Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Verksamhetsanalys 2011 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Hämta rapporten här: www.vgregion.se/verksamhetsanalys.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Verksamhetsanalys 2011 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Hämta rapporten här: www.vgregion.se/verksamhetsanalys."— Presentationens avskrift:

1 Verksamhetsanalys 2011 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Hämta rapporten här:

2 Verksamhetsanalys Verksamhetsanalys 2011 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Presentation HSU 30 maj 2012 Frågor om rapporten: Marianne Förars Rapport diagram och kompletterande filer finns här:

3 Verksamhetsanalys Verksamhetsanalys 2011 Åttonde rapporten VA maj – ÖJ november Rapporten skall ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårds-nämndområden i regionen och mellan regionen och riket/andra delar av riket

4 Verksamhetsanalys Vård på lika villkor Patientkvalitet Professionell kvalitet Organisationskvalitet Tidsserier

5 Verksamhetsanalys Denna bildfil Denna bildfil innehåller tabeller, diagram och ”kort om”- rutor ur rapporten Ange källa ”Verksamhetsanalys 2011” vid återgivning

6 Verksamhetsanalys Regionens befolkning

7 Verksamhetsanalys Angered Partille Härryda Mölndal Norra Hisingen Västra Hisingen Askim- Frölunda- Högsbo Västra Göteborg Lundby Östra Göteborg Örgryte- Härlanda Majorna- Linné Centrum Alingsås Hälso- och sjukvårdsnämndområden 2011

8 Verksamhetsanalys Hälso- och sjukvårdsnämndområden 2011 Källa SCB och Göteborgs stad.

9 Verksamhetsanalys Figur A-1. Antal kvinnor och män per ettårsklass i Västra Götaland Källa SCB

10 Verksamhetsanalys Figur A-2. Andel i befolkningen (%) fördelat på åldersklasser och HSN Källa SCB och Göteborgs stad.

11 Verksamhetsanalys Tabell A-1. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år respektive 80 år, fördelat på och HSN och kön Andel 65+Andel 80+ KvinnorMänKvinnorMän HSN 125,7%23,6%8,2%5,5% HSN 227,5%23,6%9,3%6,0% HSN 321,5%17,9%6,9%4,4% HSN 420,1%17,8%5,4%3,7% HSN 518,4%14,1%6,4%3,5% HSN 619,8%17,5%5,8%3,9% HSN 716,8%14,0%5,2%3,2% HSN 821,7%18,0%7,2%4,4% HSN 923,0%19,4%7,6%4,8% HSN 1023,5%19,6%7,4%4,7% HSN 1117,0%13,8%5,5%3,2% HSN 1214,3%10,9%5,4%2,7% VG20,0%16,6%6,5%4,0% Riket20,0%16,6%6,5%4,0% Källa SCB och Göteborgs stad.

12 Verksamhetsanalys Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år 2011 (Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta) Källa SCB och Göteborgs stad.

13 Verksamhetsanalys Figur A-4. Prognostiserad förändring av folkmängden i Västra Götaland mellan år 2011 och Källa SCBs nationella befolkningsprognos omräknat till VG-antal

14 Verksamhetsanalys Figur A-5. Prognostiserad förändring av försörjningskvot i Västra Götaland, Källa SCBs nationella befolkningsprognos omräknat till VG-antal (Försörjningskvot= Antal personer i åldern 0-19 och 65+ dividerat med åringar)

15 Verksamhetsanalys Figur A-6. Prognostiserad förändring (%) av folkmängden mellan år 2011 och 2020 per HSN. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssek- retariatet.

16 Verksamhetsanalys Figur A-7. Prognostiserad förändring av folkmängden i Västra Götaland mellan år 2011 och 2020, fördelat på åldersklasser Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssek- retariatet.

17 Verksamhetsanalys Figur A-8. Prognostiserad förändring (%) av folkmängden mellan år 2011 och 2020 för åldersgruppen år, fördelat på HSN Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssek- retariatet.

18 Verksamhetsanalys Figur A-9. Prognostiserad förändring (%) av folkmängden mellan år 2011 och 2020 för åldergruppen 80 år och äldre, fördelat på HSN Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssek- retariatet.

19 Verksamhetsanalys Figur A-10. Andel (%) i befolkningen som är 65 år eller äldre år 2011 och prognos för 2020, fördelat på HSN Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekr etariatet.

20 Verksamhetsanalys

21 Verksamhetsanalys Figur A-11. Andel (%) dagligrökare i Västra Götaland år 2011 fördelat på bakgrundsvariabler. Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland, år. soenkaten

22 Verksamhetsanalys Figur A-12. Andel (%) med fetma (BMI>30) år 2011 fördelat på åldersgrupper och HSN. Källa: Folhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland. soenkaten

23 Verksamhetsanalys Tabell A-2. Levnadsvanor och hälsoeffekter, , 2011 i Västra Götaland år Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland. soenkaten

24 Verksamhetsanalys Tabell A-2. Levnadsvanor och hälsoeffekter, , 2011 i Västra Götaland år Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland. soenkaten

25 Verksamhetsanalys

26 Verksamhetsanalys Perspektiv på resurser och resursförbrukning

27 Verksamhetsanalys Tabell B-1.Kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare Källa SKL.

28 Verksamhetsanalys Figur B-1. Skillnad i kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare Källa SKL.

29 Verksamhetsanalys Figur B-2 Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare 2010 (Hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader exkluderade) Källa Socialstyrelsen

30 Verksamhetsanalys Figur B-3 Kostnad per (konsumerad) DRG-poäng - öppen och sluten specialiserad vård 2010 Källa Socialstyrelsen

31 Verksamhetsanalys Figur B-4 Kostnad per viktad vårdkontakt i primärvård 2010 Källa Socialstyrelsen

32 Verksamhetsanalys ACG i Västra Götaland

33 Verksamhetsanalys Figur B-2 Relativ ACG casemix per åldersgrupp och kön

34 Verksamhetsanalys Figur B-3 Absolut ACG-tyngd per åldersgrupp och kön

35 Verksamhetsanalys Figur B-4 Andel i befolkningen med någon indikation för skörhet, per HSN

36 Verksamhetsanalys Figur B-5 Risk för höga kostnader för hälso- och sjukvård, Andel i befolkningen per HSN

37 Verksamhetsanalys

38 Verksamhetsanalys VG Primärvård – vårdval och ersättning

39 Verksamhetsanalys Figur C-1. Kostnad för VG per invånare och HSN 2011, i relation till genomsnitt i regionen (1,00)

40 Verksamhetsanalys

41 Verksamhetsanalys Sjukhusens akutmottagningar

42 Verksamhetsanalys Figur D-1. Schematisk beskrivning av ledtider på akutmottagningen. Patient kommer till akuten Patient tar kölapp Tid Triage, första vårdkontak t Första kontakt med läkare Patient lämnar akuten, går hem eller läggs in på vårdavdelning TTL = tid till första kontakt med läkare TGT = patientens totala genomloppstid på akuten TTT = tid till triage, första vårdkontakt

43 Verksamhetsanalys TTT 2011 TTT Figur D-2. Måluppfyllelse för tid till triage (TTT) under mars – december Måltal för 2010 var 90 % inom 10 minuter. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Figur D-3. Måluppfyllelse för tid till triage (TTT) under Måltal för 2011 var 90 % inom 10 minuter. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering

44 Verksamhetsanalys Figur D-4. Måluppfyllelse för tid till läkare (TTL) under mars – december Måltal för 2010 var 90 % inom 90 minuter. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Figur D-5. Måluppfyllelse för tid till läkare (TTL) under Måltal för 2011 var 90 % inom 60 minuter. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering TTL 2011 TTL

45 Verksamhetsanalys Figur D-6. Måluppfyllelse för total genomloppstid (TGT) under mars – december Måltal för 2010 var 90 % inom 5 timmar. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Figur D-7. Måluppfyllelse för total genomloppstid (TGT) under Måltal för 2011 var 90 % inom 4 timmar. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering TGT 2011 TGT

46 Verksamhetsanalys Figur D-8. Om du fick vänta på läkaren, vad anser du om väntetiden? Nöjdhet uttryckt i PUK-värde. Svarsalternativ: Den var acceptabel/- något för lång/- alldeles för lång/Jag behövde inte vänta. Urval av de personer som besökt akutmottagningarna i Västra Götaland under fyra höstveckor 2009, 2010 respektive 2011

47 Verksamhetsanalys Figur D-9.Fick du information om i vilken ordning man tog hand om (prioriterade) patienterna? Svarsalternativ: Ja/Nej/Ej aktuellt.

