Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Utveckling av missbruks- och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting 070 – 484 32 54

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Utveckling av missbruks- och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting 070 – 484 32 54"— Presentationens avskrift:

1 1 Utveckling av missbruks- och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting 070 –

2 2 Varför ”Kunskap till praktik”? Delar av en evidensbaserad praktik •Vetenskaplig kunskap •Brukarens erfarenhet och önskemål •Professionellas erfarenhet och yrkeskunskap Bästa rådande evidens Evidensbaserad praktik Brukares erfarenhet och önskemål Professionellas erfarenhet

3 3 Vad vill vi uppnå? •Förbättra den svenska missbruks- och beroendevården så brukare får bästa möjliga vård genom att •Utveckla vårdkedjan •Tydliggöra ansvarsfördelningen •Förbättra samverkan mellan olika aktörer •Fortbilda personalen •Förstärka brukarinflytandet •Utveckla en evidensbaserad praktik

4 4 Missbruk Riskbruk En förhöjd alkoholkonsumtion som kan ge medicinska och sociala skadeverkningar om den fortsätter Riskbruk/missbruk/beroende

5 5 Missbruk (enligt DSM-IV) Minst ett av följande kriterier under en och samma 12-månadersperiod 1.Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter 2.Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer ex i arbetslivet eller bilkörning 3.Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruk 4.Fortsatt användning trots återkommande problem

6 6 Beroende (enligt DSM-IV) Minst tre av följande kriterier under en och samma 12-månadersperiod 1.Behov av större dos för att uppnå ruseffekt 2.Abstinensbesvär när bruket upphör 3.Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs 4.Varaktig önskan att minska intaget 5.Betydande del av livet ägnas åt bruket/missbruket av alk eller nark 6.Viktiga sociala aktiviteter försummas 7.Fortsatt användning trots kroppsliga och psykiska skador

7 7 Vad görs idag? Andel läkare som regelbundet diskuterar alkohol med patient

8 8 Riktlinjerna ger vägledning •Upptäckt och rådgivning •Bedömningsinstrument och dokumentation •Behandling vid missbruk och beroende av narkotika •Behandling vid missbruk och beroende av alkohol •Missbruk och beroende under graviditet •Samsjuklighet mellan missbruk och beroende och psykisk och somatisk sjukdom

9 9 Hearing med brukarorganisationer •Bemötandet allra viktigast •Tillgängligheten viktig, låg tröskel •Inte bara behandling av missbruket utan samtidigt stöd med bostad, sysselsättning •”Lots” för att hitta rätt •Behandlarna borde certifieras

10 10 Andra viktiga insatser •Trygg behandlingsmiljö •Positiv relation mellan behandlare och klient/patient •Trovärdig förklaring till problemen •Ger klienten hopp •Frigör klientens/patientens egna resurser Endast procent av ett positivt behandlingsresultat förklaras av den specifika metoden

11 11 Reflektera över hela händelseförloppet •Bemötandet •Kontakt med klient/patient •Identifiering av problemet •Bedömning av problemets svårighetsgrad •Utredning inklusive personlighets- bedömning •Stöd och behandling •Uppföljning •Boende •Sysselsättning •Samarbete med andra aktörer

12 12 Kartläggning och uppföljning Kartläggning och bedömning Uppföljning •AUDITAUDIT •DUDITDUDIT •ASI eller DOKASI eller DOK •ADAD(ungdomar)ADAD

13 13 Diagnostik och uppföljning(alkohol) Kartläggning och bedömning Uppföljning •CDTCDT •GTGT

14 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 14 Etablera kontakt med patient/klient Identifiering av problem med AUDIT (och/eller GT och CDT) Män: < 8 poäng Kvinnor: < 6 poäng ALKOHOL – identifiering, bedömning, utredning, behandling och uppföljning Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårig- hetsgrad (DSM-IV eller ICD-10) 8-15 poäng 6-13 poäng poäng poäng 20 > poäng 18 > poäng Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Några uppföljningar med AUDIT (och/eller GT och CDT) En uppföljning med AUDIT (och /eller GT och CDT) Inga problem, intervention inte nödvändigt Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS (och/eller GT och CDT) Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project) AUDIT poäng?

