Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2014-11-22 För utbildningsprogrammet Mobila applikationer och nätverkstjänster för Android Föreläsning 1: Kursintroduktion, smartphones. Välkommen till.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2014-11-22 För utbildningsprogrammet Mobila applikationer och nätverkstjänster för Android Föreläsning 1: Kursintroduktion, smartphones. Välkommen till."— Presentationens avskrift:

1 För utbildningsprogrammet Mobila applikationer och nätverkstjänster för Android Föreläsning 1: Kursintroduktion, smartphones. Välkommen till kursen Öppen källkod, IT-rätt och säkerhet, IG020G! Text (ej bilder) fritt tillgängligt under Creative Commons BY-SA 3.0BY-SA

2 Kursens lärandemål och betygskriterier Efter genomgången kurs skall du kunna: - redogöra för grundläggande begrepp i Android, - redogöra för principer inom öppen källkod, öppet innehåll och annan open innovation, - redogöra för lagar som en utvecklare kan möta i sin yrkesroll, - göra informerade val av lämplig licensform för öppet innehåll och öppen källkod, - redogöra för säkerhetsrisker och metoder att skydda sig.

3 Examination och betygssättning Kursen examineras genom: – En övning om referenshantering (oblig närvaro, U/G) – En labbuppgift om Wikipublicering och öppet innehåll – En projektuppgift (grupparbete) om öppen källkodsprojekt – En övning om Android-programmering (oblig närvaro, U/G) – En labbuppgift om IT-säkerhet (labbrapport) Betyget grundas främst på tentamensresultatet Inlämning av labbar i tid ger liten bonuspoäng på tentan. Väl utfört projekt och labbar ger mer bonuspoäng. Bonuspoängen kan högst höja betyget högst två betygssteg.

4 Betygskriterier För högsta betyg ska studenten kunna: – Ge bra förklaringar av relevanta aktuella begrepp – Skapa Wikipediainnehåll av god kvalitet och med tillförlitliga källor, och rätta fel i befintliga artiklar – Bedöma framgångsmöjligheter i öppen källkodsprojekt – Föreslå och argumentera för nya realistiska öppna tjänster och appar

5 Kursuppläggning Magnus Eriksson – Fö 1: Kursuppläggning. Immaterialrätt: patent, IP-avtal, upphovsrätt, designskydd, verkshöjd. Lars Våge, bibliotekarie – Övning: Källhantering och källkritik. Magnus Eriksson – Fö 2-3: Öppet innehåll: wikier, creative commons licenser, gpdl – Lab 1: Öppet innehåll och wikipublicering – Fö 4: IT-juridik: PUL, BBS-lagen, lagen om elektronisk kommunikation, offentlighetsprincipen, FRA-lagen, Ipred. IT-etik. – Fö 5: Grundläggande teknikbegrepp inom mobila operativsystem, smartphones, källkod Robert Olofsson, gästföreläsare från Nordic Peak – För 6-7: Öppen källkod: Licenser, utvecklingsverktyg och samarbetsformer

6 Kursinnehåll (forts.) Lisa Sällvin – Fö 8: Användbarhet. – Intro till projektuppgift – case study om ett öppen källkodsprojekt. – Redovisningstillfälle vecka 42. Magnus Eriksson – Fö 9-11: IT-säkerhet: Lösenord, certifikat, policier, malware, säkerhet i trådlösa nätverk och vid molntjänster, riskanalys – Lab 2: Lösenord och nätverkssäkerhet – Fö 12: Repetition, återkoppling på labbuppgifter.

7 Kursmaterial På kursens lärplattform Moodle (som nås via portal.miun.se) kommer du att hitta Slajds – normalt inom ett dygn efter föreläsningen Kurslitteratur – rekommenderade dokument att läsa Begreppslista – ord som du ska kunna definiera, exemplifiera och relatera till varandra. Kan uppdateras fram till 1 vecka innan provet. Laborationer Övningsprov i slutet av kursen

8 Föreläsning 1 – Kursuppläggning. Immaterialrätt: IP-avtal, verkshöjd, patent, mjukvarupatent, upphovsrätt, mönsterskydd, designskydd, plagiat, citat, referat. Immaterialrätt Text (ej bilder) fritt tillgängligt under Creative Commons BY-SA 3.0BY-SA

