Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Karlstad den 11 september 2009 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Karlstad den 11 september 2009 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik."— Presentationens avskrift:

1 1 Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Karlstad den 11 september 2009 Sveriges Kommuner och Landsting 070 –

2 2 Vad vill vi uppnå? Förbättra den svenska missbruks- och beroendevården så brukare får bästa möjliga vård genom att Utveckla vårdkedjan Tydliggöra ansvarsfördelningen Förbättra samverkan mellan olika aktörer Fortbilda personalen Förstärka brukarinflytandet Utveckla en evidensbaserad praktik

3 3 Varför ”Kunskap till praktik”? Utveckla en evidensbaserad praktik Vetenskaplig kunskap Brukarens erfarenhet och önskemål Professionellas erfarenhet och yrkeskunskap Bästa rådande evidens Evidensbaserad praktik Brukares erfarenhet och önskemål Professionellas erfarenhet

4 4 Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009 Kommuner och landsting tar ett gemensamt ansvar för implementering av riktlinjerna Utveckla en l ångsiktigt struktur för kunskapsutveckling Utveckla kvalificerat stöd för att omsätta riktlinjerna/befintlig kunskap i praktisk verksamhet Utveckla en struktur för erfarenhets- utbyte och för främjande av samverkan mellan kommuner, landsting, FOU, högskolor och universitet

5 5 Vad menar vi med kvalificerat stöd? Styrgrupp på länsplanet - för samordning mellan huvudmännen - som utvecklar, revidering och bibehållande av styrdokument - inriktad på att utveckla evidensbaserad praktik - för att driva fortbildning tillsammans - för att stödja utbildare och metodstödjare - för kontinuerlig samverkan med FoU och eller universitet och högskolor Nationell inspiratör - tar fram underlag för fortbildning - följer upp arbetet

6 6 Chefer och politiker har en nyckelroll i förändringsarbete Chefer visar gemensamt att samverkan är viktigt Politisk samordning mellan olika sektorer Sektorsövergripande planering Chefer och politiker ställer krav bl. a på samordnade vårdplaner Chefer och politiker följer upp

7 7 Varför riktlinjer - enligt Socialstyrelsen? Verksamheterna har bristande kompetens Stora regionala skillnader Åstadkomma bättre stöd för brukarna Mycket ny kunskap har utvecklats Första gången de tar fram riktlinjer som både gäller socialtjänst och hälso- och sjukvård

8 8 Riktlinjerna innehåller Begrepp och definitioner Metoder för identifiering av problem Metoder för kartläggning av hjälpbehov Abstinensbehandling vid alkoholmissbruk/beroende Psykosocial behandling vid alkoholmissbruk Läkemedelsbehandling vid alkoholmissbruk Abstinensbehandling vid narkotikamissbruk Psykosocial behandling vid narkotikamissbruk Missbruk och beroende under graviditet Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och eller somatisk sjukdom

9 9 Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger Socialtjänstlagen: Att ”insatserna ska vara av god kvalitet med systematisk dokumentation” Hälso- och sjukvårdslagen: Att ”personal ska utföra sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet” Riktlinjerna bygger på beprövad kunskap!

10 10 Hearing med brukarorganisationer Bemötandet allra viktigast Tillgängligheten viktig, låg tröskel Inte bara behandling av missbruket utan samtidigt stöd med bostad, sysselsättning ”Lots” för att hitta rätt Behandlarna borde certifieras

11 11 Andra viktiga insatser Trygg behandlingsmiljö Positiv relation mellan behandlare och klient/patient Trovärdig förklaring till problemen Ger klienten hopp Frigör klientens/patientens egna resurser Endast procent av ett positivt behandlingsresultat förklaras av den specifika metoden

12 12 Missbruk/ Beroende ca Riskbruk ca Riskbruk=En förhöjd alkoholkonsumtion som kan ge medicinska och sociala skadeverkningar om den fortsätter Riskbruk/missbruk/beroende

13 13 Missbruk (enligt DSM-IV) Minst ett av följande kriterier under en och samma 12-månadersperiod Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer ex i arbetslivet eller bilkörning Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruk Fortsatt användning trots återkommande problem

