Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Folkhälsoteamet i norra Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora www.folkhalsabergslagen.se.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Folkhälsoteamet i norra Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora www.folkhalsabergslagen.se."— Presentationens avskrift:

1 Folkhälsoteamet i norra Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

2 Hälsans bestämningsfaktorer = varje faktor som påverkar hälsotillståndet. En del är påverkbara genom politiska beslut = livsvillkor En del påverkas av individens egna val = levnadsvanor

3

4 Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska o sociala förut- sättningar Barns o ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer o produkter Hälsofrämjande hälso- o sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet o reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor o livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning o spel Nationella folkhälsomål antagna av riksdagen i april 2003, reviderade juni 2008:

5

6 Ny strategi 2011??

7 Ytterligare måldokument… Handlingsprogram för Hällefors som ekokommun (Kf 1992) Folkhälsopolitiskt program (Kf 1995) Policy om rökfritt i kommunala lokaler (Ks 1995) Kommunalt IT-infrastrukturprogram (Kf 2002) Hällefors strategidokument för implementering av Faktor 10 (Kf 2003) Omsorgsnämndens verksamhetsmål (Kf 2003) De åtta målen – bildningsnämndens måldokument (Kf 2004) Integrationsprogram för Örebro län (Ks 2004) Drogpolitiskt handlingsprogram (Kf 2005) Barn- och ungdomspolitiskt program (Kf 2005) Risk- och sårbarhetsanalys (Kf 2005) Klimatstrategi för Hällefors kommun (Kf 2006) Budget (Kf 2009) Avfallsplan 2009 – 2013 (BKT 2009) Översiktsplan (under utarbetande BMB) ………………

8 HÅLLBAR UTVECKLING "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" Sid 8 Ekonomi EkologiSocial

9 Sid 9 Kapitalbegrepp –”samhällsförmögenheten” HUMAN NATUR SOCIAL TILLVERKAT

10 Sid 10 Livsvillkor Levnadsvanor HÄLSA Kunskap INKOMST Konsumtion Sparande KOSTNADER Vård, service ekonomiska transfereringar Produktivitet EKONOMISK TILLVÄXT Bestämnings- faktorer för hälsa Human- kapital Arbetsplatser och ekonomisk utveckling på lokal, regional och nationell nivå INSATSER (kostnadseffektiva) ”Low-hanging-fruit” PRODUKTION Arbetsutbud Produktivitet Produktiva år Investeringar Bernt Lundgren, 2008

11 Sid 11 En befolkning med god hälsa är en viktig förutsättning för utveckling och tillväxt lokalt, regionalt och nationellt….. Ökar utbudet av arbetskraft genom fler levnadsår och mindre sjukfrånvaro Mindre av samhällets resurser behöver avsättas till vård och omsorg Ökar människors förmåga att lära sig nya saker och utveckla sin kompetens Produktiviteten och kvaliteten på arbetet ökar Längre livslängd ökar benägenheten att spara för framtida behov

12 Systematiskt folkhälsoarbete

13 FRAMGÅNGSFAKTORER för folkhälsoarbetet i små kommuner Kortare samverkansvägar. Möjlighet att konkret se vilka resurser som finns i kommunen. Betydelsen av data, underlag och hjälp med analyser. Betydelsen av att leta resurser på många håll. Betydelsen av tydlig organisation och struktur. Betydelsen av politisk förankring. Betydelsen av kunskap och insikt hos både politiker och tjänstemän. Betydelsen av olika former av nätverk.

14 STOPPFAKTORER för folkhälsoarbetet i små kommuner Samhällets sämre ekonomi. Bristande engagemang, intresse och kunskap Oklara roller, uppdrag och bristande kommunikation Bristande regional samverkan och stimulans Personkännedom (man känner varandra för ”väl”)

15 Välfärdsbokslut Länsdelskonferens / Linnéa Hedkvist Medborgarens hälsa och välfärd i fokus Goda beslutsunderlag för analys och strategiska vägval Goda beslutsunderlag för ekonomiska prioriteringar Koppling till andra bokslut och program, följer upp Ljusnarsbergs kommuns vision och mål Mål och budgetarbeteVal av prioriterade områden Förslag till förbättringsområden Välfärdsbokslut Val av indikatorer

16 Öppna jämförelser – folkhälsa Levnadsvillkor Hälsoeffekter Socialt deltagandeSjälvskattat allmänt hälsotillstånd Socialt stöd - tillit till andra Psykiskt välbefinnande Trygg miljöMedellivslängd Behörighet till Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet gymnasieskolan Hjärtinfarkt Levnadsvanor Lungcancer Fysisk aktivitet Skador bland barn (0-6 år) Matvanor - frukt och gröntFallskador 65+ RökvanorKlamydia (15-29 år) Rökande blivande mammorTonårsaborter Riskabla alkoholvanor Fetma (BMI) Tandhälsa

17 Öppna Jämförelser folkhälsa 2009, Hällefors kommun

18

19 Öppna jämförelser – folkhälsa Bakgrundsdata Ekonomiska svårigheter Kön Andel kvinnor 49,9 % 2008 Ålder Medelålder 46, Inrikes/utrikes födda Utrikes födda 15,7 % 2008 Utbildning Andel år med eftergymnasial utbildning 15.9 % 2008 Inkomst Medianinkomst 196,0 tkr 2007 Förvärvsarbete Förvärvsfrekvens 74,9 % 2007 Barnfattigdomsindex 17,0 %