9 Några nyhetsklipp… :33 - Computer SwedenComputer Sweden Apple stoppas från att hindra Samsung-försäljning En amerikansk domare avslår Apples begäran om permanent säljförbud mot Samsung. Apple har inte lyckats visa att företaget har skadats av Samsungs påstådda patentintrång. Apple gillar inte Amazons nya appbutik| :02 - Smartare Mobil:Smartare Mobil Amazons Appstore är uppe - och stämd I mitten av mars lämnade Apple in en stämningsansökan mot Amazon där de anklagade företaget för varumärkesbrott. Enligt Apple är Amazon Appstore för likt Apples varumärke och har begärt att Amazon ändrar namnet på sin marknadsplats för Androidappar :09 - MacWorld:MacWorld Apple stoppar Galaxy Tab – igen Trots nederlaget vann Samsung stora delsegrar mot Apple då samtliga av Apples övriga anklagelser om patentbrott och intrång på mönsterskydd (designpatent) avslogs av domstolen. I Apples stämnings-ansökan anklagade företaget Samsung för att ha kopierat utseendet, produktdesign, paketering och användargränssnitt från flera av Apples produkter. Computer Sweden Kommentar Android på väg att krackelera Det är inte på marknaden som mobiloperativsystemet kan knäckas, utan i domstol. Så länge Android förblir helt öppen källkod, kan Apple och Oracle fortsätta attackera Google och dess Android-partner relativt fritt.

10 SvD Näringsliv 27 mars 2009 Ericsson i patenttopp För Ericsson är patenten helt avgörande. Företaget sitter nu på omkring uppfinningar som resulterat i beviljade patent världen över. Mycket av utvecklingen inom telekombranschen sker genom att företagen förhandlar fram standarder. Företagen försöker skydda tekniska lösningar med patent, och göra dem till del av standarden. På Ericsson är det drygt 170 jurister och andra som arbetar direkt med att hantera patent. Ny Teknik 31 augusti 2011 ”Vi måste ha fler patentingenjörer” Erfarna patentingenjörer är en bristvara i Sverige. - Det finns kanske 400 totalt, och de är mycket svåra att rekrytera, säger Jonas Thuresson, hr-chef på patentbyrån Awapatent. I dag är det en del av PRV:s uppdrag att förse Sverige med patentingenjörer :52 - COMPUTER SWEDEN: Google köper Motorola MobilityCOMPUTER SWEDEN "Köpet av Motorola ökar konkurrensen genom att stärka Googles patentportfölj, vilket bättre låter oss skydda Android från antikonkurrens- hot från Microsoft, Apple och andra företag", skriver Larry Page, Googles vd. Det finns pengar i patent… Computer Sweden Ericsson kan tjäna storkovan på trollsourcing Unwired Planet tog förra året över drygt av Ericssons patent. Unwired Planets nya stämningar kan öka Ericssons licensintäkter ytterligare då det i avtalet mellan de båda företagen finns en rörlig del som baseras på hur mycket pengar de sålda patenten drar in.

11 IDG.SE:IDG.SE Heltidsarbete med öppen källkod ger bra betalt Anställda inom IT som arbetar med öppen källkod tjänar bättre än anställda i övriga branscher enligt australisk undersökning. Lönerna ligger mellan till kronor om året för män och mellan till kronor om året för kvinnor. Fler än hälften av dem som jobbar med öppen källkod gör det dock gratis. Det är endast var tionde person som får betalt för att på heltid arbeta med öppen källkod. DN Debatt ”Vi sparar miljardbelopp med ny myndighetsstruktur” De rödgröna partierna har enats: Vi vill göra Myndighets-Sverige effektivare. … Vi ser exempelvis att Danmark, Nederländerna och Norge har börjat gå över till att använda fri programvara, och program med öppen källkod, i statliga myndigheter. Det finns liknande exempel även i Sverige och vi föreslår att en utredning tillsätts som sammanställer erfarenheterna av detta. … men även i öppen källkod Ny teknik 23 januari 2008 Därför köper Sun svenska MySQL MySQL säger sig ha haft en årlig tillväxt på drygt 60 procent de senaste fem åren, trots hård konkurrens från jättar som IBM, Oracle och Microsoft. Med köpet av den svenska tillväxtraketen MySQL för 1 miljard dollar vill Sun visa att öppen källkod är framtiden :19 – TechWorldTechWorld Hundratusentals kronor till öppna säkerhetsprojekt Säkerhetsföretaget Rapid7 donerar kronor till en fond som ska finansiera sju stycken öppna projekt inom säkerhet, skriver Net Security.