14 14 Beroende (enligt DSM-IV) Minst tre av följande kriterier under en och samma 12-månadersperiod Behov av större dos för att uppnå ruseffekt Abstinensbesvär när bruket upphör Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs Varaktig önskan att minska intaget Betydande del av livet ägnas åt bruket/missbruket av alk eller nark Viktiga sociala aktiviteter försummas Fortsatt användning trots kroppsliga och psykiska skador

15 15 Riktlinjerna: Identifiering, kartläggning och uppföljning Identifiering och kartläggning Uppföljning AUDITAUDIT DUDITDUDIT ASI eller DOKASI eller DOK ADAD(ungdomar)ADAD

16 16 Biologiska test och uppföljning (alkohol) Identifiering Uppföljning CDTCDT GTGT

17 17 Bra psykosocial behandling enligt SBU(Statens beredning för medicinsk utvärdering) Fokus på missbruket/beroendet Klar struktur Väldefinierade åtgärder med detaljerade riktlinjer Behandling under tillräckligt lång tid

18 18 Psykosocial behandling av klienter/patienter med alkoholmissbruk- eller beroende 12-stegsprogram Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk Motivationshöjande behandling CRA-behandling Kort intervention Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende

19 19 Läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk- och beroende Behandling med akamprosat (Campral) och naltrexon (Revia) har effekt Behandling med läkemedel i kombination med psykosocial stödinsats eller psykosocial behandling Disulfiram (Antabus) har effekt när intaget sker under överinseende av en annan person, företrädesvis en behandlare

20 20 Psykosocial behandling av klienter/patienter med narkotikamissbruk- eller beroende Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk Kort intervention/MI CRA-behandling Dynamisk terapi Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende

21 21 Missbruk och beroende under graviditet Alkoholkonsumtion har skadliga effekter på fostret, det finns ingen ofarlig kvantitet Det är mycket svårt att identifiera narkotikaanvändning bland gravida Viktigt att erbjuda socialt stöd till gravida missbrukare som komplement till behandling. Partnerns vanor har avgörande inflytande Utbildning av personal inom gynekologi och mödravård om screening och kort intervention Vid läkemedelsbehandling vid opiatmissbruk tycks Subutex ge mindre biverkningar på det nyfödda barnet

22 22 Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Om socialtjänsten misstänker psykisk störning eller sjukdom ska kontakt tas med hälso- och sjukvården Behandling av de båda problemen ska ske samtidigt och samordnat Ingen specifik behandling för samsjuklighet utan metoder mot missbruk och psykiatrisk störning

23 Sökt behandling senaste 12 mån för depression, ångest Depression Ångest Beroende/missbruk 21% 17% -alkoholber/missbruk 18% 13% -drogber/missbruk 8% 7% Grant el al, 2004

24 Sökt behandling senaste 12 mån för beroende, missbruk Alkohol Droger Depressionssjukdom 41% 60% Ångestsjukdom 33% 43% Grant el al. 2004

25 25 Individanpassa behandling, insatser för andra problem utöver beroende Samordnad planering vid Psykisk sjukdom, personlighetsstörning Somatisk sjukdom Sociala problem

26 Etablera kontakt med patient/klient Identifiering av problem med AUDIT (och/eller GT och CDT) Män: < 8 poäng Kvinnor: < 6 poäng ALKOHOL – identifiering, bedömning, utredning, behandling och uppföljning Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårig- hetsgrad (DSM-IV eller ICD-10) 8-15 poäng 6-13 poäng poäng poäng 20 > poäng 18 > poäng Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Några uppföljningar med AUDIT (och/eller GT och CDT) En uppföljning med AUDIT (och /eller GT och CDT) Inga problem, intervention inte nödvändigt Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS (och/eller GT och CDT) Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project) AUDIT poäng?

27 27 Förbättringsfaktorer i psykoterapi och psykosocialt arbete 27 (Jfr Hubble m.fl. 1999)

28 28 Evidensbaserade principer för förändring vid alkoholproblem Öka individens motivation för förändring Bemöta med empati Förstärk det sociala stödet för missbruksfrihet Stödja deltagande i AA, länkar, frivilligorganisationer Använd evidensbaserade interventioner Åtgärda andra sociala och psykiska problem Gör vården lättillgänglig och attraktiv Identifiera riskkonsumtion och intervenera tidigt.