48 Verksamhetsanalys Figur D-10. Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Svars- alternativ: Ja, helt och hållet/Delvis/Nej. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård” Urval av de personer som besökt akutmottagningarna i Västra Götaland under fyra höstveckor 2009, 2010 respektive Nöjdhet uttryckt i PUK- värde.

49 Verksamhetsanalys Figur D-11. Fråga: Hur lång tid fick du tillbringa på akutmottagningen? Svarsalternativ: 6 tim. Urval av de personer som besökt akutmottagningarna i Västra Götaland under fyra höstveckor 2009, 2010 respektive Nöjdhet uttryckt i PUK- värde.

50 Verksamhetsanalys Tabell D-1. Ett urval personer som besökt akutmottagningarna i Västra Götaland veckorna år 2011 (n = ). Andel (%) inom respektive kategori som svarat Utmärkt på frågan Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? Svarsalternativ: Utmärkt, Mycket bra/Bra/Någorlunda/Dåligt.

51 Verksamhetsanalys

52 Verksamhetsanalys Tillgänglighet

53 Verksamhetsanalys TILLGÄNGLIGHET Följande tillgänglighetsgränser följs kontinuerligt i Västra Götalandsregionen: ”0”Telefontillgänglighet, sjukvårdsrådgivningarna Telefontillgänglighet, vårdcentralerna ”7”Läkarbesökstillgänglighet, vårdcentralerna ”90”Besökstillgänglighet, specialiserade vården Behandlingstillgänglighet, specialiserade vården ”30”Besökstillgänglighet, BUP ”60”Tillgänglighet till fördjupad utredning, BUP Tillgänglighet till behandling, BUP ”90”Tillgänglighet till neuropsykiatriska utredningar för vuxna ”2”Tillgänglighet till specialistbesök, barn, vid välgrundad misstanke om cancer ”14”Tillgänglighet till specialistbesök, vuxna, vid välgrundad misstanke om cancer Dessutom följs tre ledtider vid sjukhusens akutmottagningar: TTT (Tid till triage) 10 min TTL (Tid till läkare) 60 min TGT (Total genomsloppstid) 240 min

54 Verksamhetsanalys Figur E-1. Sjukvårdsrådgivningen: Andel samtal besvarade inom 3 minuter: VGR resp riket. Källa: Inera. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

55 Verksamhetsanalys Figur E-2. Sjukvårdsrådgivningen: Andel samtal besvarade inom 3 minuter inom VGR. Källa: Inera. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

56 Verksamhetsanalys Figur E-3. Telefontillgänglighet vid vårdcentraler: Andel besvarade/behandlade samtal. Källa: SKL

57 Verksamhetsanalys Figur E-4. Läkarbesökstillgänglighet vid vårdcentraler: Andel som fått sitt besök inom 7 dagar. Källa: SKL

58 Verksamhetsanalys Figur E-5. Vårdgarantiuppfyllelse för besök och behandlingar, VGR och riket. Källa: SKLs väntetidsuppföljning.

59 Verksamhetsanalys Figur E-6. Antalet patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen 90 dagar till besök i VGR. Källa: SKLs väntetidsuppföljning

60 Verksamhetsanalys Figur E-7. Antalet patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen 90 dagar till behandling i VGR. Källa: SKLs väntetidsuppföljning

61 Verksamhetsanalys Figur E-8a. Vårdgarantiuppfyllelse för besök vid AL, ANS, FSS, KS och NU. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.

62 Verksamhetsanalys Figur E-8b. Vårdgarantiuppfyllelse för besök vid Skas, SU, SÄS, PVs mott och Capio Lundby. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.

63 Verksamhetsanalys Figur E-9a. Vårdgarantiuppfyllelse för behandlingar vid AL, FSS, KS och NU. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.

64 Verksamhetsanalys Figur E-9b. Vårdgarantiuppfyllelse för behandlingar vid SkaS, SU, SÄS, H&H och Capio Lundby. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.

65 Verksamhetsanalys Figur E-10. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-besök, BUP-fördjupad utredning och BUP- behandling. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.

66 Verksamhetsanalys Figur E-11. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-besök i VGR. Källa: Regionens väntetidsuppföljning

67 Verksamhetsanalys Figur E-12. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-fördjupad utredning i VGR. Källa: Regionens väntetidsuppföljning

68 Verksamhetsanalys Figur E-13. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-behandling i VGR. Källa: Regionens väntetidsuppföljning

69 Verksamhetsanalys Figur E-14. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för neuropsykiatrisk utredning för vuxna i VGR. Källa: Regionens väntetidsuppföljning

70 Verksamhetsanalys Figur E-15. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för förstabesök till specialistmottagning vid välgrundad misstanke om cancer. Källa: Regionens väntetidsuppföljning

71 Verksamhetsanalys Figur E-16. Uppfyllelse av regionala mål för ledtider vid akutmottagningarna Källa: Regionens väntetidsuppföljning

72 Verksamhetsanalys

73 Verksamhetsanalys Konsumtion av hälso- och sjukvård

74 Verksamhetsanalys Figur F-1. Kontaktgrad. Antal som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer år 2011 Källa: Vårddata- basen Vega

75 Verksamhetsanalys Figur F-2. Kontaktgrad 2011 per vårdform. Könsuppdelat. Källa: Vårddata- basen Vega

76 Verksamhetsanalys Figur F-3. Kontaktgrad. Förändring Källa: Vårddata- basen Vega

77 Verksamhetsanalys Tabell F-1 Kontaktgrad för olika vårdformer per HSN Källa: Vårddata- basen Vega

78 Verksamhetsanalys Figur F-4. Kontaktgrad för primärvård och specialiserad öppenvård per HSN Källa: Vårddata- basen Vega

79 Verksamhetsanalys Figur F-5. Andel (%) som besökt vården två eller fler gånger senaste tre månaderna, fördelat på bakgrundsvariabler Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland, år. soenkaten

80 Verksamhetsanalys Öppenvårdskonsumtion Källa: Vårddata- basen Vega

81 Verksamhetsanalys Figur F-6. Konsumtion av antal läkarbesök i specialiserad vård per 1000 invånare för landstingen Källa: Kolada, SKL. Källa: Kolada, SKL.

82 Verksamhetsanalys Figur F-7. Konsumtion av antal läkarbesök inom primärvård, i och utanför regionen, fördelat på femårsåldersgrupp och kön Källa: Vårddata- basen Vega

83 Verksamhetsanalys Figur F-8. Konsumtion av antal läkarbesök inom specialiserad vård, i och utanför regionen, fördelat på femårsåldersgrupp och kön Källa: Vårddata- basen Vega

84 Verksamhetsanalys Figur F-9. Procentuell förändring av konsumtion av antal läkarbesök inom primärvård, fördelat på åldersgrupper, Källa: Vårddata- basen Vega

85 Verksamhetsanalys Figur F-10. Procentuell förändring av konsumtion av antal läkarbesök inom specialiserad vård, fördelat på åldersgrupper, Källa: Vårddata- basen Vega

86 Verksamhetsanalys Figur F-11. Konsumtion av antal läkarbesök inom primärvård, fördelat på HSN Källa: Vårddata- basen Vega

87 Verksamhetsanalys Figur F-12. Konsumtion av antal läkarbesök inom specialiserad vård, fördelat på HSN Källa: Vårddata- basen Vega

88 Verksamhetsanalys Tabell F-2. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) och primärvård per 1000 invånare 2010 och 2011, Källa: Vårddata- basen Vega Ålders­ standardi- serade värden.

