Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kostnad Per Brukare Kristianstad kommun Resultat 2013 Katarina Tylenius 0709-170465.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kostnad Per Brukare Kristianstad kommun Resultat 2013 Katarina Tylenius 0709-170465."— Presentationens avskrift:

1 Kostnad Per Brukare Kristianstad kommun Resultat 2013 Katarina Tylenius

2 Agenda Introduktion till Kostnad Per Brukare Introduktion till modellen / Förutsättningar Presentation av resultat och nyckeltal Kostnad per brukare 2013 – KPB totalt SOL och LSS – KPB SOL Ordinärt boende Särskilt boende

3 AlingsåsJokkmokkOskarshamn AlvestaKalmarOxelösund ArbogaKarlskogaPajala BengtsforsKarlskronaPartille BodenKarlstadRonneby BollebygdKatrineholmSkara BollnäsKnivstaSkurup BorlängeKristianstadSotenäs BoråsKristinehamnStrömstad BåstadKumlaSäffle Dals-EdKungsbackaTierp EnköpingKungälvTingsryd EslövLaholmTrosa FagerstaLaxåUddevalla FalunLeksandUlricehamn FlenLindesbergVansbro ForshagaLjungbyVara GagnefLjusdalVarberg GislavedLudvikaVimmerby GotlandLuleåVindeln GällivareLysekilVingåker GöteborgMellerudVårgårda HallsbergMoraVäxjö HallstahammarMullsjöÄlmhult HammaröMunkedalÄlvkarleby HebyNybroÄlvsbyn HälleforsNyköpingÄngelholm HärnösandOckelboÖrebro HögsbyOrustÖstersund

4 KPB Efterkalkyl byggd på individnivå Inkluderar alla kostnader som krävs för att bedriva verksamheten under ett år Kombinerar kostnader med verkställda beslut inom Sol och LSS Tydlig beskrivning av verksamheten ekonomiskt

5 Metod Kostnad per brukare Enhetskostnad Standardinsatser - Hemtjänst (# h) - Särskilt boende (# dygn) -Dagverksamhet (# dagar) - osv. - Gruppboende (# dygn) - Personlig assistent (# h) - Daglig verksamhet (# dagar) - osv. Ekonomisystem -Ansvar -Verksamhet -Aktivitet -Konto -Utfall Verksamhetssystem -Brukare -Beslut -Volym -Enhet -Period

6 KOSTNAD PER BRUKARE Räkenskapssammandrag Individrapportering Benchmarking Indikatorer Nyckeltal Brukarmixanalys Brukarmixanalys (Kostnadsintervall Uppdelat på LSS och ordinärt/särskilt boende) Konsumtionsanalys Konsumtionsanalys (Medelkostnad per invånare och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp) Analys av produktivitet Analys av produktivitet (Insatsjämförelse nationellt, beläggning) Resultatanalys Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat, kompassen) Analysmodell

7 Beskrivning av analysmodellen Brukaranalys Brukarmix. Har vi valt den mest kostnadseffektiva strategin med den brukarmix vi har i kommunen? Hur ser balansen mellan ordinärt och särskilt boende ut? Har vi fler eller färre ytterfall än andra kommuner? Produktivitetsanalys Nyckeltalsjämförelse. Kostnaden per insats jämförs med andra kommuner. Hur ligger vår hemtjänsttimme? Vad har boendena haft för beläggning? Konsumtionsanalys Genom att relatera kostnaderna till invånare och brukare får vi svar på om medelkostnaden skiljer sig mellan kommunerna. Med hjälp av befolkningsutveckling kan prognoser göras för att beskriva utbud/efterfrågan i framtiden. Resultatanalys Kombination av kostnader, resultat och kvalitet. Kvalitetsmätning i form av t ex brukarenkäter

