Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

AUDIT Alkohol Use Disorder Identification Test. Historik - 80-talet På uppdrag av WHO utvecklas AUDIT Alkohol Use Disorder Identication Test - Alkoholforskare.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "AUDIT Alkohol Use Disorder Identification Test. Historik - 80-talet På uppdrag av WHO utvecklas AUDIT Alkohol Use Disorder Identication Test - Alkoholforskare."— Presentationens avskrift:

1 AUDIT Alkohol Use Disorder Identification Test

2 Historik - 80-talet På uppdrag av WHO utvecklas AUDIT Alkohol Use Disorder Identication Test - Alkoholforskare från flera länder var engagerade i utformningen

3 ALKOHOL I BEFOLKNINGEN Alkohol i Sverige %Psykospatienter 35,6 %Universitets stud 3-6 %50,0 %Åk 9 7,4 %35,4 %17-27 år 1,4 %12,7 %Kvinnor 4,0 %14,4 %Män 2,6 %13,6 %Befolkningen Skadligt brukRiskbruk

4 Bruk Inga eller lindriga problem Missbruk/ Skadligt bruk M å ttliga problem Beroende Allvarliga problem

5 Konsumtionsfrågor Kontrollförlust Oförmåga att fullgöra plikter "Återställare" Skuldkänslor Minnesluckor Skadligt bruk Oro från andra AUDIT utvecklades av WHO på 1980-talet och används i många vård- sammanhang i Sverige och internationellt.

6 POÄNGSÄTTNING Fråga 1-8 ger 0,1,2,3 eller 4 Fråga 9 och 10 ger 0,2 eller 4 poäng

7 TOLKNING

8 AUDITS UTFORMNING – Kort strukturerad intervju gallrar i en mängd miljöer av olika professionaliteter. – Intervjuteknik med fokus på vänligt bemötande, alkohol- och drogfri och stabil klient. – Läs frågorna i den ordning de förekommer, vid oklara svar upprepa frågan och välj det bästa alternativet. Registrera den tyngsta dryckesperioden under det senaste året om variation finns. – Poängsättning. – Tolkning. – Diagnos och vidare åtgärder

9 ÅTERKOPPLING Principer vid återkoppling: MI, UEU – Visa empati – Framhåll diskrepans – Följ med i motståndet – Undvik argumentation – Stöd tilltro till den egna förmågan – Framhåll komplexiteten – förändringshjulet och ambivalenskors.

10 Utforska vad personen redan vet. Vad känner du redan till? Vad vet du om? Erbjud information. Kort saklig och anpassad. Utforska. Vad tänker du om det? Vad innebär det för dig? UEU - informationsutbyte i stället för föreläsning

11 – Använd U-E-U för återkopplingen – Bedöm vad klienten befinner sig i förändringscykeln. – Erbjud information/undersök ambivalens/beroende på var klienten är i förändringsprocessen. AUDIT återkoppling

12 NATIONELLA RIKTLINJER Etablera kontakt med patient/klient Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT Män: < 7 poäng Kvinnor: < 5 poäng ALKOHOL – upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighets-grad (DSM-IV eller ICD-10)‏ 8-15 poäng 6-13 poäng poäng poäng >20 poäng >18 poäng Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI)‏ Några uppföljningar med AUDIT och/eller GT och CDT Minst en uppföljning med AUDIT och/eller GT och CDT Inga problem, intervention inte nödvändigt Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS och/eller GT och CDT Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project) Observera att MAST kan användas i stället för AUDIT DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användas i stället för ASI GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT AUDIT poäng?

13 Utredningsmodell Steg 1 Gallring – finns ett problem eller inte? AUDIT/ DUDIT (självrapport) Steg 2 Problem- bedömning AVI-R-2/ Alcohol-E/ DUDIT-E (självrapport) Steg 3 Person- bedömning ASI/annat (intervju) Steg 4 Uppföljning Retest Behandling

14 DUDIT Drug Use Disorders Identification Test - Parallellinstrument till AUDIT, fast för droger - -För identifiering av personer som har drogrelaterade problem - - Utvecklat under 90-talet på Karolinska institutet av Anne Berman mfl