89 Verksamhetsanalys Figur F-13. Konsumtion av antal läkarbesök bland personer 65 år och äldre, inom primärvård, fördelat på HSN Källa: Vårddata- basen Vega

90 Verksamhetsanalys Figur F-14. Konsumtion av antal läkarbesök bland personer 65 år och äldre, inom specialiserad vård, fördelat på HSN Källa: Vårddata- basen Vega

91 Verksamhetsanalys Slutenvårdskonsumtion Källa: Vårddata- basen Vega

92 Verksamhetsanalys Figur F-15. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare för landstingen Källa: Kolada SKL

93 Verksamhetsanalys Figur F-16. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen 2011, fördelat på femårsåldersgrupp och kön. Källa: Vårddata- basen Vega

94 Verksamhetsanalys Figur F-17. Förändring (%) av somatiska vårdtillfällen , fördelat på åldersgrupp. Källa: Vårddata- basen Vega

95 Verksamhetsanalys Figur F-18. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen Källa: Vårddata- basen Vega

96 Verksamhetsanalys Tabell F-3. Konsumtion av somatisk slutenvård år 2011 samt förändring mot Källa: Vårddata- basen Vega Åldersstan- dardiserade värden

97 Verksamhetsanalys Figur F-19. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen bland personer år, Källa: Vårddata- basen Vega

98 Verksamhetsanalys Figur F-20. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen 2011, fördelat på åldersgrupp och HSN. Källa: Vårddata- basen Vega

99 Verksamhetsanalys Undvikbar slutenvård Källa: Vårddata- basen Vega

100 Verksamhetsanalys Källa: Vårddata- basen Vega

101 Verksamhetsanalys Tabell F-4 Antal personer med undvikbar slutenvård år 2011 Västra Götaland, samt fördelningen Undvikbar slutenvårdAntal KvinnorMän Undvikbar slutenvård Kroniska tillstånd Anemi Astma Diabetes Hjärtsvikt Högt blodtryck Kronisk obstruktiv lungsjukdom Kärlkramp Akuta tillstånd Blödande magsår Diarré Epileptiska anfall Inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen 119- Njurbäckeninflammation Öra-näsa-halsinfektion Källa: Vårddata- basen Vega Huvuddiagnos, (för diabetes även bidiagnoser) För definition, se öppna jämförelser.

102 Verksamhetsanalys Figur F-21. Undvikbar slutenvård, 2011 respektive Källa: Vårddata- basen Vega Huvuddiagnos, (för diabetes även bidiagnoser) För definition, se öppna jämförelser.

103 Verksamhetsanalys Figur F-22. Undvikbar slutenvård, fördelat på femårsålders­grupper och kön. Källa: Vårddata- basen Vega

104 Verksamhetsanalys Figur F-23. Undvikbar slutenvård, 2011 fördelat på HSN och kön. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård” Källa: Vårddata- basen Vega

105 Verksamhetsanalys Figur F-25. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden , fördelat på kön. Källa: Vårddata- basen Vega

106 Verksamhetsanalys Figur F-24. Undvikbar slutenvård, 2011 fördelat på HSN och fem åldersklasser. Källa: Vårddata- basen Vega

107 Verksamhetsanalys Figur F-26. Undvikbar slutenvård, Förändring (%) jämfört med år 2005, fördelat på ålders­grupper. Källa: Vårddata- basen Vega

108 Verksamhetsanalys Figur F-27. Undvikbar slutenvård, fördelat på diagnosgrupper. Källa: Vårddata- basen Vega

109 Verksamhetsanalys Figur F-28 och F-29. Undvikbar slutenvård Antal personer totalt respektive 65 år och äldre, fördelat på HSN. Källa: Vårddata- basen Vega

110 Verksamhetsanalys Figur F-30. Undvikbar slutenvård i Nordöstra Göteborg (HSN 12). Procentuell avvikelse från Västra Götalands­värde, fördelat på sjukdoms­grupperna Källa: Vårddata- basen Vega. Procentuell avvikelse från Västra Götalands­ värde i antal personer med undvikbar slutenvård per invånare, åldersstandardi serat Förklaring: XX% = Värden som är statistiskt signifikant skilda mot VG-värdet +XX = Antal fler personer som vårdats per år jämfört med om HSN-området haft samma nivå som VG. åldersstandardiserat (XX) = Antal personer som vårdats år 2011 i HSN

111 Verksamhetsanalys Figur F-30. Undvikbar slutenvård i Östra Skaraborg (HSN 10). Procentuell avvikelse från Västra Götalands­värde, fördelat på sjukdoms­grupperna Källa: Vårddata- basen Vega. Procentuell avvikelse från Västra Götalands­ värde i antal personer med undvikbar slutenvård per invånare, åldersstandardi serat Förklaring: XX% = Värden som är statistiskt signifikant skilda mot VG-värdet +XX = Antal fler personer som vårdats per år jämfört med om HSN-området haft samma nivå som VG. åldersstandardiserat (XX) = Antal personer som vårdats år 2011 i HSN

112 Verksamhetsanalys Figur F-32. Hjärtsvikt (huvuddiagnos) - undvikbar slutenvård medelvärde , per HSN Källa: Vårddata- basen Vega

113 Verksamhetsanalys Figur F-33. Njurbäckeninflammation (huvud- diagnos) - undvikbar slutenvård, , per HSN. Källa: Vårddata- basen Vega

114 Verksamhetsanalys Tabell F-5. Njurbäckeninflammation - undvikbar slutenvård 2009 och 2011, fördelat på diagnos (huvuddia) och medicinskt verksamhetsområde. Källa: Vårddata- basen Vega

115 Verksamhetsanalys Tabell F-6 Undvikbar slutenvård – personer, vårdtillfällen, vårddagar - år 2011 Västra Götaland, per kön. Undvikbar slutenvårdAntal KvinnorMän Undvikbar slutenvård -Personer Vårdtillfällen vtf 0-1 dagar %21%25% -Vårddagar Vårdtillfällen per person1,31,4 -Vårddagar per person7,57,4 -Vårddagar per vårdtillf.5,65,4 Källa: Vårddata- basen Vega Vårddagar beräknat som utdatum minus indatum. Knappt en procent av vårdtillfällena varade 40 dagar och upp till flera år. Dessa fall betraktades som outliers och vårddagarna sattes till 40 dagar för dessa.

116 Verksamhetsanalys Figur F-34. Undvikbar slutenvård, 2011 – vårdtillfällen per diagnosgrupp, fördelat på 0-1 dagar respektive 2 eller fler dagar. Källa: Vårddata- basen Vega -huvuddiagnos, diabetes även bidiagnos

117 Verksamhetsanalys Figur F-35. Undvikbar slutenvård, Antal vårdtillfällen respektive vårddagar per vårdad person med ”undvikbar slutenvård” fördelat på diagnosgrupp Källa: Vårddata- basen Vega -huvuddiagnos, diabetes även bidiagnos

118 Verksamhetsanalys Figur F-36. Undvikbar slutenvård – personer, vårdtillfällen, vårddagar - år 2011, fördelat på HSN Källa: Vårddata- basen Vega

119 Verksamhetsanalys Figur F-37. Undvikbar slutenvård, 2011 – vårdtillfällen och vårddagar per person respektive vårdtillfälle, fördelat på HSN. Källa: Vårddata- basen Vega Åldersstand ardiserade värden.

120 Verksamhetsanalys Källa: Vårddata- basen Vega

121 Verksamhetsanalys

122 Verksamhetsanalys Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och uppföljning

123 Verksamhetsanalys Nationella Diabetesregistret, NDR.

124 Verksamhetsanalys Figur H-1. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c <52 mmol/mol, 2010 och Källa: NDR.

125 Verksamhetsanalys Figur H-2. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 mm Hg, 2010 och Källa: NDR

126 Verksamhetsanalys Figur H-3. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol <2,5 mmol/l, 2010 och Patienter år. Källa: NDR

127 Verksamhetsanalys Figur H-4. Täckningsgrad i procent där varje punkt är en vårdcentral, 2010 och Avser antal patienter registrerade i NDR i förhållande till antal patienter med diabetesdiagnos som besökt vårdcentralen. Källa: NDR och vårddatabasen Vega. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

128 Verksamhetsanalys Figur H-5. Täckningsgrad i procent för vårdcentraler i de olika HSN-områdena 2010 och Källa: NDR och vårddatabasen Vega. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

129 Verksamhetsanalys Figur H-6. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol 2011, individer < 80 år. Varje punkt motsvarar värdet för en vårdcentral. Källa: NDR.

130 Verksamhetsanalys Figur H-7. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol 2010 och 2011, individer < 80 år. Per HSN. Källa: NDR.

131 Verksamhetsanalys Figur H-8. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/ och 2011, individer < 80 år. Per HSN. Källa: NDR.

132 Verksamhetsanalys Figur H-9. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet LDL- kolesterol <2,5 mmol/l 2010 och 2011, individer < 80 år. Varje punkt är en vårdcentral. Källa: NDR.

133 Verksamhetsanalys Figur H-10. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet LDL- kolesterol <2,5 mmol/l 2010 och 2011, individer < 80 år. Per HSN. Källa: NDR.

134 Verksamhetsanalys Figur H-11. Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller Bilden visar andel av patienter registrerade i NDR som har en uppgift om HbA1c. Källa: NDR.