8

9 Förutsättningar Kostnadsjämförelser med övriga år tar ej hänsyn till skillnader till följd av löneökningar och generella prisökningar Ekonomiutdrag – Politisk verksamhet har exkluderats – Kommun-OH tillagt utifrån RS, kr (13 mkr år 2012). Kristianstad har relativt lågt kommun-OH påslag i förhållande till jämförelsekommunerna Växjö och Karlskrona. Stor nedskrivning av fastighet sänker Kristianstads kommun-OH år Kommun-OH kan variera mellan kommuner beroende på storlek på kommungemensamma kostnader. – Fördelning av administration. – Fördelningar enligt Kristianstads direktiv. – Kodning enligt insatslista som upprättades i samband med KPB 2010 Brukarstatistik – Hemtjänsttimmarna inkluderar timmar för delegerad hemsjukvård och utgörs av utförd tid. – Kodning enligt insatslista som upprättades i samband med KPB 2010

10 Kostnadsfördelning mellan verksamheterna Jämförelse mellan åren: Större andel kostnader inom ordinärt boende. Lägre andel inom särskilt boende. Kristianstad 2012Kristianstad 2011Kristianstad 2013

11 Konsumtion, Sol och LSS Avser brukarrelaterade kostnader Kristianstads kostnad/brukare har ökat med 4 628kr vilket motsvarar 1,65% Nationellt 2013, -medel per brukare kr, -medel per invånare kr

12 Konsumtion 2013 Sol Brukarrelaterade kostnader Kvinnor har högre medelkostnad än män. –Män har högre medelkostnad i samtliga åldersintervall upp till 85 år. –Kvinnorna har högre medelkostnad i de högsta åldersintervallen. –Genomsnitt nationellt kostnad/invånare intervallet 90- år: 300 tkr Nationellt medel kostnad per brukare sol år 2013: kr –Kristianstad ( kr/brukare) ligger över det nationella snittet. –Nationellt medel kostnad per invånare sol 2012: kr –Kristianstad har något högre kostnader per invånare i nationell jämförelse. I Kristianstad är 21 % av befolkningen är över 65 år. -Nationellt medel 2012: 19%, Kalmar 19% och Växjö 18% Antal brukare i åldersintervallet 90- år överstiger antalet invånare i samma åldersintervall p.g.a. att brukarantalet omfattar samtliga kunder under året medan antalet invånare mäts 31/12.

13 Medelkostnad per brukare SoL Bilden visar medelkostnad per brukare Kristianstad år 2012: kr/brukareÅr 2013: kr/brukare De flesta ytterfall är kvinnor i Kristianstad. Samma mönster i flera andra kommuner. Nationellt medel kvinnor 2013: krmän: kr

14 Genusperspektiv konsumtion Närmare 2/3 av brukarna är kvinnor. Medelkostnad per brukare är högre för kvinnor än för män. Nationellt har oftast kvinnorna högre medelkostnad. Tips: Bryt ner på ordinärt boende och särskilt boende samt titta på insatserna på varje handläggare. Kunskapen om skillnaderna kan nyttjas bl.a. vid budgetering och verksamhetsplanering. Befolkningsprognos för långsiktig planering. Medelkostnad per brukare

15 Konsumtion timmar i hemtjänst (inkl del hsv) och dygn i SÄB för invånare över 80 år Kristianstad: dygn i särskilt boende: 54 (nationellt medel 50 dygn) (egen regi och externt) Kristianstad: timmar i hemtjänst: 66 (nationellt medel 85 timmar) (egen regi och externt) Lågt p.g.a. utförd tid. Konsumtionen ökar i de flesta kommunerna. Bra balans i Kristianstad mellan dygn och timmar. Kommuner med låg enhetskostnad i hemtjänst har ofta hög konsumtion i hemtjänst, vilket troligtvis kommer av att alla beviljade timmar inte utförs. Markerade kommuner (orange) ersätter efter utförd tid i hemtjänst. Trygghetsboende ökar nationellt. Denna insats kan vara billigare än särskilt boende och hemtjänst.

