Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Hur påverkar mottagarantennen RTK- mätningen? Christina Lilje SWEPOS-seminariet Gävle, 14.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Hur påverkar mottagarantennen RTK- mätningen? Christina Lilje SWEPOS-seminariet Gävle, 14."— Presentationens avskrift:

1 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Hur påverkar mottagarantennen RTK- mätningen? Christina Lilje SWEPOS-seminariet Gävle, 14 oktober 2008

2 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Innehåll Vad är det egentligen man mäter till? Antennmodeller – relativ och absolut Antenntyper Hur använder man antennmodellerna? Slutsatser

3 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Antennhöjdsmätning Koordinaterna på backen intressant, inte antennen Antennhöjden mäts oftast till någon referensmarkering Antennhöjder ska dock anges i förhållande till ARP, varför den mätta antennhöjden korrigeras till ARP Från ARP finns sedan korrektioner (antennmodell) upp till antenns elektriska centrum

4 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Antennens elektriska centrum Bärvågsmätningarna refererar till antennens elektriskt centrum Antennens elektriska centrum varierar med - frekvens - elevation - azimut - miljön En antennmodell beskriver elektriska centrums läge i förhållande till en fysisk punkt (ARP)

5 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Antennmodell Elektriska centrums läge i förhållande till ARP anges som: - offset (i plan och höjd), vilka är olika för L1 och L2 - en funktion av azimut och elevation för L1 och L2 Det finns relativa (från t.ex. NGS och instrumentleverantörer) och absoluta (från t.ex. Geo++) antennmodeller

6 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Utrustning: Två stabila pelare Två mottagare Ett atomur En referensantenn (AODA/M_T), som används vid alla kalibreringar Referensantenn AOAD/M_T: L1: N=0, E = 0, U = mm L2: N=0, E = 0, U = mm Inget elevationsberoende Utförs i två steg: 1. Bestämning av offset i NEU (North East Up) 2. Elevationsberoende korrektioner (Azimutkorrektioner bestäms ej) Relativ kalibrering - NGS

7 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Exempel från NGS ANTENNA ID DESCRIPTION DATA SOURCE (# OF TESTS) YR/MO/DY |AVE = # in average [north] [ east] [ up ] | L1 Offset (mm)(lika för L2) [90] [85] [80] [75] [70] [65] [60] [55] [50] [45] | L1 Phase at ( lika för L2) [40] [35] [30] [25] [20] [15] [10] [ 5] [ 0] | Elevation (mm) (lika för L2) LEIAT502 Aero element L1/L2, External NGS ( 2) 99/06/ RMS MM (1 SIGMA) 2 MEASUREMENTS

8 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Relativkalibrering - NGS Flervägsfel (Multipath) elimineras ej Lägsta elevationsvinkeln 10 grader Satellittäckningen är inte total, det finns alltid hål Azimutskillnader skattas inte Alla resultat är relaterade till en antenn som har antagna parametrar

9 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Absolutkalibrering - Geo++ Endast en mottagare och en antenn används En robot används för att göra kontrollerade rotationer och tiltningar av antennen Kalibreringstid ca 4 timmar, lägen på antennen

10 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Absolutkalibrering - Geo++ Parametrarna är absoluta, ej beroende av referens Flervägsfel (Multipath) elimineras Azimutkorrektioner Full täckning på alla elevationsvinklar och riktningar (inga hål) Lägsta elevationsvinkel 0°

11 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Stationsberoende effekter Antennens elektriska centrum påverkas av miljön som den mäter i p.g.a.: flervägsfel (multipath) orsakad av omgivningen radom olika montering (trefot, stativ, pelare…) mikrovågsabsorberande material Antennmodellerna är alltså stationsberoende Olika antenner är olika känsliga ≠

12 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Antennkalibrering på LMV Sedan april 2007 testas alla nya SWEPOS-antenner i antennkalibreringsfältet på Lantmäteriets tak Antennstativ liknande SWEPOS klass B Relativkalibrering

13 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Val av antenntyp Extern/Intern? Storlek? En bra antenntyp har följande egenskaper: Symmetrisk (liten horisontell offset och litet azimutberoende) Litet elevationsberoende Liten spridning mellan olika exemplar Är okänslig för miljön (choke ring, jordplan) Viktigt att det finns en bra antennmodell för den antenntyp som man ska använda  annars kan man skicka antennen + ev. radom för kalibrering

14 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Användning av antennmodeller Identifiera vilka typer av antenner som används. Använd rätt beteckning! Titta på bilder hos t.ex. NGS, Geo++ eller leverantörer. Använda antennmodeller påverkar beräknade positioner Antennhöjdsmätning till korrekt referensmarkering och val av antennmodell extra viktigt då flera antenntyper är inblandade! Använd samma typ (relativa/absoluta) av antennmodeller från samma källa för alla antenner Användande av absoluta antennmodeller för mottagarantennen förutsätter användande av absoluta antennmodeller även för satellitantennerna! Var noggrann vid egen komplettering i antennfiler (olika format, teckenkonvention, elevation/zenitdistans, ordning)

15 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Användning – statisk mätning Orientera antennerna mot norr Antennhöjdsmätning till rätt referensmarkering! Egen beräkning: kolla vilken antennmodell som bör användas, oftast finns fler att välja på. Kolla att alla använda antenntyper finns med och att värdena stämmer. SWEPOS beräkningstjänst: använder IGS/NGS relativa antennmodeller Identifiera antenntyp – beteckning i lista på SWEPOS hemsida Vertikal antennhöjd till ARP

16 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Användning - RTK Svårt/omöjligt att orientera mot norr -> horisontalfelen kan ge dubbel effekt Egen referens: ofta modeller från instrumentleverantören SWEPOS nätverks-RTK: Referensdata från virituella stationer med ”nollantenn” (inga offset, inga elevationsberoende korrektioner) Nollantennen i SWEPOS nätverks-RTK är baserad på NGS relativa antennmodeller  Använd NGS relativa modell på rovern

17 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Var får man tag på modellerna? Instrumentleverantörer NGS, National Geodetic Survey (gratis) + relativa modeller + relativa modeller konverterade till absoluta + under 2008 kommer även ”riktiga” absolutkalibreringar att genomföras på NGS IGS, International GNSS Survice (gratis) ftp://igscb.jpl.nasa.gov/igscb/station/general/ ftp://igscb.jpl.nasa.gov/igscb/station/general/ + relativa modeller, huvudsakligen från NGS + absoluta modeller från Geo++ (med förbehåll) och kompletterade med relativa modeller konverterade till absoluta GEO++ Pris 125€ för 3 år (Gratis att titta) + absoluta modeller (+ absoluta modeller konverterade till relativa)

18 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Slutsatser Beräknade positioner är beroende av beräkningsmodeller och då inte minst de antennmodeller som har använts Blanda inte antennmodeller från olika källor, framförallt inte absoluta och relativa Var noggrann vid hantering av antennmodeller och gör tester med ny utrustning/nya antennmodeller Använd NGS relativa modell på rovern vid användande av SWEPOS nätverks-RTK-tjänst


Ladda ner ppt "Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Christina Lilje Hur påverkar mottagarantennen RTK- mätningen? Christina Lilje SWEPOS-seminariet Gävle, 14."

Liknande presentationer


Google-annonser