Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl. Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter tar för farliga läkemedel.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl. Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter tar för farliga läkemedel."— Presentationens avskrift:

1 Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl

2 Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter tar för farliga läkemedel

3 Läkemedel gör i grunden nytta för patienten…. men kan också innebära risker. Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, rätt använt, ökad livslängd och bättre livskvalitet. Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel.

4 Den gamla människan  Är ofta sårbar  Små marginaler Funktionsförlust vid påfrestning  svikt i flera organsystem vid sjukdom  Därför komplex läkemedelsbehandling

5 Fysisk prestationsförmåga 2,5 1,3 0,9 Sjukdom Läkemedel rökning år Vo 2 l/min Normal daglig aktivitet

6 Behandlingsmål Återställ snarast patientens optimala funktionsförmåga

7 Äldre och Läkemedel Farmakokinetik//farmakodynamik

8 Farmakokinetik Distribution Metabolism Utsöndring Fett ECW BCM Varierande

9 Farmakokinetik Förutsätt alltid att den äldre patientens njurfunktion är nedsatt (oberoende av kreatininvärde) när läkemedel med smal terapeutisk bredd som utsöndras via njurarna ordineras

10 Dynamik - åldrande  Fysisk prestation  Muskelstyrka  Lungfunktion  Hjärtminutvolym  Cerebralt blodflöde  Receptorfunktion

11 Äldres läkemedelsbehandling  Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från studier på personer <65 år  Nästan aldrig studier på patienter >80 år

12  Övre åldersgräns i behandlingsstudier Ofta inte relevant och därför oetiskt Brist på studier hos de allra äldsta och sjukaste

13  Behandlingsråd med bristande vetenskaplig bakgrund Stora krav på samråd och noggrann uppföljning

14 Behandlingseffekt  Mortalitet  Morbiditet  Symtomlindring - Livskvalitet Ålder

15 Äldres återstående livslängd har ökat (SCB 2006) Optimal livskvalitet resten av livet

16 Behandlingsorsak Förebyggande behandling Botande/funktionsförbättrande behandling Symtomlindrande behandling Onödig behandling

17 Onödiga läkemedel Gör varken nytta eller skada Försök registrera effekten Anteckna gärna

18 Fyra hörnpelare för ett gott åldrande social gemenskap delaktighet/meningsfullhet/känna sig behövd fysisk aktivitet bra matvanor.

19 Effekter av fysisk aktivitet Kognitiv/mental funktion Muskelstyrka, Muskelhastighet Fysisk prestationsförmåga Aktivitetsnivå Metabol aktivitet

20 Effekter av fysisk aktivitet Hjärtkärlsjukdom Förekomst, symtom Stroke Demens Osteoporos övervikt

21 Lönar sig förebyggande behandling? Blodtryck, lipider, osteoporos

22 blodtrycksbehandling har visat sig kunna minska insjuknandet i demens (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur ) och stroke och hjärtsvikt men – ganska friska studiepersoner

23 Icke dementa Debut av Alzheimer efter 79 år Ålder DBP mm Hg Ålde r SBP mm Hg Högt blodtryck föregår utvecklingen av demens Skoog I et al Lancet 1996

24 Prevention of Dementia with Calcium Channel Blocker Treatment in ISH- Syst-Eur (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046)

25 80-åringar och äldre står på (använder?) i genomsnitt 5 -6 läkemedel 15% av dem står på 10 läkemedel eller fler

26

27 Läkemedelsanvändningen hos äldre Alla äldre preparat/person preparat/person SÄBO, multisjuka preparat/person preparat/person

28 Lm-grupper bland >80 år Kvi Män Blodförtunnande Betareceptorer Sömnmedel Lätta smärtstillare Lipidsänkare ,720 Antidepressiva Magsår ACE-hämmare , sos

29 Öppna jämförelser % 14-21% 10 eller fler läkemedel per person > 80 år

30

31 3 eller fler psykofarmaka per person Öppna jämförelser ,5-3,7% 5,5-8%

32 Folkhälsorapport 2009 – Äldres hälsa Psykofarmaka på recept

33  Ingen bevisad effekt på sömnen längre tid än 4 veckor  Biverkningar under längre tid  Tillvänjning under längre tid Sömnmedel

34 Ordinationsföljsamhet 1/3 följer alltid ordinationen 1/3 följer ibland ordinationen 1/3 följer aldrig ordinationen  Inte relaterat till ålder i sig Källa: ABLA II rapport, 2001

35 Stor kassation 1128 ton läkemedel återlämnades förpackningar läkemedel från allmänheten till apoteken Apoteket AB 2010

36 Äldre står ofta på för många olämpliga läkemedel

37 Riskläkemedel Bensodiazepiner Trötthet, muskelsvaghet, kognition Neuroleptika ( Buronil, Haldol, Risperdal ) extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, sedation, kognition Lätta opioider ( Tramadol, Tiparol ) konfusion, illamående, yrsel

38 Riskläkemedel NSAID Hjärtsvikt, njursvikt, blödningar Loopdiuretika Urvätskning, elektrolytrubbningar Waran Ökad blödningsrisk hos äldre

39 Antal anmälningar i Sverige per år ca till Socialstyrelsen enligt Lex Maria ca till HSAN ca till landstingens patientnämnder ca om läkemedelsbiverkningar ca till patientförsäkringen ca om fallolyckor inom särskilda boenden