16 Antal brukare i ordinärt och särskilt boende i kostnadsintervall Ytterfall i ordinärt boende är 138 av 3157 kunder, 4,4 % (110 kunder år 2012, 3,5%) Antal ytterfall >1mkr i ordinärt boende har ökat från 25 till 47, =88%. Ytterfall i särskilda boenden är 479 av 1202 kunder 39,8% (400 personer år 2012, 31,4%) Ytterfall totalt SOL är 617 av 4359 kunder, 14,2 %, (år 2012: 14 %) Brytpunkt mellan ordinärt boende och särskilt boende uppgår till 639 tkr (625 tkr år 2012). Brytpunkt avser medelkostnaden för en helårsplats i särskilt boende. Det innebär att överstiger kostnad i ordinärt boende detta belopp kan det innebära det ekonomiska fördelar med plats i Säb. Gräns för ytterfall i ordinärt boende är 600 tkr, fastställs av SKL har varit samma sedan vi började med KpB +88%

17 SoL Ordinärt boende

18 Kostnader hemtjänst inkl. delegerad hemsjukvård Kristianstad år 2012 medel volym: kvinnor 177 timmar, män: 140 timmar. Nationell jämförelse 2012: K: 273 timmar, M: 241 timmar Låg konsumtion av hemtjänst i förhållande till nationell jämförelse 2012 p.g.a. val a v resursfördelningsmodell och antal timmar som ersätts. För kommuner med utförd tid finns inget jämförelsetal framtaget i dagsläget. Nationellt finns en viss trend att fler män klarar sig hemma längre med hemtjänst. Prognos för framtida behov? Kvinnor har i genomsnitt högre konsumtion och högre medelkostnad än män. Det är främst i de högre åldersintervallen som kvinnornas konsumtion och medelkostnad överstiger männens.

19 Antal brukare i ordinärt boende samt ytterfall i kostnadsintervall Ytterfall 138 personer år 2013 (år 2012: 110). Ytterfallen motsvarar 4,4% år 2013 ( år 2012: 3,5%) % av brukarna i ordinärt boende Typbrukaren över 800 tkr har stort omvårdnadsbehov med mycket insatser i hemmet, ofta i kombination med korttidsvård och HSL-insatser. Brytpunkt mot särskilt boende motsvarar 639 tkr år 2013 (år 2012: 625 tkr). Brytpunkt avser medelkostnaden för en helårsplats i särskilt boende. Medelålder inom hemtjänsten är 80 år och inom särskilt boende 87 år.

20 Nationell jämförelse andel ytterfall ordinärt boende Kristianstad: 4,4 %, 138 av 3157 brukare (år 2012: 3,5%), nationellt år 2013: 2,1 %. Kostnad för Kristianstad ordinärt boende 411 mkr, varav kostnaden för ytterfallen är 129 mkr, 31%. Ytterfallen är kunder med stort omvårdnadsbehov och kombination av olika insatser. Ytterfallsandelen påverkas av kvarboendeprincip, dygn med korttidsvistelse, omfattning av uppdrag, beslut från MYN och effektivitet i verkställighet.

21 Årsvolym för avlösarteamet ca 500 kundtimmar. Bemanning i teamet 2,0 åa, När avlösarteamets medarbetare inte utför avlösning arbetar de i dagverksamheten för kunder med demenssjukdom. Medelkostnad egen regi exkl. nattpatrullerna uppgår till 609 kr/timma (595 kr år 2012), kostnadsökningen 2,3% kan härledas till löneökningar och generell prisökning. Ersättning efter utförd tid mätt med Mobipen infördes Hemtjänst egen regi exkl. nattpatruller, kostnad per timme

22 Medelkostnaden egen regi per hemtjänsttimme uppgår till 643 kr inkl. nattpatruller (627 kr år 2012). Kostnadsökningen, 2,5% kan härledas till löneökningar och generell prisökning. Ersättning efter utförd tid mätt med Mobipen infördes Hemtjänst egen regi inkl. nattpatruller, kostnad per timme

23 Interna enhetskostnader/hemtjänsttimme inkl. natt och delegerad HSL

24 Lokalkostnadens påverkan på enhetskostnaden Bilden visar enhetskostnad per timme exkl. nettolokalkostnad (blå stapel) samt nettolokalkostnaden (röd stapel) per timme. Nettolokalkostnaden har beräknats efter hyreskostnad - momsersättning.

