inflöde av foder –Minskad höstmineralisering Senarelagd bearbetning Senare vallbrott Förändringarna går långsamt i takt med vad som är ekonomiskt försvarbart