Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Översynen av EU direktivet – Nya rön om hälsoeffekterna - NO 2 ett problem? - Förbifart Stockholm.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Översynen av EU direktivet – Nya rön om hälsoeffekterna - NO 2 ett problem? - Förbifart Stockholm."— Presentationens avskrift:

1 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Översynen av EU direktivet – Nya rön om hälsoeffekterna - NO 2 ett problem? - Förbifart Stockholm – konsekvenser för exponering o hälsa Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Miljö- och hälsoskyddsnämnden, 12 mars 2013

2 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Frågor Nya rön om hälsoeffekter Partiklars ursprung och sammansättning? –Motiverat med gränsvärde för både PM2.5 & PM10? »Några betydande effekter av grova partiklar? Motiverat med norm för kvävedioxid (NO 2 )? –NO 2 Ingen bra indikator på det som är farligt i avgaserna? Problem med NO 2 normen Förbifart Stockholm Hur påverkas befolkningens exponering/hälsa? Hur påverkas trafikanters exponering/hälsa? Riktvärde för tunnelluften?

3 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm EU direktiv PM Värde (µg/m 3 )Medelvärdestid PM1040År 50DygnMax 35 dygn PM2.525ÅrFrån 2015 Bly0,5ÅrFrån 2005 Arsenik0,006ÅrFrån 2013 mål Kadmium0,005ÅrFrån 2013 mål Nickel0,020ÅrFrån 2013 mål Benso(a)pyren0,001ÅrFrån 2013 mål Inga gränsvärden för avgaspartiklar – PM10 beror mest på icke avgaspart.!

4 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Fina partiklar, PM2.5 Mer stöd för effekter Akuta effekter Långtidseffekter Fler typer av effekter dokumenterade Kardiovaskulära effekter erkända av experter Ökad insikt om mekanismerna

5 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Partikelfraktioner o källor Black Carbon (sot) Fler studier finner samband uttryck för effekten av primära förbränningspartiklar Nitrat o sulfat Inga toxikologiska effekter Men epidemiologiska studier finner samband Grova partiklar Har effekter även på mortalitet Ultrafina partiklar Begränsat underlag om effekterna Källor Vägtrafik (avgaser, vägdamm) Koleldning (sulfat) Fartygsmotorer Vedrök Metallindustri Ökensand

6 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm PM2.5 & PM10 behövs både dygns- o årsnorm PM2.5 – JA, motiv för både dygn och år Olika grupper o olika mekanismer för kort- resp långtidseffekter Områden med måttliga långtidshalter kan ändå ha episoder med ganska höga halter PM10 - JA, motiv för både dygn och år oberoende kort- och långtidseffekter under nuvarande gränsvärden

7 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Kvävedioxid, NO 2 EU direktiv och MKN Värde (µg/m 3 )Medelvärdestid NO 2 40År 200TimmeMax 18 timmar 60DygnEndast Sverige Max 7 dygn 90TimmeEndast Sverige Max 175 timmar

8 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Kvävedioxid Nya studier har kommit Samband mellan kort- och långtidseffekter på sjuklighet och dödlighet vid halter under/nära gränsvärden Korttidseffekterna Består vid samtidig kontroll för andra föroreningar (PM10, PM2.5), dvs NO 2 i sig har effekter Visst (some) mekanistiskt stöd för att respiratoriska (=korttids)effekter är kausala En-timmesvärde mest lämpligt – behövs ej dygnsvärde –eftersom vissa kammarstudier med korta höga exponeringar styrker kausala samband Långtidsefekter Svårt bedöma NO 2 ’s betydelse. Effekterna kan bero på andra ämnen.

9 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Svårt att välja formuleringar Förslaget: ”There is weak, if inconsistent, evidence of inflammation and increased airway hyperresponsiveness with NO2 per se in the range µg/m3 from chamber studies…” Beslutet: ”There is evidence of small effects on inflammation and increased airway hyperresponsiveness with NO2 per se in the range µg/m3 from chamber studies…”

10 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Andra slutsatser Närhet till betydande trafikflöden Ger långtidseffekter Långtidshalter av ozon Dödlighet & graviditetsutfall

11 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Policy rekommendationer Stärkta indikationer/bevis för negativa effekter av PM2.5, PM10, NO 2 och ozon –WHO: –Riktvärden för PM10, PM2.5, NO2, O 3 bör revideras –Riktvärde för vägtrafikens PM (sot) –Takdirektivet (utsläpp): –Lägg till PM2.5 (fordon och förbränning) –EU: –Icke-avgasutsläpp bör regleras