135 Verksamhetsanalys Figur H-12 Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller Bilden visar andel av patienter registrerade i NDR som har en uppgift om LDL-kolesterol. Källa: NDR.

136 Verksamhetsanalys Figur H-13. Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller Bilden visar andel av patienter registrerade i NDR som har en uppgift om rökning. Källa: NDR.

137 Verksamhetsanalys Tabell H-1. Andel (%) av patienter som saknar uppgift om mätvärden och procentuell förändring mellan 2010 och Källa: NDR

138 Verksamhetsanalys

139 Verksamhetsanalys Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS

140 Verksamhetsanalys Tabell H-2. Målnivåer (enl. ADA) för HbA1c i olika åldrar. Omräknat till nya enheten. Källa: SWEDIABKIDS

141 Verksamhetsanalys Figur H-14. Klinikers medel-HbA1c, 2008, 2009, 2010 och 2011, för patienter med insulinbehov över 0,5 E/kg kroppsvikt, d.v.s. de har helt förlorat förmågan till egen insulinproduktion. Observera att skalan inte börjar på 0. Källa: SWEDIABKIDS

142 Verksamhetsanalys Figur H-15. Andel patienter med HbA1c 0,5 E/kg kroppsvikt, Källa: SWEDIABKIDS.

143 Verksamhetsanalys Figur H-16. Andel patienter som använde insulinpump 2008, 2009, 2010 och Källa: SWEDIABKIDS.

144 Verksamhetsanalys Tabell H-3. Andel som under 2011 kontrollerat blodtryck, ögon och njurfunktion samt andel där det finns notering om rökning, fysisk aktivitet och årskontroll. Källa: SWEDIABKIDS.

145 Verksamhetsanalys

146 Verksamhetsanalys Svenskt Bråckregister

147 Verksamhetsanalys Figur H-17. Andel som omopereras inom 5 år efter ljumskbråcksoperation, 2004–2008, resp Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.

148 Verksamhetsanalys Figur H-18. Andel som omopereras inom 5 år efter ljumskbråcksoperation, 2004–2008, resp Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.

149 Verksamhetsanalys

150 Verksamhetsanalys Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP - GallRiks

151 Verksamhetsanalys Tabell H-4. Deltagande enheter/sjukhus i Västra Götaland samt i vilken utsträckning utförda kolecystektomier och ERCP och dessas 30-dagars uppföljning har registrerats i GallRiks. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

152 Verksamhetsanalys Figur H-19. Andel patienter som opereras med miniinvasiv teknik vid borttagande av gallblåsa, 2009 och % konfidensintervall Källa: Öppna jämförelser 2010 och 2011.

153 Verksamhetsanalys Figur H-20. Andel miniinvasiv kirurgi vid elektiv kolecystektomi vid olika sjukhus, 2010 (n>25 per sjukhus, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010

154 Verksamhetsanalys Figur H-21. Andel av de elektivt opererade patienterna som drabbades av någon kirurgisk komplikation 2010 (n>25 per sjukhus, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

155 Verksamhetsanalys Figur H-22. Andel av akuta kolecystektomier som utförts med miniinvasiv teknik 2010 (95 % konfidensintervall). Källa: GallRiks årsrapport 2010.

156 Verksamhetsanalys Figur H-23. Andel kolecystektomier som utförts med miniinvasiv teknik vid akut operation vid olika sjukhus 2010 (>25 per sjukhus, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

157 Verksamhetsanalys Figur H-24. Andel av akut opererade patienter som fått någon kirurgisk komplikation vid olika sjukhus 2010 (>25 per sjukhus, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

158 Verksamhetsanalys Figur H-25. Andel patienter som får antibiotika vid borttagande av gallblåsa, Avser planerade operationer. Källa: Öppna jämförelser 2011.

159 Verksamhetsanalys Figur H-26. Andel elektiva kolecystektomier som genomförts med en postoperativ vårdtid på 0-1 dagar i olika regioner/landsting 2010 (95 % konfidensintervall). Källa: GallRiks årsrapport 2010.

160 Verksamhetsanalys Figur H-27. Andel elektiva kolecystektomier som genomförts med en postoperativ vårdtid på 0-1 dagar vid olika sjukhus 2010 (n>25, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

161 Verksamhetsanalys Figur H-28. Kostnad per DRG-poäng vid galloperation, Källa: Öppna jämförelser 2011.

162 Verksamhetsanalys Figur H-29. Metod för sedering vid ERCP i olika landsting Landstingen/regionerna är rangordnade utifrån hur stor andel av patienterna som sederas med Propofol oavsett om detta skett under narkos eller eget ansvar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

163 Verksamhetsanalys Figur H-30. Sedering vid ERCP vid olika sjukhus 2010 (n>25). Sjukhusen är rangordade efter andel patienter som sederats med Propofol oavsett om detta skett under narkos eller eget ansvar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

164 Verksamhetsanalys

165 Verksamhetsanalys RIKSHÖFT

166 Verksamhetsanalys Figur H-31. Andel höftfrakturer registrerade i RIKSHÖFT 2008, 2009 och 2010 av samtliga höftfrakturer (ICD-10 kod S72.0-S72.2) registrerade i Socialstyrelsens patient- register. Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

167 Verksamhetsanalys Figur H-32. Medelväntetid till operation för höftfraktur 2007, 2008, 2009 och 2010 Källa: Öppna jämförelser 2008, 2009, 2010 och 2011.

168 Verksamhetsanalys Figur H-33. Medelväntetid till operation för höftfraktur 2007, 2008, 2009 och 2010 för kvinnor och män i Västra Götaland och i riket. Källa: Öppna jämförelser 2008, 2009, 2010 och 2011.

169 Verksamhetsanalys Figur H-34. Andel patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar, 2010 och Källa: RIKSHÖFT. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”

170 Verksamhetsanalys Figur H-35. Medelvårdtid 2007, 2008, 2009 och Källa: RIKSHÖFT årsrapporter 2007, 2008, 2009 och 2010.

171 Verksamhetsanalys Figur H-36. Andel protesopererade patienter vid cervikal höftfraktur , samt Avser patienter 65 år och äldre. Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.

172 Verksamhetsanalys

173 Verksamhetsanalys Svenska Höftprotesregistret

174 Verksamhetsanalys Figur H-37. Andel totala höftproteser som inte reviderats inom 10 år, , och % konfidensintervall och Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.

175 Verksamhetsanalys Figur H-38. Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation, , , med 95 % konfidensintervall för och Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.

176 Verksamhetsanalys Figur H-39. Genomsnittlig förbättring i patientrapporterad hälsorelaterad livskvalitet (mätt med EQ-5D) vid uppföljning ett år efter total höftprotesoperation. Patienter som opererats respektive , 95 % konfidensintervall för Källa: Öppna jämförelser 2010 och 2011.

177 Verksamhetsanalys Figur H-40. Andel totala höftproteser som inte reviderats inom 10 år, , respektive för kvinnor och män i Västra Götaland och riket. Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.

178 Verksamhetsanalys

179 Verksamhetsanalys Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg)

180 Verksamhetsanalys Tabell H-5. Klassificering av fetma enligt WHO.

181 Verksamhetsanalys Figur H-41. Antal obesitasoperationer per klinik under NU-sjukvården opererade inte obesitas under Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.

182 Verksamhetsanalys Figur H-42. Operationernas relativa fördelning per klinik, NU-sjukvården opererade inte obesitas under Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.

183 Verksamhetsanalys Figur H-43. Medel-BMI, kg/m 2, per klinik före operation samt 1 respektive 2 år efter operation för patienter opererade med gastric bypass under Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.

184 Verksamhetsanalys Figur H-44. Andel patienter som följts upp 6 veckor efter operation. NU-sjukvården opererade inte obesitas under Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. * Op 2011 omfattar patienter opererade 1/ / Källa: SOReg.

185 Verksamhetsanalys Figur H-45. Andel patienter som följts upp 1 år efter operation. NU-sjukvården opererade inte obesitas under Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.

186 Verksamhetsanalys Figur H-46. Andel patienter som följts upp 2 år efter operation. Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.

187 Verksamhetsanalys

188 Verksamhetsanalys Svensk Reumatologis Kvalitetsregister

189 Verksamhetsanalys Figur H-47. Kumulerat antal patienter i Västra Götaland som inkluderats i Svensk Reumatologis kvalitetsregister, , oavsett diagnos. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

190 Verksamhetsanalys Figur H-48. Andel patienter med biologiskt läkemedel vid reumatoid artrit, 1 januari Avser patienter 18 år och äldre. Källa: Öppna jämförelser 2011.