29 29 Reflektera över hela händelseförloppet på lokal nivå – hur ser arbete ut idag? Bemötande Kontakt med klient/patient Identifiering av problemet Bedömning av problemets svårighetsgrad Utredning av hjälpbehov inklusive personlighetsbedömning Stöd och behandling Uppföljning Eftervård Boende Sysselsättning

30 30 Reflektera över hur samarbetet fungerar, vilka begrepp och definitioner som används, vad huvudmännen kan erbjuda etc! Hur samverkar vi mellan primärvård, socialtjänst, beroendevård, psykiatri och kriminalvård? Polis? Är de olika aktörernas ansvar tydliga? Hur samverkar vi med anhöriga och självhjälpsgrupper? Hur samverkar vi med brukar- organisationer? Använder vi samma begrepp och definitioner inom de olika organisationer? Kan vi erbjuda insatser mot riskbruk inom primärvård, socialtjänst och psykiatri? Kan vi erbjuda abstinensbehandling, ett differentierat vårdutbud, boende, sysselsättning etc

31 31 Kunskap till praktik - organisering

32 32 Vad krävs på länsnivå för att arbetet ska bli långsiktigt? Styrgruppen permanentas Styr-/policydokument utvecklas och revideras En person som förverkligar Fortbildning till både hälso- och sjukvård och socialtjänst Metodstöd Nationell inspiratör som tar fram underlag till fortbildningar och som följer upp arbetet

33 33 Expertgruppen har utarbetat en fortbildning för alla yrkesgrupper inom missbruks- och beroendevården Riskbruk, missbruk och beroende - kunskap till praktik Nationell baskurs Målgrupp: alla yrkesgrupper Omfattar fyra dagar Genomförs av huvudmännen på länsplanet Experter videofilmas Regionala experter genomför Pilot i augusti i Norrbotten Fördjupad utbildning planeras

34 34 Utvärderingen Leds av Mats Fridell och Robert Holmberg, Lunds universitet Fokus på framgångsfaktorer och hinder i implementeringsarbetet Analysera betydelsen av de insatser SKL erbjuder och lokala förutsättningar Hur de på lokalplanet utvecklar evidensbaserad praktik Uppfyller behandlingsmetoderna SBUs fyra grundläggande kraven? - fokus på missbruket - interventioner med tillräckligt hög struktur - pågår under tillräckligt lång tid - samtidig behandling av missbruk och psykisk störning Slutredovisas 31/

35 35 Vill du följa utvecklingen?

36 36 Förkortningar AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test)= psykologiskt test för identifikation av personer med riskabla alkoholvanor och alkoholproblem CDT (Carbohydrate-Deficient transferrin) = biologiskt test som mäter långvarig överkonsumtion av alkohol GT (Glutamyltransferas) = biologiskt test som mäter långvarig överkonsumtion av alkohol, GT mäter leverpåverkan DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) =psykologiskt test för identifiering av narkotikakonsumtion och narkotikaproblem ASI (Addiction Severety Index) = bedömer klientens hjälpbehov DOK (dokumentation och utvärdering inom missbrukarvården) = underlag för behandlingsplanering, utredning, bedömning och uppföljning

37 37 Förkortningar ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) = en ungdomsversion av ASI, ger bättre underlag för behandlingsplanering MAST (Michigan Alcoholism Screening Test) = är ett av de internationellt mest spridda testen för att identifiera personer med alkoholproblem eller beroende MAPS (Monitoring Area and Phase System) = är ett redskap för att strukturera och tillvarata information av vikt för klientens behandling. Det är en metodik för klient och enhetsbeskrivning som kompletterar ASI-intervjun DSM IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th edition) = Manual som täcker alla psykiatriska sjukdomstillstånd ICD 10 (International Classification of Diseases) =klassifikationssystem för svensk sjukvård som definierar beroende och skadligt bruk

38 38 Förkortningar FRAMES (Feed back, Responsibility, Advice, Menu, Empathy, Self-efficacy)=motiverande rådgivning MI (Motivational intervjuing) =motiverande samtal, en partientcentrerad metod KBT (kognitiv beteendeterapi) = terapiformen utgår från antagandet att människans svårigheter i livet har sitt ursprung i hur han eller hon tänker CRA (Community Reinforcement Approach) = omfattar Motiverande Intervju (MI) och återfallsprevention, innefattar kognitiva och beteendemässiga inslag och riktar sig mot klientens boende, arbete, sysselsättning och missbruk


Ladda ner ppt "1 Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Karlstad den 11 september 2009 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik."

Liknande presentationer


Google-annonser