12 IP-avtal (intellectual property agreement) Skrivs ofta när forsknings- och utvecklingssamarbete påbörjas, ibland även vid examensarbeten. Kan gälla: – Tystnadsplikt (non-disclosure agreement, NDA) – Företagets rätt att granska innan publicering av examensrapporter och forskningsartiklar – Fördröjd publicering i väntan på pantentprocess, eller hemligstämpling av examensrapport – Äganderätt vid kommersialisering av resultat av samarbetet, t.ex. patent, programkod, osv. – Licensavtal

13 Vid årsskiftet 2007/2008: “The NDA has created too much of a burden on developers, authors and others interested in helping further the iPhone’s success, so we are dropping it for released software. Developers will receive a new agreement without an NDA covering released software within a week or so. Please note that unreleased software and features will remain under NDA until they are released.”

14 Exempel på IP-avtal vid exjobb § 1 Parter Följande avtal gäller å ena sidan studenten (namn och personnr) vid X universitet nedan kallad Studenten, samt å andra sidan företaget (AB, org nr) nedan kallat Företaget. § 2 Sekretess Studenten förbinder sig att hantera sådan information som inte är offentlig eller på annat sätt är att anse som allmän eller allmänt känd, konfidentiellt, som fås i samband med projektet. Studenten har dock rätt att diskutera projektet med lärare och andra studenter ingående i samma projekt samt att redovisa projektet såväl muntligt inför lärare och studenter vid Karlstads universitet, som skriftligt. På skriftlig begäran av Företaget kan rapporten hemligstämplas i maximalt fem år. Företaget förbinder sig å sin sida att behandla information som fås från Studenten konfidentiellt. Speciellt gäller detta information som kan göra att nyhetshinder uppstår vad gäller immaterialrättsligt skydd. § 3 Immaterialrätt Alla av Studenten framtagna nya uppfinningar, inkluderat produkter, processer, tekniker, förbättringar eller annat, som uppstår ur arbetet och som skulle kunna vara föremål för immaterialrättsligt skydd, patentskydd eller annat immaterialrättsligt skydd, ska tillfalla Studenten. Företaget äger dock rätt att, mot utgivande av skälig ersättning till studenten, helt eller delvis förvärva rätten till eventuell uppfinning. Företagets intresse av ett eventuellt förvärv ska meddelas studenten inom tre månader efter det att uppfinningen blev känd för företaget.

15 Vid fastställande av ersättning ska hänsyn tas till graden av rättighetsförvärv samt till i vilken grad företaget bidragit till uppfinningens framtagande. Utnyttjar inte företaget denna rättighet till förvärv, äger Studenten själv rätt att söka immaterialrättsligt skydd för, samt att exploatera eventuell uppfinning. § 4 Ansvar Studenten ska bedriva arbetet självständigt. Studenten bär inte ansvar för projektet rent resultatmässigt, och har inte något ansvar ekonomiskt för projektet. Företaget ska avsätta rimliga resurser, vari ingår en kontaktperson, för att projektet ska kunna bedrivas enligt uppgjort tidsplan. Vid eventuella inköp till projektet, ska företaget faktureras direkt. § 5 Resultat och rapportering När projektet är avslutat ska Studenten till Företaget lämna en muntlig och en skriftlig rapport av projektarbetet, tillsammans med en kostnadsredovisning med originalverifikat. § 6 Ändringar Samtliga ändringar av och tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknade av båda parter för att anses giltiga. § 7 Tvist Tvister angående detta avtals tolkning ska avgöras av allmän svensk domstol. Av detta avtal har Studenten och Företaget tagit var sitt exemplar. Undertecknas av Studenten och Företagets firmatecknare. Källa: Karlstad universitet.