15 15 Abstinensbehandling vid alkoholabstinens ska alltid erbjudas •Bensodiazepiner verkar idag vara det mest verksamma medlet. •Heminevrin har vetenskapligt dokumenterad effekt när det gäller ospecifika abstinenssymtom, men biverkningar •Vid alkoholabstinens ges B-vitamin (Tiamin) innan patienten får mat och dryck eller dropp. Hjärnskador och andra allvarliga komplikationer kan undvikas

16 16 Psykosocial behandling av klienter/patienter med alkoholmissbruk- eller beroende •12-stegsprogram •Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk •Motivationshöjande behandling •CRA-behandling •Kort intervention •Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende

17 17 Läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk- och beroende •Behandling med akamprosat (Campral) och Naltrexon har effekt •Behandling med läkemedel i kombination med psykosocial stödinsats eller psykosocial behandling •Disulfiram (Antabus) har effekt när intaget sker under överinseende av en annan person, företrädesvis en behandlare

18 18 Abstinensbehandling vid narkotikamissbruk/beroende Vid akuta medicinska tillstånd är abstinensbehandling synnerligen viktig, oavsett möjligheterna att kunna erbjuda mer långsiktig •Det saknas specifik läkemedelsbehandling vid abstinenssymtom när det gäller amfetamin, kokain, cannabis och hallucinogener •Abstinensbehandling utan vidare behandling gagnar inte patienten på längre sikt. Genom att erbjuda vårdkedja förbättras möjligheterna •Personalens tillgänglighet, bemötande och aktivitetsnivå viktig •Informationssamtal med patienten före inläggning förbättrar resultaten

19 19 Psykosocial behandling av klienter/patienter med narkotikamissbruk- eller beroende •Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk •Kort intervention/MI •CRA-behandling •Dynamisk terapi •Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende

20 20 Psykosocial behandling/läkemedelsbehandling av klienter/patienter med narkotikamissbruk- eller beroende Cannabis •Omedelbar avhållsamhet med regelbundna övervakade urinprover •Störning i kognitiva funktioner Opiater •Psykosocial behandling •Läkemedelsassisterad behandling Kokain •Läkemedelsassisterad behandling med disulfiram (Antabus) •Kognitiv beteendeterapi

21 21 Missbruk och beroende under graviditet •Alkoholkonsumtion har skadliga effekter på fostret, det finns ingen ofarlig kvantitet •Det är mycket svårt att identifiera narkotikaanvändning bland gravida •Viktigt att erbjuda socialt stöd till gravida missbrukare som komplement till behandling. Partnerns vanor har avgörande inflytande •Utbildning av personal inom gynekologi och mödravård om screening och kort intervention

22 22 Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet) •Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar •Om socialtjänsten misstänker psykisk störning eller sjukdom ska kontakt tas med hälso- och sjukvården •Behandling av de båda problemen ska ske samtidigt och samordnat •Ingen specifik behandling för samsjuklighet utan metoder mot missbruk och psykiatrisk störning

23 23 Samarbetsavtal med regeringen för 2008 •Regeringen har skrivit ett samarbetsavtal med SKL om implementering av riktlinjerna •Kommuner och landsting tar ett gemensamt ansvar •Tillvarata kompetensen som finns lokalt och regionalt för att främja en långsiktigt struktur för kunskapsutveckling •Utveckla kvalificerat stöd för att omsätta riktlinjerna i praktisk verksamhet •Utveckla en struktur för erfarenhets- utbyte, för främjande av samverkan mellan kommuner, landsting, FOU, högskolor och universitet •Socialstyrelsens skall stödja SKL •IMS skall utvärdera

24 24 Inledande kartläggning - Sammanfattning •Det finns tydliga behov av att bygga upp en långsiktig struktur •Kortsiktiga utbildningsinsatser har redan påbörjats på länsplanet •Det räcker inte med fortbildning om verksamheter skall utvecklas, det krävs även tydliga mål, differentierad vårdkedja, chefer som stödjer förändring

25 25 Mål och delmål för ”Kunskap till praktik” Mål •Missbruks- och beroendevården är utformad enligt befintlig kunskap Delmål • Har utvecklat vårdkedjan så nödvändiga insatser är tillgängliga • Har tydliggjort ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård och utvecklat samverkan • Har personal med adekvat och aktuell kompetens för att utföra insatser enligt riktlinjerna och befintlig kunskap