191 Verksamhetsanalys Figur H-49. Antal patienter i Västra Götaland med biologiskt läkemedel vid reumatoid artrit Avser patienter 18 år och äldre. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

192 Verksamhetsanalys Figur H-50. Antal bionaiva* RA-patienter i Västra Götaland som startat biologisk behandling under respektive år. *Patienter som inte tidigare behandlats med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

193 Verksamhetsanalys Figur H-51. DAS28CRP vid senaste besök Genomsnittligt värde för RA-patienter som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

194 Verksamhetsanalys Figur H-52. Funktionsförmåga (HAQ-index) vid senaste besök Genomsnittligt värde för RA-patienter som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

195 Verksamhetsanalys Figur H-53. Patientrapporterad förbättring av hälsa 4-12 månader efter behandlingsstart av första biologiska läkemedel vid reumatoid artrit Effekt mäts som procentuell förändring av patientens globala VAS. * Färre än 10 fall. Källa: Öppna jämförelser 2011.

196 Verksamhetsanalys Figur H-54. Allmän hälsa (VAS-skala) vid senaste besök Genomsnittligt värde för RA-patienter som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

197 Verksamhetsanalys Figur H-55. Andel kvinnor och män med biologiskt läkemedel vid reumatoid artrit, 1 januari Avser patienter 18 år och äldre. Källa: Öppna jämförelser 2011.

198 Verksamhetsanalys Figur H-56. Genomsnittligt värde för DAS28CRP vid senaste besök 2011 för kvinnor och män i Västra Götaland med RA som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

199 Verksamhetsanalys Figur H-57. Genomsnittligt värde för HAQ-index vid senaste besök 2011 för kvinnor och män i Västra Götaland med RA som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

200 Verksamhetsanalys Figur H-58. Genomsnittligt värde för Allmän hälsa vid senaste besök 2011 för kvinnor och män i Västra Götaland med RA som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister

201 Verksamhetsanalys

202 Verksamhetsanalys Psykiatri

203 Verksamhetsanalys

204 Verksamhetsanalys Figur H-59. Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare, Avser personer år med tidigare psykiatrisk vård. Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna jämförelser 2011.

205 Verksamhetsanalys

206 Verksamhetsanalys Nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke

207 Verksamhetsanalys Tabell H-6 Bakgrundsdata registrerade i Riks- Stroke 2011

208 Verksamhetsanalys För 2011 var täckningsgraden för samtliga regionens sjukhus nästintill 100 procent, ett mycket gott resultat.

209 Verksamhetsanalys Tabell H-7 Uppföljningsdata saknas. Andel i %. Preliminära data för 2011 (23 april 2012) Källa: Riks-Stroke

210 Verksamhetsanalys Figur H-60. Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet, 2010 och Källa: Riks-Stroke. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

211 Verksamhetsanalys Figur H-61 Andel strokepatienter vårdade på strokeenhet. Västra Götalandsregionen och riket, kvinnor, män och totalt under åren 2001 – Källa: Riks-Stroke i ÖJ 2011.

212 Verksamhetsanalys Figur H-62 Andel strokepatienter direktinskrivna på strokeenhet, 2011 jämfört med Källa: Riks- Stroke.

213 Verksamhetsanalys Figur H-63. Dela strokeenhet. Antal timmar från ankomst sjukhus till inskrivning på strokeenhet. Källa: Riks-Stroke

214 Verksamhetsanalys Figur H-64 Andel av patienter med stroke, ICD-kod I61, I63 och I64, som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, Källa: Vårddatabasen Vega.

215 Verksamhetsanalys Figur H-65. Andel av kvinnor respektive män med stroke, ICD-kod I61, I63 och I64, som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, Källa: Vårddatabasen Vega.

216 Verksamhetsanalys Fig H-66. Medel och medianvårdtid i dagar per sjukhus, VG region och riket 2011 jämfört med 2010 VG Region och riket. Källa Riks-Stroke 2011.

217 Verksamhetsanalys Figur H-67 Andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke inklusive döda utanför sjukhus, Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i Öppna Jämförelser 2011.

218 Verksamhetsanalys Figur H-68. Dödlighet efter sjukhusvårdad förstagångsstroke för Västra Götalandsregionen och för riket. Kvinnor, män och totalt. Treårsmedelvärden under tidsperioden 1993 – Källa Patientregistret och dödsorsaksregistret Socialstyrelsen i ÖJ 2011.

219 Verksamhetsanalys Figur H-69. Andel döda i förstagångsstroke inklusive döda utanför sjukhus efter utbildning. Avser åldersgruppen år. År Källa Patientregistret och dödsorsaksregistret Socialstyrelsen i ÖJ 2011.

220 Verksamhetsanalys Figur H-70. Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke från ljus stapel till mörk , , , Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och dödsorsaksregistret Socialstyrelsen ur ÖJ

221 Verksamhetsanalys Figur H-71. Andel % av patienterna i åldrarna år med hjärninfarkt som akutbehandlats med trombolys Västra Götalandsregionen och riket. Kvinnor, män och totalt. Källa: Riks- Stroke i ÖJ 2011.

222 Verksamhetsanalys Figur H-72. Andel i målgruppen som fått trombolys vid stroke, Källa: Riks-Stroke i Öppna Jämförelser 2011.

223 Verksamhetsanalys Tabell H-8 Andel i målgruppen som fått trombolys och Källa: Öppna Jämförelser och Riks-Stroke. Trombektomier är ej inräknade i denna tabell.

224 Verksamhetsanalys Tabell H-9 Trombolys bland patienter med diagnos I63 och ålder år per sjukhus. Källa Riks- Stroke SjukhusAndel givna trombolyser % Diagnos I år Kärnsjukhuset9,8% Lidköping9,9% NÄL8,3% Kungälv9,4% Alingsås9,9% Borås6,7% Sahlgrenska*7,9% VG region8,40% Riket9.9%

225 Verksamhetsanalys Tabell H-10 Larmat för trombolys. Antal registreringar. Källa Riks-Stroke 2011 Registrerade larm Skas97 NÄL113 Kungälv32 Alingsås36 Borås82 SU174 VG region534 Riket4003

226 Verksamhetsanalys Figur H-73 Tid från insjuknande till trombolys (Delay). Medel och mediantid i minuter, samt antal patienter i målgruppen. Källa Riks-Stroke 2011

227 Verksamhetsanalys Figur H-74. Tid från ankomst till trombolys (Delay) – DtN. Medel och mediantid i minuter, samt antal patienter i målgruppen. Källa Riks-Stroke * för SU och Borås tid till bolusdosen (en första injektion).

228 Verksamhetsanalys Figur H-75. Andel behandlade med antikoagulantia per sjukhus vid inskrivning (WarVIA) respektive utskrivning (WarVUA). Källa Riks-Stroke 2011.

229 Verksamhetsanalys Figur H-76. Tillgång till logoped. Källa: Riks-Stroke 2011

230 Verksamhetsanalys Figur H-77. Boendeform 3 månader efter insjuknande. Källa: Riks-Stroke

231 Verksamhetsanalys Figur H-78 Andel strokepatienter som var ADL- beroende helt eller delvis 3 månader efter akutfasen. Källa: Riks-Stroke 2011.

232 Verksamhetsanalys Figur H-79. Jämförelse mellan sjukhus av andel patienter som 3 månader efter strokeinsjuknandet uppger sin allmänna hälsa vara ganska god eller mycket god per sjukhus och riket. Källa Riks-Stroke 2011

233 Verksamhetsanalys

234 Verksamhetsanalys Cancer

235 Verksamhetsanalys

236 Verksamhetsanalys Hudmelanom

237 Verksamhetsanalys Tabell I-1: Incidens av malignt melanom i huden (åldersstandardiserad mot Sveriges medelbefolkning år 2000). Antalet fall per individer. Uppgifterna avser Västra Sjukvårdsregionen, vilket förutom Västra Götaland även inkluderar Norra Halland Män3639 Kvinnor35

238 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från första läkarbesöket till primärkirurgi Fig I-1: Tid, i antal dagar (x-axel) från första läkarbesök till primäroperation (patienter diagnostiserade ) per Hälso- och Sjukvårdsnämndområde. (Observera att datum för första läkarbesök är en uppgift som ibland inte ifylls korrekt. Detta på grund av att man saknar kännedom om första besöksdatum i primärvården och istället anger första besöksdatum på den egna kliniken. Dessa uppgifter kan därför bli något missvisande).