25 Nationell jämförelse för kommuner med utförd tid Hemtjänst, egen regi Kristianstad 643 kr/timme Nationellt medel år 2013: 632 kr/timme utförd tid. Jämförelse inkl. nattpatruller Vad är ”rätt” enhetskostnad i Kristianstad? Demografi, geografi, uppdrag osv Skillnad i uppdrag i olika kommuner

26 Enhetskostnad hemtjänsttimme extern utförare Utför inte larm, matdistribution eller natt och ska därför ha en betydligt lägre enhetskostnad än de interna utförarna. De externa utförarna har också en annan ersättning än kommunens egenregi. Sänkning av taket 2013 i resursfördelningsmodellen har medfört lägre kostnader för de externa leverantörerna eftersom de har möjlighet att utföra fler timmar än som ersätts.

27 Påverkande faktorer för Kristianstad i nationell jämförelse av kostnad/hemtjänsttimme – Utförd tid och ingen ersättning av timvolym för avbokningar, byte av leverantör, dödsfall, sjukhus- och korttidsvistelser ger Kristianstad lägre volymer än de flesta andra kommuner. Enbart avbokningar inom 48-timmar uppskattas till drygt 6%. Kan bortfall av kundtimmar minska om sanktionsavgift för kund införs för vissa avbokningar? – Personalambitioner -rätt till heltid, -minskning i andel timanställda, -minskning av delade turer – Värdinnetjänster på mötesplatser och trygghetsboende – Distribution varm mat – Krav på miljöbilar – LOV kan medföra högre omställnings- och introduktionskostnader – Korta insatser och långa restider ger hög kringtid och låg kundtid – Planering och samordning av verkställigheten – Bemanningsenhetens möjlighet att tillgodose verksamhetens behov av bemanning – Organisation och storlek på hemtjänstgruppen. – Planeringsflexibilitet i enheten. Politik o uppdrag MYN Verkställighet Ersättnings- modell

28 Kristianstads värden år 2012: Kostnad/timma: 627 krKvalitet hemtjänst: 92,2 Hemtjänstkostnad/timme enligt KpB och kundnöjdhet enligt NKI, år 2012 för kommuner med utförd tid i hemtjänsten

29 Reflektioner hemtjänst Kristianstad Laps Care har införts i intern verksamhet under Detta har medfört höga kostnader i dessa enheter. Laps Care har medfört ytterligare behov av resurser för planering och samordning. Kostnadsvariation kan till viss del förklaras av olikheter i rese- och restidskostnader. Hög kundnöjdhet kostar. Omvandling till trygghetsboende med minskade behov hos kunderna har medfört ökade kostnader p.g.a. svårigheter med personalomställning.

30 Brytpunkt hemtjänsttimmar och särskilt boende  Hemtjänsttimmarna är inklusive delegerade hsl-timmar. Många brukare med insatser utöver brytpunktskostnaden inom hemtjänsten. Kan vara ekonomiskt fördelaktigt att tillhandahålla insatsen särskilt boende i dessa fall om man inte behöver höja bemanning i boendet.

31 Urval av ytterfall i hemtjänsten Byte av utförare kostar mycket eftersom bytet även innebär byte av HSL-utförare, introduktionskostnader vid varje nytt ärende och svårt med omställning för utförare som mister ärendet.

32 Ytterfall, exempel, inom ordinärt boende år 2013

33 Korttidsvård och övriga insatser Enhetskostnaden för korttidsvården har ökat. Totalkostnaden har minskat med 3% och ökning i dygnskostnad förklaras av förändrad verkställighet i Procapita. I stället för att verkställa samtliga dagar i beslutet verkställs nu efter faktiskt antal dagar kunden varit på korttidsboende. En del av kostnadsökningen kommer av högre hsl kostnader för korttiden år 2013 än 2012 p.g.a. ändrad fördelningsprincip.

34 Reflektioner korttid Korttidsvård: Hur mycket korttidsplatser behöver en kommun? Kombination av trygghetsplatser och hemtagningsteam ger i vissa kommuner förutsättningar till att minska antalet korttidsplatser. Hemtagningsteam kan ge möjlighet till jämnare bemanning i hemtjänstgrupperna. Korttiden är dyrare än särskilt boende.