16 Verkshöjd För att patent, upphovsrätt och designskydd ska beviljas krävs verkshöjd, dvs – Originalitet (originality), dvs individuell särprägel – Nyhetsvärde – Självständigt arbete – Ett snarlikt verk skulle inte av en slump kunna framställas av oberoende person, utan måste vara plagiat. Fotografier med verkshöjd kallas fotografiska verk Fotografier utan verkshöjd kallas fotografiska bilder, exempelvis reportagefoton och passfoton. Tidningsartiklar men inte notiser har verkshöjd. I Frankrike har arkitekt ensamrätt till foton av byggnaden Ett foto av en målning har i Norden ett kortare skydd (i 50 år) trots bristande verkshöjd.

17

18 Patent Ger utvecklare ensamrätt att tillverka, sälja, importera och exportera kvalificerad teknisk innovation. Gäller funktionsprinciper – inte utformning. Avser ”apparatus and methods” – hårdvara och metoder. Garanteras av statliga myndigheter: – I Sverige av Patent- och registreringsverket (PRV) – publicerar inom 12 månader efter ansökan. – I Europa av Europeiska patentverket (EPO) – I 142 länders patentverk via Patent Cooperation Treaty (PCT) – inom 30 månader. Olika regler i olika länder! Det finns inga världspatent! Tidsbegränsade - vanligen till 20 år. Ansökningsavgift och årsavgift krävs för att upprätthålla patent.

19 Det började på 1300-talet - men tog fart på 1800-talet Number of U.S. patents

20 Licensiering och överlåtelse Patentinnehavaren kan avtala med andra om rätt att tillverka, sälja, importera och exportera konstruktionen, exempelvis – kostnadsfritt – mot engångssumma, – mot en fast årsavgift – mot royalty, dvs rörlig avgift baserad på försäljningen. Licentieringen kan vara exklusiv licens (ensamlicens) eller icke-exklusiv. Patenten kan även överlåtas till ny innehavare. I Europa kan patent överlåtas på organisation, t.ex. patentpool, men i USA är de personliga.

21 Patent Syfte Ger incitament till utvecklare och riskkapitalister att satsa på industriell utveckling Skall möjliggöra tidskrävande labbexperiment och utveckling av nya uppfinningar. Skall skydda mot enkel plagiering av idé som kräver omfattande utveckling och experiment. Tidsbegränsningen finns för att uppnå balans mellan utvecklingsincitamentet och allmänhetens intresse. Kritik Skapar monopol. Ger handelshinder Kan hindra småskalig utveckling. Kan försvåra öppna standarder och system, och därmed interoperabilitet. Licenskostnader gör exempelvis mediciner för dyra för fattiga länder. Omfattande juridisk verksamhet kostar.

22 FRAND-patent Fair Reasonable and Non-Discriminatory licensing (FRAND) Krävs ofta av standardiseringsorgan för patent att patent ska inkluderas i öppna standarder. Tillåter inte marknadshinder, utan kräver rimlig licentieringskostnader

23 ”Mjukvarupatent” Avser algoritmer och datorprograms funktionsprincip, dokumenterade t.ex. med flödesscheman, matteformler eller pseudokod. Är idag inte alltid patenterbara i Europa – om de inte ger ett ”tekniskt bidrag”, t.ex. hårdvarunära algoritmer eller tekniskt mätbar prestanda. ”Datorimplementerade affärsmetoder” är idag inte patenterbara i Europa. Istället skyddas datorprograms källkod av upphovsrätt (utan ansökan) och i viss mån användargränssnitt av designskydd. Därmed tillåts kompatibla ”clones” genom reverse engineering. Exempel på källkod: for (int i=0; i

24 ”Mjukvarupatent” ”Direktivet om datorrelaterade uppfinningar”, allmänt kallat ”mjukvarupantentdirektivet”, var ett förslag som förkastades av Europaparlamentet Förslaget inkluderade ”Datorimplementerade affärsmetoder”. Mjukvarupatent något lättare att få i USA.

25

26 Amerikanska mjukvarupatent

27 Flera algoritmer har patenterats under historien. Program kan klassificeras som försvarshemlighet och krigsmateriel. Till höger: T-shirt som protest mot hemligstämpling av krypteringsalgoritm.