20 Andra ”folkhälso”jämförelser Hällefors kommun rankad som nr

21 Avtal om samverkan i lokalt folkhälsoarbete KNÖL-kommunerna och landstinget Syfte: att genom långsiktig samverkan mellan parterna främja en god och jämlik hälsa i befolkningen Viktiga utgångspunkter: - samverka för en god hälsoutveckling - angripa den ojämlika fördelningen av hälsa - verka för en god hälsa hos barn och ungdomar - stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet Avtalsperiod (tidigare avtal ) Kommunerna ska bl a aktivt använda samhällsplanering och kommunal verksamhet för att främja befolkningens hälsa Folkhälsoteamet i norra Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

22 Avtal om samverkan i lokalt folkhälsoarbete Insatser som främjar barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor skall prioriteras Prioriterade samverkansområden är föräldrastöd, psykisk hälsa samt övervikt och fetma Arbetet med hälsofrämjande skolutveckling ska utvecklas Dialogforum mellan politiker i länsdelen Sex gemensamma tjänster finns till kommunernas förfogande åtminstone t.o.m. Juni 2010 Folkhälsoteamet i norra Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

23 Skydds och riskfaktorer En riskfaktor är en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individer En skyddsfaktor är en faktor som istället skyddar individen. Risk- och skyddsfaktorer återfinns på individnivå, i familjen, arbete/skola/vänner och på samhällsnivå. Faktorerna samspelar och interagerar.

24 Skydds och riskfaktorer Effektiva insatser bygger på kunskap om påverkbara risk- och skyddsfaktorer. Om insatserna syftar till att reducera en riskfaktor kallas den ofta förebyggande. Om den istället bidrar till att öka tillgången till en skyddsfaktor (friskfaktor) kallas den hälsofrämjande.

25 Exempel på skydds- och riskfaktorer ur ett barnperspektiv Skyddsfaktorer Trivsel Kompisar Goda relationer Tillit - trygghet Delaktighet/inflytande Framtidstro Positiva förväntningar Tydliga regler Anknytning - närhet Riskfaktorer Kränkningar Relationsproblem Negativa förväntningar Maktlöshet Svag framtidstro Svag impulskontroll Svagt självförtroende Otrygghet Ofta ensam Inkonsekvens Skapar, bibehåller eller förbättrar hälsan ”Hotar” och försämrar hälsan

26

27 Skydds och riskfaktorer Vi kan inte alltid påverka alla riskfaktorer, (t.ex. det som sker hemma…) MEN Vi kan skapa andra goda arenor för att stärka barnets ”motståndskraft” ”Styrkan i skyddsfaktorerna är starkare än hotet i riskfaktorerna”

28 HKB Välfärds- bokslut Föräldrastöd Hälsofrämjande Skola (HFSU) Främja äldres hälsa Unga DELAKTIGHET O TRYGGHET JÄMLIK HÄLSA VERKSAMHETSPLAN 2010 Tillgänglig hetsbegräns ning SAMHÄLLSPLANERING Metod och kunskapsstöd Samverkan Ungdoms dialog Barn i riskzon

29 Rörelseglädje Föräldrastöd Hälsofrämjande förskola och skola Likabehandling/trygg miljö Måltid Fritid VIKT-iga barn Trygghetsvandringar Ledarskap Vandrande skolbuss ÖPP Familjecentraler Nya Steg Unga Nätverk Attraktiva föräldramöten Familjeverkstan COPE Föräldra Stegen Integration Socialt och emotionellt lärande SEL Barn i riskzon ÖLIF Gårdar Föreningar Sexuell hälsa Elevhälsan ANTD Ungdoms- dialog Plan- och policyarbete

30 Främja äldres hälsa Fallskador Måltid Uppsökande Tillgänglighets begränsning Kronobergsmodellen Restauranger Butiker

31 HÄLSOEKONOMISKA EXEMPEL Tabell 4. Uppskattning av kostnader för olika generella insatser som främjar barns psykiska hälsa Insats Kostnad per barn, kr/år Föräldrautbildning i grupp Öppen förskola Ökad personaltäthet i förskoleverksamhet Minskad klasstorlek i grundskolan Kurator i skolan 500 Speciallärare i skolan Minskad gruppstorlek på fritidshem Öppen fritidsverksamhet Ungdomsmottagning* 600 *För ungdomsmottagning redovisas kostnaden per besök.

32 Fall 1 Insatser: Familjehemsplacering under tre års tid kombinerat med barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård (totalt 40 besök, det vill säga ungefär ett var fjortonde dag). Kostnad för familjehemsplacering: 700 X 365 X 3 = kronor Kostnad för barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård: 40 X = kronor Totalkostnad: närmare kronor Fall 2 Insatser: Två perioder av placering i så kallat hem för vård och boende (HVB), som vardera varar i sex månader. Kostnad för HVB: X 365/2 X 2 = kronor Totalkostnad: cirka 1,1 miljoner kronor

33 Exempel Torbjörn i Söderköping som hamnar i fängelse vid 20 års ålder Varje år av utanförskap innebär en samhällskostnad på cirka kronor. Till detta tillkommer produktionsbortfall. Kostnaden för 12 års utanförskap uppgår till ca 6 miljoner kr värdet av Torbjörns normalisering i tolv år/kostnaderna för det förebyggande arbetet per år = 6 mkr/1,7 mkr= 3,5 värdet av Torbjörns normalisering i tolv år/kostnaderna för en persons utbildning i Livskunskap = 6 mkr/ 2 500= Med andra ord, de minskade kostnader som Torbjörns uteblivna utanförskap innebär har lett till att man kan driva det förebyggande arbetet i Söderköpings kommun i mer än tre års tid. Resurserna skulle också kunna användas till att utbilda cirka personer i Livskunskap.

34


Ladda ner ppt "Folkhälsoteamet i norra Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora www.folkhalsabergslagen.se."

Liknande presentationer


Google-annonser