239 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från diagnostisk åtgärd till besked om diagnos Fig I-2: Väntetid från diagnostisk åtgärd till att patienten får besked om diagnos i antal dagar (patienter diagnostiserade ).

240 Verksamhetsanalys Indikator: Maligna melanom ≤ 1 mm Fig I-3: Antal och andel hudmelanom som är max en millimeter tjocka (diagnostiserade ) uppdelat på de olika nämndområdena.

241 Verksamhetsanalys Indikator: 5-års relativ överlevnad vid maligna melanom Fig I-4: Relativ femårsöverlevnad per Hälso- och Sjukvårdsnämndområde. Figuren illustrerar även skillnader i relativ femårsöverlevnad mellan kvinnor och män. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

242 Verksamhetsanalys Huvud- och halscancer

243 Verksamhetsanalys Indikator: Multidisciplinär bedömning vid huvud- och halscancer Fig I-5. Multidisciplinär bedömning vid huvud- och halscancer (N=633).

244 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från remiss till behandlingsbeslut år Fig I-6. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut år (N=620).

245 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från remissankomst till behandlingsstart år Fig I-7. Väntetid från remissankomst till behandlingsstart år (N=519).

246 Verksamhetsanalys Indikator: 5-års relativ överlevnad vid huvud- halscancer Fig I-8 5-års relativ överlevnad vid huvud och halscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

247 Verksamhetsanalys Lungcancer

248 Verksamhetsanalys Indikator: Andel patienter med icke-småcellig lungcancer i stadium IA-IIB som opereras Fig. I-9. Andel patienter med icke-småcellig lungcancer i stadium IA- IIB som opereras.

249 Verksamhetsanalys Indikator: Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgått PET-DT inför start av kurativt syftande behandling Fig. I-10 Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgått PET-DT inför start av kurativt syftande behandling.

250 Verksamhetsanalys Indikator: Andel pat med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får thorakal strålbehandling i palliativt syfte Fig. I-11. Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får thorakal strålbehandling i palliativt syfte.

251 Verksamhetsanalys Indikator: Andel lungcancerfall som bekräftats med vävnadsprov Fig I-12 Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får thorakal strålbehandling i palliativt syfte.

252 Verksamhetsanalys Indikator: Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi Fig. I-13. Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi.

253 Verksamhetsanalys Indikator: Andel patienter med tumörstadium IV i performance status 0, 1 eller 2 som får kemoterapi i palliativt syfte Fig. I-14. Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi.

254 Verksamhetsanalys Indikator: 2-årsöverlevnad vid lungcancer Fig. I-15. Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi.

255 Verksamhetsanalys Indikator: Andel fall där behandlingsbeslut tagits i multidisciplinär konferens Fig. I-16. : Andel fall där behandlingsbeslut tagits i multidisciplinär konferens

256 Verksamhetsanalys Indikator: Ledtid från remiss till behandlingsbeslut Fig. I-17. : Andel fall där behandlingsbeslut tagits i multidisciplinär konferens.

257 Verksamhetsanalys Bröstcancer

258 Verksamhetsanalys Indikator: Fastställd malignitet preoperativt Fig I-18. Andel patienter med preoperativt fastställd malignitet.

259 Verksamhetsanalys Indikator: Reoperation på grund av tumördata Fig I-19. Andel patienter som reopererats på grund av tumördata. Observera att x-axeln slutar på 20.

260 Verksamhetsanalys Indikator: Reoperation på grund av komplikationer Fig I-20. Andel patienter som reopererats på grund av komplikationer. Observera att x-axeln slutar på 10

261 Verksamhetsanalys Indikator: Undersökning med sentinel node teknik Fig I-21. Andel där sentinel node utfördes för att studera tumörspridning.

262 Verksamhetsanalys Indikator: Bröstbevarande kirurgi som slutgiltigt ingrepp Fig I-22. Andel som genomgått bröstbevarande kirurgi som slutgiltigt ingrepp.

263 Verksamhetsanalys Indikator: Multidisciplinär bedömning - preoperativt Fig I-23: Andel patienter bedömda på preoperativ multidisciplinär konferens.

264 Verksamhetsanalys Indikator: Multidisciplinär bedömning - postoperativt Fig I-24: Andel patienter bedömda på postoperativ multidisciplinär konferens.

265 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från diagnos till första besök hos specialist Fig I-25: Väntetid från diagnos till första besök hos specialist. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median.

266 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från första besök hos specialist till operation Fig I-26: Väntetid från första besök hos specialist till operation. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median.

267 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från operation till PAD- besked till patient Fig I-27. Andel fall där datum för PAD-besked till patient har angivits. Enbart patienter som har opererats ingår i urvalet

268 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från operation till PAD- besked till patient Fig I28: Väntetid från operation till PAD-besked till patient. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median. VG* hänvisar till ett område som enbart utgörs av HSN 1, 2, 3, 8, 9, och 10.

269 Verksamhetsanalys Indikator: 5-års relativ överlevnad vid bröstcancer Fig I års relativ överlevnad vid bröstcancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

270 Verksamhetsanalys Äggstockscancer

271 Verksamhetsanalys Indikator: Andel bedömda av referenspatolog Fig I-30. Andel bedömda av referenspatolog.

272 Verksamhetsanalys Indikator: Andel radikalt opererade vid stadium IIIC-IV Fig I-32. Andel radikalt opererade vid stadium IIIC-IV

273 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från remissankomst till diagnos/operation Fig. I-33. Väntetid från ankomsdatum för remiss till diagnosdatum/operation

274 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från diagnos/operation till behandlingsbeslut Fig I-34. Väntetid från diagnosdatum/operation till datum för beslut om behandling.

275 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från behandlingsbeslut till start av kemoterapi Fig I-35. Väntetid från beslut om behandling till datum för start av kemoterapi.

276 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från diagnos/operation till start av kemoterapi Fig I-36. Väntetid från diagnosdatum/operation till start av kemoterapi.

277 Verksamhetsanalys Indikator: 5-års relativ överlevnad vid äggstockscancer Fig I års relativ överlevnad vid ovarialcancer/äggstockscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

278 Verksamhetsanalys Njurcancer

279 Verksamhetsanalys Indikator: Utredd med CT/Thorax preoperativt Fig I-38. Andel patienter som utretts med CT/thorax.

280 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid: remissdatum- första besök hos specialist Fig I-39: Väntetid i dagar från remissdatum till första besök hos specialist. Vågrät linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median.

281 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid: Första besök hos specialist- behandlingsbeslut Fig I-40: Väntetid i antal dagar från första besök hos specialist till behandlingsbeslut. Vågrät linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median. Då medianen ligger på noll dagar innebär detta att datum för första besök hos specialist och behandlingsbeslut sammanfaller.

282 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid: ledtid från remiss till operation Fig I-41: Väntetid i antal dagar från remiss till operation. Vågrät linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median.

283 Verksamhetsanalys Indikator: 5-års relativ överlevnad vid njurcancer Fig I-42: Femårsöverlevnad med konfidensintervall. Överlevnaden är relativ och bygger på periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för förklaring.

284 Verksamhetsanalys Urinblåsecancer

285 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från remiss till 1:a specialistbesök Fig I-43. Väntetid från remiss till 1:a specialistbesök

286 Verksamhetsanalys Indikator: Väntetid från 1:a besök specialist till diagnostisk TUR/px Fig I-44. Väntetid från 1:a besök specialist till diagnostisk TUR/px

287 Verksamhetsanalys Indikator: Andel T1 som genomgått reresektion och intravesikal behandling Fig I-45. Andel T1 som genomgått reresektion och intravesikal beh

288 Verksamhetsanalys Indikator: Andel T2-T4 som genomgått radikalt syftande cystektomi eller strålbehandling Fig I-46. Andel T2-T4 som genomgått radikalt syftande cystektomi eller strålbehandling

289 Verksamhetsanalys Indikator: 5-års relativ överlevnad vid urinblåsecancer Fig I-47. : 5-års relativ överlevnad vid urinblåsecancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

290 Verksamhetsanalys Prostatacancer

291 Verksamhetsanalys Indikator: Andel mellan och högrisktumörer hos patienter under 75 år, som fått kurativt syftande behandling Fig. I-48. Andel mellan och högrisktumörer hos patienter under 75 år, som fått kurativt syftande behandling

292 Verksamhetsanalys Indikator: Andel lågrisktumörer som fått aktiv monitorering Fig. I-49. Andel lågrisktumörer som fått aktiv monitorering

293 Verksamhetsanalys Indikator: Ledtid från remiss till 1:a besök hos specialist Fig. I-50. Ledtid från remiss till 1:a besök hos specialist

294 Verksamhetsanalys Tjocktarmscancer

295 Verksamhetsanalys Indikator: Multidisciplinär bedömning - preoperativt Fig I-51. Andel patienter som bedöms på preterapeutisk multidicsiplinär konferens (MDT).

