Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

11-11-01Sid 1 Regional konferens i Skaraborg Anita Linell 2 november 2011.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "11-11-01Sid 1 Regional konferens i Skaraborg Anita Linell 2 november 2011."— Presentationens avskrift:

1 Sid 1 Regional konferens i Skaraborg Anita Linell 2 november 2011

2 Sid 2 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004– Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida åtgärder. Mål för folkhälsan som utgångspunkt för analysen.

3 Övergripande mål och 11 målområden De elva målområdena som ledstjärna, beslutade av riksdagen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

4 Processen 13 centrala myndigheter. Uppdrag och kontakter med resp. myndighet. Länsstyrelser, landsting och regioner, kommuner och ideella organisationer. Dialogdagar och avstämning. Enkäter och intervjuer. OBS! Inte möjligt att lägga förslag på vad landsting, regioner och kommuner ska göra eftersom självstyre gäller. Kan ge förslag på att stöd kanaliseras via myndigheter, som kan sökas på frivillig basis.

5 Hälsa på lika villkor i hela befolkningen Lika möjligheter till god hälsa oberoende av -Ålder -Kön -Socioekonomisk tillhörighet -Funktionsnedsättning -Etnicitet -HBT-identitet

6 Har vi hälsa på lika villkor? Hur påverkas hälsan av utbildningsnivå och inkomst? Tre exempel Medellivslängd och utbildningsnivå Inkomst och självskattad hälsa Överlevnad i bröstcancer för kvinnor och inkomst

7 Återstående medellivslängd efter 30 års ålder, kvinnor och män Socialstyrelsen l

8 Kvinnor och män med ett gott hälsotillstånd, kvinnor och män Nationella folkhälsoenkäten l

9 Överlevnad i bröstcancer 10 år efter diagnos

10 Varför dessa skillnader? Exempel på möjliga orsaker Högutbildade gör fler läkarbesök än lågutbildade i förhållande till sina vårdbehov Förmåga att ställa önskemål och krav på hälso- och sjukvården Dåliga levnadsvanor och andra faktorer på samhällsnivå som bidrar till dålig hälsa vanligare bland lågutbildade

11 Vad påverkar vår hälsa? Tillgänglighet, delaktighet och inflytande Sysselsättning, ekonomiska villkor, boende Miljön i hemmet, förskolan och skolan(BoU) Arbetsmiljöfaktorer; psykosocial arbetsmiljö Miljöfaktorer (luft, buller mm) och skador Hälso- och sjukvård på lika villkor

12 Vad påverkar vår hälsa? Forts. Förekomst av smitta, vaccinationer mm. Skyddat/oskyddat sex Fysisk aktivitet Matvanor och BMI Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Röd text – sämre förutsättningar för grupper med låg utbildning och låg inkomst Svart text kan även betyda att vi inte känner till sambanden t.ex. dopning och smittsaamma sjukdomar

13 Goda livsvillkor avgörande för folkhälsan, påverkar utfallet i de andra två strategiska områdena

14 Utmaningarna – goda livsvillkor Minst godkänt i alla lästa ämnen grundskolan: Barn till föräldrar med endast förgymnasial utbildning 46 procent, gymnasial utb. 72 procent resp. högutbildade 87 procent Andelen gymnasieelever som uppnått slutbetyg inom fyra år är 76 procent igenomsnitt, endast 50 procent för barn med lågutbildade föräldrar Arbetslöshet bland unga och låg demokratisk delaktighet, särskilt då föräldrarna har en låg utb. Högutbildade gör fler läkarbesök än lågutbildade i förhållande till vårdbehov. Ensamstående med barn och låg ekonomisk standard, 15 procent 1999 och 29 procent 2008, barn Positiva trender: utbildningsnivå, jämställdhet, upplevd diskriminering

15 Goda livsvillkor – förslag på åtgärder Öka transfereringarna till ensamstående med barn Grund- och yrkesutbildning för dem som är långtidsarbetslösa Vägledning för kommuner för att följa upp ungdomar som inte fullgjort skolplikten och inte är sysselsatta Ökat stöd till skolelever med särskilda behov Följa upp utvecklingen hos barn redan i förskolan på gruppnivå som underlag för resurstilldelning

16 Goda livsvillkor – förslag på åtgärder Utveckla effektiva styr- och ersättningssystem som premierar hälsofrämjande och förebyggande insatser i hela hälso- och sjukvården Undersöka om Västerbottens interventionsprogram för hälsoundersökningar får samma effekt i andra landsting Utveckla indikatorer, följ upp med öppna jämförelser Vägledning för uppsökande och förebyggande hembesök hos äldre