28 Upphovsrätt (copyright ©) Avser innehåll i framställningar i tal och skrift, datorprograms källkod, innehåll i databaser, konstnärliga och sceniska verk, fotografier, musik, byggnadsverk. Gäller inte bakomliggande idé och faktauppgifter i innehållet, utan upphovspersonens säregna sätt att utforma innehållet. Begränsar möjligheten att bearbeta. Kräver inte ansökning eller registrering. Gäller vanligen 70 år efter upphovspersonens död – dock finns flera specialregler.

29 Ideell upphovsrätt (moral rights) – Upphovspersonen har personligen rätt att bli namngiven vid citat och återgivning. (Attribution) – Upphovspersonen får inte bli kränkt av bearbetning eller återgivning, utan kan protestera mot vandalisering, och kan kräva att verket inte används för kommersiella ändamål. – Denna del av upphovsrätten kan inte förhandlas bort eller överlåtas i Europa. – Undantag i USA: Vid public domain = allmängods, som gäller skattefinansierade verk som ägs av amerikanska myndigheter, och inte är hemligstämplade, finns ingen personlig attributionsrätt.

30 Ekonomisk upphovsrätt Rätt att begära ekonomisk ersättning för framförande eller mångfaldigande. Rätt att bestämma vem som får framföra och mångfaldiga. Gäller även bearbetade versioner, t.ex. översättningar. Kan överlåtas och licensieras Gäller även om man glömmer skriva © i sitt verk. Kan avstås (om man uppger licens för fritt och/eller öppet innehåll). Undantag i USA: Fair use-lagstiftning. Undantag i Sverige: – Citaträtt – om citatet inte dominerar det nya verket – Återgivningsrätt – konstverk kan återges i samband med tryckt kritisk granskning (recension) eller i forskning, men inte i elektronisk publikation

31 Några specialfall och avtal Organisationen copyswede tar ut en ”bandskatt” eller ”privatkopieringsersättning” vid köp av tomma hårddiskar, usb-minnen, kasettband, mm. Om man vill att musik spelas på sin webbplats måste man teckna licens med Stim (svenska tonsättares internationella musikbyrå) och Sami (svenska artisters och musikers intresseorganisation). Programutvecklare har upphovsrätt till skärmpdumpar. Därför kan vi inte lägga ut skärmdumpar av kommersiella programvaror på Wikipedia, utan endast av fria programvaror. Lärare får kopiera högst 15 sidor och 15% ur bok till papper (högst 1/5 av musikstycke vid noter) enligt ”kopieringsavtalet” med Bonus presskopia. Lärarundantaget ger i Sverige lärare och forskare ekonomisk upphovsrätt till sina egna verk (läromedel, patent, mm.)

32 Studentuppsatser Plagiat (=långa citat) kan ge upphov till 2-3 månaders relegering. Normalt refererar vi istället för att citera, dvs sammanfattar källan med egna ord. ”Korta citat markeras med citattecken eller indraget blockcitat.” [1] Källa anges i en källförteckning så detaljerat att källan kan kontrolleras. Källnot [1] eller (Jennehag, 2003) skrivs i brödtexten eller under kopierad bild.

33 Verktyg för plagiatkontroll Verktyg för automaticerad plagiatkontroll används av lärare, Wikipediaanvändare, forskningstidskrifter, m.fl. Exempel – Urkund: Används av MIUN. Mejla Jag får då ett mejl som kan säga C:a 2% av detta dokument består av text liknande den som påträffats i 7 källor. Den största markeringen som satts ut är 120 ord lång och liknar sin källa till 96%. – Copyscape: Fritt verktyg – öppen källkod.

34 Varumärkesskydd ® ™ Gäller produktnamn, logotyper, mm. Varumärkesregistret hanteras i Sverige av Patent- och registreringsverkets (PRV). Registrerat varumärke betecknas ® Oregistrerade varumärke betecknas ™ (trademark). Ensamrätt har erhållits genom inarbetning, eller varumärket väntar på registrering. Bolagsverket i Sundsvall registrerar bolagsnamn. Undantag i USA: Fair use-lagstiftningen ("skäligt bruk") tillåter användning av skyddat varumärke när man pratar om företaget eller produkten.