35 SoL Särskilt boende

36 Konsumtion särskilt boende Kvinnor har i snitt en högre medelkostnad samt en högre medelkonsumtion än män. Kvinnor har högre kostnader i de högre åldersintervallen. Män har högre konsumtion i de lägre åldersintervallen. 2/3 av brukarna är kvinnor. *Bilden visar: totalkostnad för män respektive kvinnor och deras medelkostnad i de olika åldersintervallen *Bilden visar: Totalt antal dygn inom särskilt boende i de olika åldersintervallen för män respektive kvinnor och deras medeldygn

37 Särskilt boende, antal brukare i kostnadsintervall Genomsnittsålder inom särskilt boende är 87 år Medelkostnad/plats/år i särskilt boende i Kristianstad samt brytpunkt mot hemtjänst 639tkr (år 2012: 625 tkr) Nationellt medel år 2013: 621 tkr/plats/år. Många kunder i Kristianstad 479 av 1202, 39%, finns i intervall över 600 tkr inom särskilt boende. (år 2012: 400 personer, 31 %). År 2012 var nationellt medel 29% och Kristianstad hade 31% ytterfall Det är i intervallet tkr förändringen visar störst ökning från 239 till 359 en ökning med 120 kunder, =50%

38 Nationell jämförelse andel ytterfall i särskilt boende Kristianstad har 39,9% ytterfall, 479 av 1202 kunder (År 2012 Kristianstad 31% och nationellt medel år 2013: 31,9 %) Kostnad för Säb i Kristianstad särskilt boende 540 mkr, varav kostnaden för ytterfallen är 159 mkr Ytterfallen har ökat mellan åren – Främst demensboendena som ligger högt beroende på att resursfördelningen styr mer personalresurser mot demensboendena. – Vid låg beläggning får varje dygn en högre andel av de övergripande kostnaderna – Ökade behov av vård- och omsorg hos kunderna – Är resursfördelningen rätt och hur kan den förändras till att möta individuella behov

39 Enhetskostnad och antal platser per demensboende (boenden där samtliga platser är demensplatser) Medelkostnad demensboenden kr/dygn inkl. HSL varav HSL 143 kr/dygn. (År 2012: kr/dygn inkl. HSL varav HSL 153 kr/dygn). Björkens enhetskostnad förklaras av den högre vårdtyngden. Medelkostnad totalt särskilda boenden (både särskilt boende och demensplatser) 1 751kr/dygn inkl. HSL varav HSL 143kr/dygn. (År 2012: kr/dygn inkl. HSL varav HSL 153 kr/dygn) Ytterligare demensplatser finns inom s.k. blandade boenden (både särskilt boende och särskilt boende demens). Nationellt medel år 2013: kr/dygn.

40 Beläggningsgrad demensboende ( boenden där samtliga platser är demensplatser) Beläggningsgraden är beräknad efter tillgängliga platser Överlag hög beläggning, 97,4 % (demensboenden). Svårt att uppnå 100 % beläggning. Beläggningsgraden bör ligga över 97 %, nationellt genomsnittlig beläggningsgrad år 2013: 96,1 %. Omsättningshastigheten kan påverka beläggningsgraden. Omsättningsgrad totalt särskilt boende i Kristianstad är 1,54 personer per plats och år. Nationell omsättningsgrad år 2013: 1,34 personer per plats och år.

41 Lokalkostnadens påverkan på enhetskostnaden Bilden visar enhetskostnad per dygn exkl. nettolokalkostnad (blå stapel) samt nettolokalkostnaden (röd stapel) per dygn. Nettolokalkostnaden har beräknats efter hyreskostnad- momsersättning- kundhyror som fakturerats via avgifterna.

42 Enhetskostnader demensboenden

43 Medelkostnad särskilt boende (ej boenden med endast demensplatser) 1 668kr/dygn inkl. HSL en ökning med 3,4% jfr med år 2012, 1613 kr/dygn inkl. HSL). Medelkostnad särskilt boende inkl. demens kr/dygn, inkl. HSL (År 2012: kr/dygn inkl. HSL) Boenden med blandad verksamhet: Almgården, Fjällbacka, Allögården,. Åhaga, Österäng. Nya Tollaregården, markerade med Enhetskostnad och antal tillgängliga platser särskilt boende