17 Sid 17 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor – utvecklingen Försämringar: Antibiotikaresistens, buller, UV- strålning och hudcancer Oförändrat: Matvanor och fysisk aktivitet (hälften av männen och var tredje kvinna överviktig eller fet). Sexualitet och reproduktiv hälsa. Förbättringar: Arbetsorsakade besvär, radon, immunitet pga vaccinering

18 Rekommenderade åtgärder: Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Stärka det hälsofrämjande inslaget i de livsmiljöer där vi bor arbetar och tillbringar större delen av vår fritid: Ta mer hänsyn till hälsa i samhällsplaneringen bl a fysisk aktivitet, luft, vatten, buller och smittspridning Kommuner och skola, stöd för att satsa på barn ungas matvanor och fysisk aktivitet. Erbjuda skolhälsovård och ungdomsmottagningar som främjar sexuell och reproduktiv hälsa FAR (fysisk aktivitet på recept). Utveckla en MOR (matordning på recept)

19 Multiresistenta Stafylococcus aureus

20 Nationella strategier Matvanor och fysisk aktivitet Sexuell och reproduktiv hälsa Utvärdera det nationella skadeprogrammet och utarbeta en nationell strategi för att förebygga olycksfall (statlig utredning) Sid 20

21 ANDT och spel - utmaningar Nära två män av tio och en kvinna av tio har riskabla alkoholvanor. Bruket av narkotika och dopningsmedel tycks öka Dopning är vanligast hos unga män, 18–34 år, som regelbundet styrketränar på gym. 11 procent av männen och 13 procent av kvinnorna röker varje dag, rökning bland unga tycks öka. Drygt 2 procent av befolkningen är problemspelare, mest unga män barn bor med en sådan. Många unga har ofta flera riskfaktorer bland alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.

22 Rekommenderade åtgärder: ANDT och spel Satsning på att göra lagar och regelverk mer aktuella, tillsyn och kontroll, stävja illegal verksamhet. Prishöjningar genom skatt, begränsad marknadsföring. Metoder för att begränsa tillgänglighet och för tidig upptäckt av riskbruk m.m. Utveckling av och ökad tillgänglighet till behandling Sid 22

23 Försäljning av cigaretter och utveckling av cigarettprisindex

24 Övergripande rekommendationer Användning av metoder för att synliggöra folkhälsa i löpande arbetet: HKB och uppföljning och utvärdering Länsstyrelser samordningsfunktion Indikatorer för social hållbarhet, modell för att mäta socioekonomiska skillnader i hälsa Tydligare roller och samverkan: Nationell samordningsgrupp för myndigheter, departement m.fl. Lagfäst plankrav för kommuner Sid 24

25 Sid 25 Varför går det långsamt med förbättringar av folkhälsan? Inte så många förbättringar de senaste 4-5 åren Kostnadsberäkningar saknas ofta! - Tidiga respektive sena åtgärder - Kostnader för att göra respektive inte göra

26 Sid 26 Hinder och vägar förbi Dagens budgetsystem är för kortsiktiga avgränsade till små organisatoriska enheter en satsar och någon annan får minskade kostnader Det blir omöjligt att se vilka handlingsalternativ som är bäst för hälsan och mest samhällsekonomiskt fördelaktiga. Tänk långsiktigt, samverka, slå ihop budgetar och gör socioekonomiska beräkningar på olika handlingsalternativ!

27 Kostnad för ohälsa Minst 120 miljarder årligen Räknat på främst på skador, fysisk inaktivitet, ohälsosamma matvanor, alkohol, tobak och narkotika Fokus på kostnader i hälso- och sjukvården samt produktionsbortfall Kostnader saknas för t. ex. arbetsmiljö, dopning, spel, smittosamma sjukdomar, flera miljöfaktorer mm

28 Sid 28 Sammanfattande slutsatser Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar minst 120 miljarder per år – kostnader som till stor del är onödiga. Viktigast att göra: Ge barn och unga en bra start i livet och satsa på hälsofrämjande livsmiljöer. Räkna kostnader inför beslut! Det kan bli mycket dyrare med sena åtgärder eller att avstå helt ifrån åtgärder! Alla har ett ansvar – alla kan bidra. Samverka!

29 Sid 29 Framtidens folkhälsa kan bli en vinst för alla


Ladda ner ppt "11-11-01Sid 1 Regional konferens i Skaraborg Anita Linell 2 november 2011."

Liknande presentationer


Google-annonser