12 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm För normerna förskjuts fokus från PM10 mot NO 2 NO 2 PM Klaras nästan i Sverige 2012!Normerna klaras inte! Stockholm

13 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Avgaspartikelhalterna sjunker snabbare än NOx o NO 2 Stockholm, Hornsgatan

14 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Kombinationer av efterbehandling krävs för att reducera både NOx & PM NO 2 utsläppen regleras inte Från Erlandsson, MTC

15 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Ökande NO 2 andel från nya dieselbilar Jerksjö & Sjödin Personbil, diesel

16 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Kvävedioxid (NO 2 ) utsläppen ökar p g a fler dieselfordon Andel NO 2 av Nox i olika fordonstyper NO 2 NO x Ännu svårare klara MKN före 2015!

17 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm NOx halterna beror på dieselutsläpp exempel Hornsgatan, Stockholm 27% 26% 15% >70% från dieselfordon

18 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Rekord för miljö- och dieselbilar 2012 BIL Sweden Nyregistreringar: 70% nya dieselbilar 2012 i Stockholms län!

19 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm De verkliga utsläppen högre än vad lagkraven säger Prognoserna för optimistiska Jerksjö & Sjödin NOx Pb diesel NOx Lb diesel Euro 1 Euro 2Euro 3Euro 4 Euro I Euro IIEuro IIIEuro IV

20 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Ombord- mätning visar högre utsläpp än kraven Ex Buss  >Kravnivån (3,5)  SCR falerar i stadsmiljö pga för låg temp.

21 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Brev från Danmarks miljöminister till EUs miljökommissionär

22 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm NOx vs Avgas PM: Olika fordon har olika betydelse Personbilar

23 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Hur klara NO 2 ? Öka efterlevnad av emissionslagstiftningen i verklig trafik Gäller speciellt nya dieselfordon inkl tunga i stadstrafik Reglera NO 2 utsläppen Differentierade avgifter/strängare miljözon Olika fordon beroende på om NO 2 eller PM – hur prioritera? Tunga fordon allt större del av utsläppen Med mera … Kollektivtrafik, parkeringsavgifter, cykelfrämjande… etc

24 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Framtida PM10? Dubbandelen sjunker –Polistillsyn? Dammbindning Fortsatt information till allmänheten –Mota den felaktiga påståenden från motorbransch, vissa politiker etc. –SLB’s hemsida

25 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Hälsokonsekvensbedömning av luftföroreningsexponering för olika transportlösningar Exponeringsberäkningar SLB: Christer Johansson, Boel Lövenheim, Lars Burman UmU: Bertil Forsberg, Hans Orru WSP: Anders Markstedt m fl.

26 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Tre scenarier år 2030 Förbifart Stockholm (FS) med avgift på Essingeleden Nollalternativ med avgift på Essingeleden Nollalternativ utan avgift på Essingeleden Förutsättningar: –90 km /h för Förbifarten –Emissionsfaktorer för år 2020 –50 % dubbade vinterdäck –18 h ventilation i Förbifartens tunnlar (5:30 -23:30) –Max 800 µg/m 3 PM10 i tunnelluften (uppnås gm ventilation, betongbeläggning, övr åtgärder)

27 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Trafik nollalt. jämfört med utb. FS (Förbifart Sthlm) –120 tusen fo/dy E4 Sollentuna –FS: 104 tf/d –0alt avg: 147 tf/d –0alt uavg: 149 tf/d E4 Essingeleden –FS: 113 tf/d –0alt avg: 168 tf/d –0alt uavg: 178 tf/d FS Ess. led Sollen tuna

28 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Haltbidrag NOx från ytvägnät och tunnelmynningar Förbifart Stockholm utbyggd 0-alternativ

29 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Befolkningsexponering skillnad i halt av NOx där människor bor (utb- noll) Neg värde (grön färg) halten lägre år 2030 om FS är byggd Befolkningsviktad skillnad: -0,21 µg/m 3 utan avg Ess. leden -0,26 µg/m 3 med avg Ess. leden

30 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Trafikanters exponering Resrutt 1: E4/E20 ca 28 km Resrutt 2: Förbifarten ca 21,5 km Exponeringsdos (halt*restid) Lindvreten tpl - Häggvik tpl -via E4/E20 -via Förbifarten -FS -0alt med avg -0alt utan avg -Fritt flöde -Morgonrusning -Eftermiddagsrusning