296 Verksamhetsanalys Indikator: Multidisciplinär bedömning - postoperativt Fig I-52. Andel patienter som bedöms på postoperativ multidisciplinär konferens.

297 Verksamhetsanalys Indikator: Reoperation inom 30 dagar efter primäroperation Fig I-53. Andel patienter som reopererats inom 30 dagar efter primäroperation. Observera att x-axeln slutar på 30.

298 Verksamhetsanalys Indikator: Letalitet inom 30 dagar efter operation Fig I-54. Andel patienter som avlider inom 30 dagar efter operation. Observera att x-axeln slutar på 30.

299 Verksamhetsanalys Indikator: Letalitet inom 90 dagar efter operation Fig I-55. Andel patienter som avlider inom 90 dagar efter operation. Observera att x-axeln slutar på 30.

300 Verksamhetsanalys Indikator: Minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation, stadium T1-T3 Fig I-56. Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation, stadium T1-T3

301 Verksamhetsanalys Indikator: Mer än 2 veckors slutenvård efter operation Fig I-57. Andel patienter med > 2 v slutenvård efter op. Observera att x-axeln slutar på 50.

302 Verksamhetsanalys Indikator: Komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion) Fig I-58. Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion). Observera att x-axeln slutar på 30.

303 Verksamhetsanalys Indikator: 5-års relativ överlevnad vid tjocktarmscancer Fig I års relativ överlevnad vid tjocktarmscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

304 Verksamhetsanalys Ändtarmscancer

305 Verksamhetsanalys Indikator: Multidisciplinär bedömning – preoperativt Fig I-60. Andel patienter som bedöms på preterapeutisk multidisciplinär konferens (MDT).

306 Verksamhetsanalys Indikator: Multidisciplinär bedömning – postopertivt Fig I-61. Andel patienter som bedöms på postoperativ multidisciplinär konferens.

307 Verksamhetsanalys Indikator: Reoperation inom 30 dagar efter primäroperation Fig I-62. Andel patienter som reopererats inom 30 dagar efter primäroperation. Observera att x-axeln slutar på 30.

308 Verksamhetsanalys Indikator: Letalitet inom 30 dagar efter operation Fig I-63. Andel patienter som avlider inom 30 dagar efter operation. Observera att x-axeln slutar på 30.

309 Verksamhetsanalys Indikator: Letalitet inom 90 dagar efter operation Fig I-64. Andel patienter som avlider inom 90 dagar efter opeRation. Observera att x-axeln slutar på 30.

310 Verksamhetsanalys Indikator: Bäckensepsis (anastomosinsufficiens) hos patienter med cancer rekti opererade med främre resektion Fig I-65. Andel patienter med bäckensepsis (anastomosinsufficiens) per antal patienter med cancer recti opererade med främre resektion. Observera att x-axeln slutar på 30.

311 Verksamhetsanalys Indikator: Minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation, stadium T1-T3 Fig I-66. Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation, stadium T1-T3

312 Verksamhetsanalys Indikator: Strålbehandling inför operation Fig I-67. Andel strålbehandlade inför operation.

313 Verksamhetsanalys Indikator: Mer än 3 veckors slutenvård efter operation Fig I-68. Andel patienter med > 3 v slutenvård efter op. Observera att x-axeln slutar på 50.

314 Verksamhetsanalys Indikator: Komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion) Fig I-69. Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion). Observera att x-axeln slutar på 30.

315 Verksamhetsanalys Indikator: 5-års relativ överlevnad vid ändtarmscancer Fig I års relativ överlevnad vid ändtarmscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

316 Verksamhetsanalys Patientsäkerhet

317 Verksamhetsanalys

318 Verksamhetsanalys VerksamhetTotalt utskickadeReturneradeSvarsfrekvens Alingsås Lasarett % Angereds Närsjukhus % Frölunda Specialistsjukhus % Kungälvs Sjukhus % NU-sjukvården % Sahlgrenska Universitetssjukhuset* % SÄS % SKAS % Primärvården Fyrbodal % Primärvården Göteborg % Primärvården Skaraborg % Primärvården Södra Bohuslän % Primärvården Södra Älvsborg % Habilitering och Hälsa % Hela Regionen % Tabell J-2. Svarsfrekvenser % patientsäkerhetskulturmätning per sjukhus och regionen.

319 Verksamhetsanalys Regionens styrkor är: Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Regionens svagheter är: Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Överlämningar och överföringar av patienter mellan vårdenheterna Samarbete mellan vårdenheterna. Benägenhet att rapportera avvikelser

320 Verksamhetsanalys Figur J-1 Patientsäkerhetskulturmätning 2011 Röd yta VGR, blå yta riket 1.Benägenhet att rapportera händelser 2.Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 3.Självskattad patientsäkerhetsnivå 5.Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 6.Lärandeorganisation 7.Samarbete inom vårdenheten 8.Öppenhet i kommunikationen 9.Återföring och kommunikation kring avvikelser 10.En icke straff- och skuldbeläggande kultur 11.Arbetsbelastning och personaltäthet 12.Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 13.Samarbete mellan vårdenheterna 14.Överlämningar och överföringar av patienter och information 16.Information och stöd till patient vid negativ händelse 17.Information och stöd till personal vid negativ händelse

321 Verksamhetsanalys Figur J-2 Patientsäkerhetskulturmätning 2011 Blå yta VGR, grön yttre linje primärvård, röd linje sjukhus 1.Benägenhet att rapportera händelser 2.Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 3.Självskattad patientsäkerhetsnivå 5.Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 6.Lärandeorganisation 7.Samarbete inom vårdenheten 8.Öppenhet i kommunikationen 9.Återföring och kommunikation kring avvikelser 10.En icke straff- och skuldbeläggande kultur 11.Arbetsbelastning och personaltäthet 12.Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 13.Samarbete mellan vårdenheterna 14.Överlämningar och överföringar av patienter och information 16.Information och stöd till patient vid negativ händelse 17.Information och stöd till personal vid negativ händelse

322 Verksamhetsanalys Tabell J-3 Andel som deltagit i mätning av trycksår SjukhusAvdelningar som deltagit enligt databas Befintliga avdelningar Alingsås77 Kungälv12 NU-sjukvården3135 Sahlgrenska Universitetssjukhuset SKAS45 SÄS2526 Frölunda Specialistsjukhus 11 Totalt VGR222228

323 Verksamhetsanalys Tabell J-4 Andel som deltagit i mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler SjukhusAvdelningar som deltagit Befintliga avdelningar Alingsås77 Frölunda specialistsjukhus11 Kungälv1112 NU-sjukvården3637 Sahlgrenska Universitetssjukhuset SKAS4549 SÄS2430 Totalt VGR234251

324 Verksamhetsanalys Figur J-3 Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

325 Verksamhetsanalys Figur J-4 Punktprevalensmätning trycksår landsting

326 Verksamhetsanalys Figur J- 5 Punktprevalensmätning trycksår Sjukhus VGR. Andel trycksår per kategori %.

327 Verksamhetsanalys Patientnämndernas uppföljning

328 Verksamhetsanalys Tabell K-1 Antal ärenden per vårdform fördelade på kvinnor och män för Därutöver 450 ärenden på annan verksamhet. Källa: Patientnämndernas årsredovisning UtförareKvinnorMänAnonymaTotalt Sjukhusvård PV offentlig PV privat Privatvård Tandvård Kommunvård Annan övrig okänd verksamhet övrig verksamhet VGR Summa

329 Verksamhetsanalys Tabell K-2 Patientnämnd PNB SÄS Alingsås PNG SU Östra Mölndal Kungälv PNM KSS, SIL PNU NÄL, Uddevalla Summa Huvudområde Vård och behandling Bemötande kommunikation information organisation, regler, resurser 6162 övrigt111 Summa Tabell K-2

330 Verksamhetsanalys Befolkningens uppfattning om hälso- och sjukvården

331 Verksamhetsanalys Vårdbarometern Sveriges kommuner och landsting mäter rullande befolkningens inställning till hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland personer över 18 år. Västra Götalandsregionen deltar genom de lokala hälso- och sjukvårdskanslierna i undersökningen sedan år 2002 (hälso- och sjukvårdsnämnd 4 fr.o.m. kvartal 3, år 2005). År 2011 intervjuades personer i Västra Götaland. Antalet är något färre än tidigare år till följd av att Göteborgsnämnderna gjort ett mindre urval. Data­ insamlingen är indelad i två perioder varje år och materialet blir tillgängligt efter varje insamling. Svars­frekvensen är cirka 50 procent. Från och med 2010 genomförs ”nya Vårdbarometern” som har ett renodlat befolkningsperspektiv utan patient­ erfarenheter, och med flera nya frågeområden. Frågorna avser bland annat förtroende för vården, tillgång till vård, sjukvårdens finansiering och prioriteringar, attityder till olika behandlingsformer, informationskällor, samt olika bakgrundsvariabler (kön, ålder, födelseland, utbildning etc). År 2011 redovisas ingen separat årsrapport för Vårdbarometern i Västra Götaland. Resultat från regionen och övriga landsting samt metodbeskrivning finns på hemsidan Resultat redovisas även i andra sammanhang, t ex i SKLs årsrapport och i Öppna Jämförelser.