44 Beläggningsgraden 95% i genomsnitt är beräknad efter tillgängliga platser, bör överstiga 97% Medelkostnad särskilt boende (ej boenden med endast demensplatser) kr/dygn inkl. HSL (År 2012: kr/dygn inkl. HSL). Ökning med 3,4%. Medelkostnad särskilt boende inkl. demens 1751 kr/dygn, inkl. HSL (År 2012: kr/dygn inkl. HSL), ökning med 3,1% Nationellt medel år 2012: 1704 kr/dygn Beläggningsgrad särskilt boende

45 Lokalkostnadens påverkan på enhetskostnaden Enhetskostnad per dygn exkl. nettolokalkostnad (blå stapel) samt nettolokalkostnaden per dygn (röd stapel). Nettolokalkostnaden har beräknats efter hyreskostnad - momsersättning- kundhyror som fakturerats via avgifterna.

46 Enhetskostnad särskilt boende Medelkostnad särskilt boende (ej boenden med endast demensplatser) kr/dygn inkl. HSL (År 2012: kr/dygn inkl. HSL). Medelkostnad särskilt boende inkl. demens 1751 kr/dygn, inkl. HSL (år 2012: kr/dygn inkl. HSL) Nationellt medel år 2013: kr/dygn

47 Nationell jämförelse Särskilt boende inkl. demens, egen regi Kristianstad: kr/dygn. Nationellt medel år 2013: kr/dygn. Stor variation mellan kommunerna i nationella jämförelsen. Nationellt: generell ökning av kostnaden per dygn mellan åren. På två år har snittet ökat med 110 kr. Allt fler kommuner har infört insatsmätning inom särskilt boende, kunnat styra om planeringen samt jobbar inne och ute med samma personal. (bedömning av Ensolution). Enhetskostnaden har samband med vårdtyngd. Brukare med stora omvårdnadsbehov kräver högre bemanningsgrad vilket innebär högre kostnader.

48 Särskilt boende Exempel på vad som kan förklara nationella skillnader: – Politisk viljeinriktning – Andel externa köp – Samordnad varudistribution – Ekologiska livsmedel – Rätt till heltid – Personaltäthet som styrs av resursfördelning och omvårdnadsbehov – Bemanningsproblematik – Nattbemanning – Lönenivå – Ledarskap – Andel legitimerad personal – Beläggningsgrad – Byggnadens utseende, storlek på boendena och boendets enheter, – Höga lokalkostnader – Andel demensplatser – Organisation och oh-kostnader Politiiska beslut Personalförutsätt- ninga r Övriga förutsättningar

49 Kristianstads värden år 2012 avser samtliga boenden: 1698 kr/dygn 85,4 kvalitet. Kundernas förväntningar på särskilt boende har påverkan på hur nöjda de är i särskilda boendet. Finns inget tydligt samband mellan kostnad och kvalitet. Få kommuner över 90 i kvalitet. Kostnad/dygn för särskilt boende enligt KpB år 2012 och kundnöjdhet enligt NKI år 2012

50 Reflektioner särskilt boende Kristianstad Beläggning minskat p.g.a. -vakanta platser under våren p.g.a. lägre behov -politiska beslut om vakanshållning och omvandling till demensplatser Tid innan lägenhet står klar för inflyttning för ny kund ökar p.g.a. längre tid för renoveringar och utredning av dödsboförhållande Verksamhetsförändringar kostar: – Flytt av Stafvre har medfört merkostnader. – Vakanshållning Christiansro har medfört merkostnader per plats för detta boende.

51 Tänkbar fortsättning Socialstyrelsens kvalitetsmätning inom särskilt boende och ordinärt boende enhetsvis, koppla samman resultatet från KPB med kvalitetsmätningen. Kostnadskontroll. Ökad bemanningsflexibilitet genom bemanningsenhet och personalsamarbete mellan enheter. Individuell biståndsbedömning i särskilt boende. Fler trygghetsplatser. Nationella åtgärder inom särskilt boende: individuell biståndsbedömning i särskilt boende. Minskning av antalet platser inom särskilt boende för att istället arbeta med kvarboendeprincipen. Omvandling av särskilda boendeplatser till trygghetsplatser.


Ladda ner ppt "Kostnad Per Brukare Kristianstad kommun Resultat 2013 Katarina Tylenius 0709-170465."

Liknande presentationer


Google-annonser