40 Läkemedelsbehandling orsakar ca vårdskador om året i slutenvården i Sverige 5000 i Västra Götaland

41 Läkemedel - Äldre Kvaliten i äldres läkemedelsbehandling kan förbättras

42 Gör vi nytta med behandlingen?

43 Folkhälsorapport 2009 – Äldres hälsa Långvarig sjukdom Som är hindrande

44 Folkhälsorapport 2009 – Folkhälsan i översikt Folkhälsorapport 2009 Dödlighet 50-talet-2000-talet

45 Folkhälsorapport 2009 – Äldres hälsa Folkhälsorapport 2009 Återstående livslängd efter 65 och 80 år

46 Blir äldre friskare? Compression of morbidityCompression of morbidity –Kortare sjukdomstid Postponement of morbidityPostponement of morbidity –Uppskjuten sjuklighet Prolongation of morbidityProlongation of morbidity –Förlängd sjukdomstid

47 Rapport

48 Metod  Systematisk litteratursökning av all relevant litteratur t.o.m 2007 (pat>65 år)  Randomiserade kontrollerade studier och observationella studier har inkluderats

49 Slutsatser  Förbättrad följsamhet kan fås genom En kombination av individuellt anpassade insatser  Utbildning, information till patienter  Minskat antal läkemedel  Förenklad läkemedelslista

50 Förbättrad följsamhet Inga effekter av ökad följsamhet har dokumenterats efter 6 månader

51 Riskläkemedel  Evidensstyrka 1 Lm med antikolinerg effekt – psykiska störningar Benzodiazepiner – fallrisk NSAID – magblödningar  Evidensstyrka 3 NSAID – hjärtsvikt Ökad risk för interaktioner

52 Riskläkemedel  Alltför många äldre ordineras olämpliga läkemedel  ökad utbildning och information till i första hand läkare leder till minskad förskrivning av olämpliga läkemedel

53 Biverkningar  Vanligare hos äldre 20 % av äldre som söker sjukvård  28-54% är undvikbara

54 Biverkningar - orsaker Felaktig ordination Uppföljning saknas Polyfarmaci

55 Slutsatser -LRP  Minskning av vissa läkemedelsrelaterade problem kan ske genom Utbildning, information till sjukvårdspersonal Uppföljning och läkemedelsavstämning med multidiciplinära team eller personal med speciell läkemedelskompetens

56 SBU:s slutsatser  Skapa rutiner för regelbunden avstämning av behandlingens effekt i samråd med patienten vid konsultationstillfället

57 Dosdispenseringssystem  Saknas vetenskapligt underlag för Om dosexpedition förbättrar följsamheten eller ger ökad patientsäkerhet

58 En uppföljning av läkemedelsbehandlingen före och efter övergång till Dos  dospatienter i VGR Fler läkemedel totalt och per diagnos Färre dosförändringar Sämre utfall för kvalitetsindikatorer Rapport till LV Wallerstedt m.fl sept 2012

59 Sammanfattning  ingen studerad enskild metod eller åtgärd påverkar läkemedelsanvändningen så att det leder till förbättrad hälsa, livskvalitet eller kostnadseffektivitet

60 Sammanfattning  Begränsade effekter har kunnat visas på processmått såsom förekomst av olämpliga läkemedel, antal läkemedel, ökad följsamhet m m

61 SBU:s slutsatser vårdens organisationer (regioner, landsting, kommuner, läkemedelssakkunniga,yrkes-organisationer, patientorganisationer) bör skyndsamt få ett gemensamt uppdrag som tar ett helhetsgrepp med många samtidiga insatser på olika nivåer.

62 Slutsatser  Ytterligare forskning behövs Som tar hänsyn till komplexiteten hos äldre patienter Med fler hälsorelaterade utfallsmått Över dokumentation och uppföljning

63 En säker läkemedelsprocess Ett teamarbete 1. Identifiering av behov 2. Läkemedel el annan behandling 3. Val av läkemedel 4. administrering 5. Dokumentation 8. Uppföljning 6. Korrekt läkemedelslista 7. Korrekt information 9. Omprövning Rätt patient får Rätt läkemedel i Rätt dos på Rätt sätt vid Rätt tid

64 Äldre och läkemedel Strategi för Västra Götalandsregionen – Hälso- och sjukvårdsutskottet november 2008 Projektledare, Christina Edward

65 Strategi Dokumentation 1.Journalsystem innehåller ett välutvecklat dokumentationssystem 2.Läkemedelsdokumentation som följer patienten genom vården

66 3.Läkemedelsberättelser införs på regionens sjukhus 4.IT-stöd utvecklas för åtkomst till patientens läkemedelsinformation –läkemedelsförteckningen, samordnad vårdplanering, Apodos, ” en patient en journal ”. 5.Patientinformationskortet, ” Vet du varför du tar dina läkemedel ” implementeras

67

68 Strategi Ansvar 1.Patienten erbjuds en fast vårdkontakt 2.Patienten erbjuds en läkare med samordningsansvar för den totala läkemedelsbehandlingen

69 Strategi Kvalitet Varje patients läkemedelsbehandling utvärderas och ses över regelbundet (läkemedelsavstämning)

70 Vad är Läkemedelsavstämning?

71

72 Strategi Kvalitet Regionen har fastställda kvalitetsindikatorer för ändamålsenlig läkemedelsbehandling

73 –Helhetsgrepp –Läkekonst –Dokumentation –Uppföljning –Läkemedelsavstämning ingen enskild åtgärd löser hela problemet


Ladda ner ppt "Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl. Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter tar för farliga läkemedel."

Liknande presentationer


Google-annonser