332 Verksamhetsanalys Figur L-1 Andel västragötalänningar (%) som uppger tillgång till vård, förtroende för vårdcentral respektive sjukhus, samt varit i behov av sjukvård utan att söka vård Ny metod from 2010 (men gamla metoden användes parallellt i VG 2010 och därför finns två värden för VG 2010). Resultat för ”riket exklusive Västra Götaland” redovisas som streckade linjer. Källa: Vårdbarometern.

333 Verksamhetsanalys Figur L-2 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, fördelat på HSN-kansliområden Ny metod from 2010 (men gamla metoden användes parallellt i VG 2010 och därför finns två värden för VG 2010). OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.

334 Verksamhetsanalys Figur L-3 Andel västragötalänningar (%) har tillgång till vård, har ringt 1177 senaste 6 månaderna, ansåg lätt att komma fram på telefon till Källa: Vårdbarometern. Ny metod from 2010 (men gamla metoden användes parallellt i VG 2010 och därför finns två värden för VG 2010). Resultat för ”riket exklusive Västra Götaland” redovisas som streckade linjer.

335 Verksamhetsanalys

336 Verksamhetsanalys Patientnöjdhet vid vårdcentralsbesök

337 Verksamhetsanalys Fig M-1 Samtliga vårdcentraler i VGR. PUK-värde för "de åtta tyngsta frågorna" i Patientenkäten , samt PUK-medelvärde för dessa frågor. Källa: Nationell patientenkät primärvård

338 Verksamhetsanalys Fig M -2 Samtliga vårdcentralerna inom respektive HSN-område. PUK-medelvärde för de "åtta tyngsta frågorna" Källa: Nationell patientenkät primärvård

339 Verksamhetsanalys Fig M-3 Samtliga privat- respektive offentlig bedrivna vårdcentraler i VGR. PUK-medelvärde för "de åtta tyngsta frågorna" Källa: Nationell patientenkät primärvård

340 Verksamhetsanalys Läkemedel

341 Verksamhetsanalys

342 Verksamhetsanalys

343 Verksamhetsanalys

344 Verksamhetsanalys Figur N-1. Antal antibiotikarecept per 1000 invånare och år jämfört med Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise

345 Verksamhetsanalys Tabell N-4: Utfall på nyckeltal för läkemedel Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise Nyckeltal Andel kinoloner av UVI-antibiotika till kvinnor 18 år och äldre 20%16%14%13% (lågt värde önskas) Andel PcV av luftvägsantibiotika till barn 0-6 år 60%63%65%68% Andel PcV av luftvägsantibiotika till vuxna 18 år och äldre 46%49% 50% Andel PC av intravenösa betalaktamer för slutenvård 47%67%70%67% Andel peroralt sumatriptan av perorala triptaner 62%64%68%72% Andel långverkande morfin av långverkande opioider 19%18%16%17% Andel generiskt alfuzosin av alfuzosin 9%26%45%66%

346 Verksamhetsanalys Tandvård

347 Verksamhetsanalys Figur O-1 Kariesfrihet hos 3 & 6-åringar per nämnd 2010/2011

348 Verksamhetsanalys Figur O-2 Utvecklingen av kariesfrihet hos 6- åringar per nämnd mellan åren 2008 & 2011

349 Verksamhetsanalys Figur O-3 Medelvärdet på antal kariesskadade, extraherade eller lagade mjölktänder hos 6- åringar, deft.

350 Verksamhetsanalys Figur O-4 Medelvärdet på antal kariesskadade och lagade vuxentänder hos 12-åringar, DFT

351 Verksamhetsanalys Figur O-5 Medelvärdet på antal kariesskadade och fyllda tänder hos 19-åringar.

352 Verksamhetsanalys Figur O-6 SIC index för 19-åringar per nämnd under åren

353 Verksamhetsanalys Figur O-7 Medelvärde på antal kariesskadade och lagade tänder hos 21-åringar

354 Verksamhetsanalys Figur O-8 Andelen ungdomar per åldersgrupp och nämnd som tecknat friskvårdsavtal augusti 2011

355 Verksamhetsanalys Figur O-9 Andelen av de svarande skattar sin tandhälsa som ganska eller mycket dålig 2007 och 2011 per nämnd. 95% konfidensintervall

356 Verksamhetsanalys Figur O-10 Nödvändig tandvård per nämndområde och antal behandlade från 20 år och uppåt

357 Verksamhetsanalys Figur O-11 Tandvård som led i sjukdomsbehandling 2011 per nämndområde och antal behandlade från 20 år och uppåt.

358 Verksamhetsanalys Hälso- och sjukvårdens personal

359 Verksamhetsanalys Tabell Q-1. Antal anställda per anställningsform och område per den 31 dec Källa = Årsredovisning. OmrådeTillsvidare -anställda Visstids- anställda Tim- avlönade TotaltAndel tillfälligt anställda Förändring AntalProcent Sjukhus ,3% 3321,0% Primärvård ,0% -98-1,7% Tandvård ,6% 311,1% Habilitering & Hälsa ,8% 454,3% Totalt Hälso- och sjukvård ,7% 3100,7%

360 Verksamhetsanalys Figur Q-1. Procentuell utveckling av antal anställda år 2009 till 2011 för sex personalgrupper. Källa = Årsredovisning

361 Verksamhetsanalys Tabell Q-2. Antal anställda per personalgrupp och område per den 31 dec 2011 samt förändring jämfört med 31 dec Sjukhus Primärvård Tandvård Habilitering & Hälsa Förändring Personalgrupp2011Antal% 2011Antal% 2011Antal% 2011Antal% Sjuksköterskor, barnmorskor , ,0 000, ,4 Undersköterskor m.fl , ,7 000, ,8 Läkare , ,4 000, ,3 Tandläkare13218,2 000, ,2 000,0 Tandsköterskor, -hygienister m.fl.2500, ,8 000,0 Läkarsekreterare , ,7 39-2, ,4 Rehabilitering och förebyggande , ,5 12-7, ,3 Sjukhustekniker/labpersonal inkl BMA , ,0 5125, ,0 Utbildning, kultur och fritid , , ,0 8322,5 Teknik, hantverkare8711,2 400,0 1100,0 1517,1 Kök, städ, tvätt ,3 6-14,3 000, ,0 Administration , , , ,0 Totalt , , , ,3

362 Verksamhetsanalys FigurQ-2. Kostnad bemanningsföretag år 2007 till 2011 per Sjukhus och Primärvård uppdelat på läkare och sjuksköterskor, mnkr. Källa = Årsredovisning.

363 Verksamhetsanalys Tabell Q-3. Personalomsättning år 2010 och 2011 varav pensionsavgångar. Källa = Årsredovisning. Område Personal- omsättning varav pension Personal- omsättning varav pension Sjukhus5,82,15,91,9 Primärvård9,32,48,32,3 Tandvård5,62,25,32,4 Habilitering & Hälsa5,32,66,62,6 Totalt6,22,26,22,0

364 Verksamhetsanalys FigurQ-3. Andel utförd tid år 2010 och 2011 per område. Källa = Årsredovisning.

365 Verksamhetsanalys FigurQ-4. Andel utförd tid år 2011 per personalgrupp och kön. Källa = Årsredovisning.

366 Verksamhetsanalys Del 2 Basala uppgifter

367 Verksamhetsanalys


Ladda ner ppt "Verksamhetsanalys 2011 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Hämta rapporten här: www.vgregion.se/verksamhetsanalys."

Liknande presentationer


Google-annonser