15 48 %Frivårdsklienter 55 % inkl. blandmissbrukFängelseintagna 9 %Psykospatienter 10 %Universitets stud 3-4 %Åk 9 6,2 %16-25 år 1,6 %Kvinnor 4,8 %Män Riskbruk droger

16 Utveckling av DUDIT 25 instrument med 200 frågor 3 test versioner DUDIT + DUDIT-E Berman, A. H. (2004). Enhancing Health Among Drug Users in Prison. Doktorsavhandling. Stockholm: Center for Health Equity Studies, Stockholm University/Karolinska Institutet. Berman, A. H., Bergman, H., Palmstierna, T., & Schlyter, F. (2005). Evaluation of the Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) in Criminal Justice and Detoxification Settings and in a Swedish Population Sample. European Addiction Research, 11,

17 Goda mätegenskaper Internreliabilitet: 0.80 Validitet:Sensitivitet 90% Specificitet 88% 154 Patienter/ intagna Normer från allmänna befolkningen 1500 slumpvist valda

18 18

19 Frekvens per vecka/månad Multidrog-användning Frekvens per dag Tung användning "Drogsug" Kontrollförlust Oförmåga att fullgöra plikter "Återställare" Skuldkänslor Skadligt bruk Oro från andra

20 POÄNGGRÄNSER OCH POÄNGSÄTTNING Fråga 1-9 poängsätts med 0,1,2,3 eller 4 Fråga 10 och 11 poängsätts med 0,2 eller 4 Ingen droganvändning: 0 poäng Drogrelaterade problem: Kvinnor: 2 poäng eller mer, män 6 poäng eller mer Tungt beroende: 25 poäng eller mer (för både kvinnor och män)‏ (observera att en poäng över 0 alltid måste utredas vidare )‏ Vid höga poäng gå vidare med DUDIT-E

21 Etablera kontakt med patient/klient Identifiera problemet med DUDIT (och/eller urinprov) DUDIT poäng? 0 poäng Inga problem, intervention inte nödvändigt 1-44 poäng All användning av narkotika (förutom läkarordinerade) är otillåtet, därför skall poäng över noll utredas vidare om det rör sig om illegalt bruk Narkotika – identifiering, bedömning, utredning, behandling och uppföljning Bedömning av problemets svårighetsgrad med DUDIT-E Diagnostisk bedömning (DSM-IV eller ICD-10) Fördjupad utredning med ASI/ADAD och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Narkotika är inget enhetligt fenomen. Intervention och behandling måste således anpassas till de preparat som huvudsakligen dominerar missbruket. Är abstinensbehandling angeläget? Skall behandling ske i öppenvård eller slutenvård? Val av behandlingsinsats? Fungerande behandlingar är motivationsmetodik (särskilt vid abstinensbehandling), psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi och/eller familjeterapi. Oavsett behandling skall den alltid innehålla en klar struktur, ha fokus på problemet och innehålla väldefinierade åtgärden. Läkemedelsbehandling kan vara angeläget, t.ex. vid missbruk av opiater. Ge alltid stöd åt de personer i den enskildes nätverk som kan understödja behandling och rehabilitering. Regelbunden uppföljning med ASI/ADAD och MAPS och/eller urinprov bör alltid göras, oavsett vilket preparat som missbrukas. Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke

22 DUDIT-E Ger information om vilka positiva respektive negativa effekter som klienten upplever av droganvändningen. Vidare ett mått på förändringsviljan. Webbaserad självhjälp (under utveckling) eller komplement till befintlig rekrytering, behandling och eftervård.

23

24 DUDIT-E Komplement till DUDIT då det finns skäl att vidare utreda eventuella drogrelaterade problem. Hör hemma i steg 2 i bedömningsfasen. Behandlaren kan snabbt bilda sig en uppfattning om hur pass utbrett och frekvent drogbruket är, vad klienten får ut av drogbruket och vilka problem han/hon drabbas av samt i vilken mån klienten är motiverad till förändring.


Ladda ner ppt "AUDIT Alkohol Use Disorder Identification Test. Historik - 80-talet På uppdrag av WHO utvecklas AUDIT Alkohol Use Disorder Identication Test - Alkoholforskare."

Liknande presentationer


Google-annonser