31 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm NOx och PM10 vid fritt flöde (vmd) Häggvik tpl till Lindvreten tpl (södergående)

32 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Restider Häggvik tpl till Lindvreten tpl (södergående) Lindvreten tpl till Häggvik tpl (norrgående) min

33 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Ackumulerad dos NOx (fritt flöde Häggvik tpl till Lindvreten tpl (södergående) Jmf resrutt 1 (E4/E20) och resrutt 2 (Förbifart Sthlm)

34 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Exponering (för trafikanter) i tunnlar: Halter i fordon i relation till tunnelluftens halter Christer Johansson, Michael Norman, Billy Sjövall, Lars Törnqvist Hans Karlsson, Kai Rosman, Johan Ström

35 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Fordon Volvo V70 (2011) SAAB 95 (2004) Ford Focus (2005) Volkswagen LT TDI Van (2001) SL Buss Scania (2007)

36 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Insug utanför Volvon

37 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Instrument inne i fordon -PM10, PM5, PM2,5, PM1 with Lighthouse -Particle number with Ptrak -BC with min aethelometers -All instruments simoultaneous inside and outside ( 2 instrument of each) SL-buss

38 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Halter i Södra länken tunneln NOx BC (sot) Antal partiklar >7nm r2=

39 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Halt i fordon o utanför Avgaspartiklar (antalskoncen- trationer) r2 = 0,72 r2 = 0,96 r2 = 0,98 r2 = 0,006 r2 = 0,56 r2 = 0,49 r2 = 0,50 Volvo SAA B Ford Buss Ventilation Recirkulation

40 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Halt i fordon o utanför Volvo Buss Sotpartiklar r2 = 0,58 r2 = 0,006 r2 = 0,56

41 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Filtreringseffektivitet o undertryck påverkar Undertrycket i kupén viktigt ökar med fo hast.+filterålder Vanligt förekommande pappersfilter: A: Microguard 3012 B: GKI part 3008 C: Microguard Partiklar från dieselmotor + Arizona test dust. Filteringseffektivitet (1=allt fastnar) Volvofiltret enl Volvos test Filtrets ålder: äldre mer effektiva Ökande ålder

42 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Halt i fordon o utanför

43 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Slutsatser Re-cirkulation –Mckt liten påverkan på halterna inuti fordonen –Interna källor kan ha viss betydelse Med ventilationen (ca 75% av max) –Partikelstorleksberoende –PM10 <10 % då PM10 domineras av grova partiklar – PM2,5 < 25 % –Sot 41 % –Antal (>20 nm) Mellan 40 % och 50 % av halterna utanför fordonen. –NOx o NO2 ~100 % (Ej Volvon)

44 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Riktvärde för tunnelluft? Vilken hälsopåverkan kan accepteras? –Tveksamt att använda samma resonemang som MKN eftersom hälsoaspekten inte var en tungt vägande faktor när de definierades. Det var mer ett resonemang om vilka nivåer som var rimliga att nå. –Lågrisknivå är inte realistiskt med tanke på att vi inte har lågrisknivåer för utomhusluften. Utgå från MKN för NO2, timmedelvärdet, 90 mikrogram vilket får överskridas max 175 timmar. –X antal veckors arbetspendling 5 dagar i veckan kan en nivå definieras. –Justera för att det inte är hela befolkningen utan den arbetsföra delen som gör ett aktivt val att fördas i tunnel kan nivån höjas något. Utgå från 6 mikrogram sot/avgaspartiklar Möjligheten till recirkulation behöver vi mer information om hur den fungerar. –Finns det någon sensor som öppnar ventilationen efter ett tag? Risken för att vindrutan dimmar igen vid hög fuktighet? En annan sak som måste undersökas är utvecklingen inom energieffektivitet som innebär att intaget av luft minimeras. Martin pratar med fordonsexperterna på Trafikverket i Borlänge. Michelle, Marianne och Martin har huvudansvaret för att ta fram beslutsunderlaget. –Christer, Tom och Bertil kommer behöva bistå med synpunkter och annan input. Beslutsunderlaget ska finnas framme i konceptform till nästa workshop.

45 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Film


Ladda ner ppt "Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Översynen av EU direktivet – Nya rön om hälsoeffekterna - NO 2 ett problem? - Förbifart Stockholm."

Liknande presentationer


Google-annonser