35 Domännamn i Internets DNS-system Exempel: miun.se för Mittuniversitet – Sverige.miun.se I många toppdomäner ges domännamnet till den första som begär det. Om ett domännamn är förväxlingsbart med ett befintligt varumärke eller företagsnamn kan man under vissa toppdomäner, såsom.se och.fi, begära att få överta ett upptaget domännamn. Rent tekniskt möjliggör DNS-systemet att MIUN:s nätansvarige skapar t.ex. underdomänet google.miun.se.

36 Designskydd, f.d. mönsterskydd Eng. design patents. Avser en produkts utseende och utformning, men inte dess funktionsprincip. Exempel: – Logotyper. – I vissa fall grafiska användargränssnitt (Graphical user interface, GUI). Något som dock är ovanligt. Registreras hos PRV (patent- och registreringsverket).

37 Öppen källkod (open source) Datorprogram där källkoden släpps under licens som gör den fritt tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera, förutsatt att de egna bidragen sprids på samma sätt. Avgift kan tas för support, dokumentation, distribution av programkod, för onlinetjänster som använder koden, och ibland för ofria versioner av koden. Motsats: Proprietär (upphovsrättsligt skyddad) kod Betydelselikhet med Free software Skall inte sammanblandas med – freeware, som är gratis ofta proprietär programvara, ofta reklamfinansierad. – shareware, ofta demoprogram av kommersiella fullversioner

38 Kända öppen källkodsprojekt 1983: GNU-projektet, Richard Stallman 1989: GNU GPL (General Public License) v : Operativsystemet Linux, Linus Thorvalds 1995: Webbservern Apache 1995: Databasen MySQL 1998: Webbläsaren Mozilla -> 2003 Firefox. 2000: Sun OpenOffice -> 2011 LibreOffice fork. 2002: Wikimotorn MediaWiki 2007: Mobiloperativsystemet Google Android

39 Är immaterialrätten ändamålsenlig? Diskussionsfrågor 1.Vilka incitament i innovation och konstnärligt skapande fanns innan immaterialrätten utvecklades (främst på 1800-talet)? Hur finansierades skapandet då? 2.Kritiker menar att utvecklingen har gått mot att enskilda individers äganderätt står i centrum på allmänintressets bekostnad, ett långt tankesteg från det ursprungliga på 1800-talet. Handelshinder uppstår och småskalig utveckling hindras. Har de rätt? 3.Vilket allmänintresse skyddas av tidsbegränsningen på 20 år vid patent och 70 år efter upphovsmannens död vid uppovsrätt? Varför kortare tidsbegränsning vid patent än upphovsrätt? Är det bra ? 4.Skulle teknikutvecklingen främjas eller minskas om patenträtten begränsades, t.ex. om tidsbegränsningen kortades ned? Vem skulle då finansiera utvecklingen? 5.Skulle FRAND-patent kunna krävas även för annat än standarder? Vem skulle kunna genomdriva ett sådant krav? 6.Är upphovsrätten tillräckligt för programvara, eller behövs särskilda mjukvarupatent även i Europa? Varför vill bl.a. Ericsson ha mjukvarupatent och förlänga patenträtten? Har skillnaden mellan USA:s och EU:s lagstiftning kring mjukvarupatent någon praktisk betydelse? 7.Vem representerar allmänintresset idag? Vilka argument använder de?

40 Infoanarkism och piratism 1.Hur har mediebranchens produktionsbudget för musik, mm, och upphovsmännens villkor förändrats av piratkopieringen? Påverkas utbudets storlek positivt eller negativt? 2.Är ”gratisgenerationen” bara bortskämda tjuvar med egoistiska motiv, eller för piratrörelsen en välgrundad och viktig kamp för en ny rättssyn? 3.Bör man skilja på privatetik och jobbetik vad gäller piratkopiering? 4.Finns det likheter mellan copy left-filosofin och piratpartisternas argument, eller bör man inte blanda ihop dessa rörelser? Diskussionsfrågor


Ladda ner ppt "2014-11-22 För utbildningsprogrammet Mobila applikationer och nätverkstjänster för Android Föreläsning 1: Kursintroduktion, smartphones. Välkommen till."

Liknande presentationer


Google-annonser