26 26 Överenskommelser mellan SKL och huvudmännen på länsplanet? •Tillsätta styrgrupp på länsplanet •Initiera arbetet med ett gemensamt styrdokument •Inleda en närmare dialog med ett antal kommuner i länet – överenskommelser •Bygga upp styrgrupper på lokal nivå •Stödja utvecklingsprocess, implementering och kompetensutveckling •Stödja utvecklingen av systematisk dokumentation och uppföljning •Konkretisera arbetet i en genom- förandeplan •Bistå de nationella utvärderingarna

27 27 SKLs stöd till huvudmännen på länsplanet i utvecklingslänen – strukturuppbyggnad, process och fortbildning •Överenskommelser •Stöd till nyckelpersoner •Fora för erfarenhetsutbyte •Utveckling av fortbildningsplaner •Utbildning av processledare på länsplanet •Inledande utbildning av politiker och chefer •Utbildning av utbildare •Ekonomisk stöd

28 28 Hur drivs utvecklingsarbetet på lokal nivå? •Utgå från målgruppernas behov •Samarbete mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård •Gå igenom vad som erbjuds •Fastställ förbättringsområden •Öka kompetensen •Stöd förändringsarbetet •Följ upp arbetet

29 29 Kunskap till praktik - organisation

30 30 Övriga insatser? •Hemsida/www.skl.se/kunskaptillpraktik •Hearing med FOU-verksamheter •Regionala konferenser •Presentationsbroschyr •Nyhetsbrev •Utvärdering av implementeringsarbetet

31 31 Några relevanta frågor som kan ställas Kan ni i länet erbjuda •motiverande samtal/kort rådgivning om riskbruk på alla vårdcentraler? Inom socialtjänsten? Inom psykiatrin? •abstinensbehandling? •psykosocial behandling? Vilka typer? •läkemedelsbehandling vid alkoholmissbruk? •en sammanhållen vårdkedja? •familjebehandling? •psykiatrisk- och beroendestöd samtidigt? •metadon, subutex utan väntetider? •Boende •Sysselsättning Hur ser samarbetet ut mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst?

32 32 Vill du följa utvecklingen?

33 33 Förkortningar •AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test)= psykologiskt test för identifikation av personer med riskabla alkoholvanor och alkoholproblem •CDT (Carbohydrate-Deficient transferrin) = biologiskt test som mäter långvarig överkonsumtion av alkohol •GT (Glutamyltransferas) = biologiskt test som mäter långvarig överkonsumtion av alkohol, GT mäter leverpåverkan •DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) =psykologiskt test för identifiering av narkotikakonsumtion och narkotikaproblem •ASI (Addiction Severety Index) = bedömer klientens hjälpbehov •DOK (dokumentation och utvärdering inom missbrukarvården) = underlag för behandlingsplanering, utredning, bedömning och uppföljning

34 34 Förkortningar •ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) = en ungdomsversion av ASI, ger bättre underlag för behandlingsplanering •MAST (Michigan Alcoholism Screening Test) = är ett av de internationellt mest spridda testen för att identifiera personer med alkoholproblem eller beroende •MAPS (Monitoring Area and Phase System) = är ett redskap för att strukturera och tillvarata information av vikt för klientens behandling. Det är en metodik för klient och enhetsbeskrivning som kompletterar ASI-intervjun •DSM IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th edition) = Manual som täcker alla psykiatriska sjukdomstillstånd •ICD 10 (International Classification of Diseases) =klassifikationssystem för svensk sjukvård som definierar beroende och skadligt bruk

35 35 Förkortningar •FRAMES (Feed back, Responsibility, Advice, Menu, Empathy, Self-efficacy)=motiverande rådgivning •MI (Motivational intervjuing) =motiverande samtal, en partientcentrerad metod •KBT (kognitiv beteendeterapi) = terapiformen utgår från antagandet att människans svårigheter i livet har sitt ursprung i hur han eller hon tänker •CRA (Community Reinforcement Approach) = omfattar Motiverande Intervju (MI) och återfallsprevention, innefattar kognitiva och beteendemässiga inslag och riktar sig mot klientens boende, arbete, sysselsättning och missbruk


Ladda ner ppt "1 Utveckling av missbruks- och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting 070 – 484 32 54"

Liknande presentationer


Google-annonser