Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från workshop november 2007 i samarbete mellan Läkemedelsverket och.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från workshop november 2007 i samarbete mellan Läkemedelsverket och."— Presentationens avskrift:

1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från workshop november 2007 i samarbete mellan Läkemedelsverket och Strama

2 2 Huvudbudskap NLI Antibiotika vid nedre luftvägsinfektioner ska bara användas på strikta indikationer För en patient med oklar nedre luftvägsinfektion utan allmänpåverkan rekommenderas aktiv exspektans alternativt fördröjd antibiotikaförskrivning Ingen dokumenterad nytta föreligger av antibiotikabehandling vid akut bronkit oavsett om bronkiten orsakats av virus, mykoplasma eller klassiska bakterier

3 3 Huvudbudskap NLI forts. Antibiotika är inte heller indicerat vid akuta exacerbationer av kronisk bronkit/KOL utan missfärgade upphostningar Lungröntgen behöver sällan utföras initialt, inte heller kontroll av CRP. Om CRP kontrolleras ska värdet alltid bedömas i relation till sjukdomsdurationen Betalaktamantibiotika ska doseras tre gånger dagligen till både barn och vuxna Vid utebliven förbättring hos barn efter tre dygns penicillinbehandling kan man byta till erytromycin om misstanke om mykoplasmapneumoni föreligger

4 4 Förekomst Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga inom primärvården Utgör % av alla konsultationer i de nordiska länderna Det är viktigt att identifiera patienterna som har pneumoni pga Avsevärd morbiditet Viss mortalitet

5 5 Förekomst forts. Nedre luftvägsinfektioner (NLI) Akut sjukdom med hosta, feber och minst ett annat nedre luftvägssymtom (sputumproduktion, dyspné, väsande andning och bröstsmärta) 25% av de patienter som söker för luftvägsinfektioner har NLI

6 6 Epidemiologi 1 -10% av befolkningen i europeiska länder söker årligen sjukvård för samhällsförvärvad NLI Omkring % av dessa patienter har lunginflammation (pneumoni) Incidensen av NLI är som högst under vintermånaderna Influensavirus är en viktig sjukdomsorsak

7 7 Epidemiologi Årliga incidensen av pneumoni är ca 1% och ökar med stigande ålder Hos barn är luftvägsinfektioner inklusive pneumoni den ledande orsaken till sjuklighet Hos barn anges frekvensen pneumonier till 3 – 4 % per år under de första fem levnadsåren, till 1 – 2 % hos äldre barn

8 8 Etiologi vuxna Akut bronkit orsakas oftast av virus Pneumoni orsakas vanligen av bakterier

9 9 Etiologi vuxna Pneumoni: Streptococcus pneumoniae är den vanligaste orsaken till pneumoni hos vuxna i både öppen och sluten vård S. pneumoniae och Haemophilus influenzae är vanliga orsaker i alla åldersgrupper Mycoplasma pneumoniae-infektion är vanligare i yngre åldrar men kan förekomma i alla åldersgrupper

10 10 Etiologi vuxna Tuberkulos är en viktig differentialdiagnos vid långvarig hosta om patienten tillhör riskgrupp t.ex. uppväxt i område med hög tuberkulosförekomst exponering för tuberkulos

11 11 Etiologi vuxna Exacerbation av KOL 2/3 av exacerbationer av KOL har infektiös orsak Virus och bakterier är ungefär lika vanliga agens Dubbelinfektion är ofta förekommande Vanligaste bakteriella agens är H. influenzae, S. pneumoniae och Moraxella catarrhalis Rhinovirus är vanliga virusagens

12 12 Etiologi barn Förekomst av viruspneumonier är högre hos förskolebarn än hos vuxna Hos barn under 2 års ålder dominerar RS- virus Förekomst av bakteriella pneumonier är dock lika hög som hos vuxna

13 13 Etiologi barn Pneumoni Sjukdomsorsaken vid pneumoni varierar avsevärt med årstiden, barnets ålder och vaccinationsinsatser S. pneumoniae, som förekommer vid 1/3 av alla infektioner är den vanligaste bakteriella infektionen H. influenzae näst vanligast M. pneumoniae är vanligare bland äldre barn Samtidig virus- och bakterieinfektion hos 20 % av barnen, huvudsakligen i åldern 1 – 4 år

14 14 Etiologi barn Virus och bakterier som förorsakar pneumoni kan också ge lindrig luftvägsinfektion hos barn Vid obstruktiva andningsbesvär hos barn dominerar rhinovirus, RS-virus och influensavirus

15 15 Mikrobiologisk diagnostik Bra snabbdiagnostik anpassad för öppen vård saknas Virologisk diagnostik på nasofarynxsekret är av värde för att fastställa de första lokala fallen av RSV- och influensainfektioner i början av epidemierna varje år. Odling är den vanligaste metoden att fastställa förekomst av S. pneumoniae, H. influenzae och M. catarrhalis och en förutsättning för att påvisa antibiotikaresistens

16 16 Mikrobiologisk diagnostik Bakterieodling från sputum eller nasofarynx bör övervägas hos vuxna patienter med pneumoni som vistats i område med hög antibiotikaresistens eller vid terapisvikt Aktuellt resistensläge för utvalda luftvägspatogener hittas via Serologi kräver parade sera och har därför sällan någon plats i rutindiagnostiken

17 17 Mikrobiologisk diagnostik Man bör man välja snabbtester som påvisar antigen Snabbtester för luftvägsvirus: Antigentester finns för detektion av RSV och influensavirus från nasofarynxsekret Snabbtester för bakteriella agens: Mest etablerade är antigentester för påvisande av legionella och pneumokocker från urinprover. Testerna är inte validerade på öppenvårdspatienter

18 18 Mikrobiologisk diagnostik Slutsats Mikrobiologisk diagnostik är ofta av begränsat värde för den akuta handläggningen vid nedre luftvägsinfektioner i öppenvård. Bakterieodling från sputum (vuxna och barn) eller nasofarynx (enbart vuxna) bör dock övervägas hos patienter med säker eller sannolik pneumoni.

19 19 Farmakologisk översikt Läkemedel mot hosta: Det saknas modern dokumentation av hostdämpande läkemedel Placeboeffekten är stor vid symtomatisk hostdämpning Det saknas evidens för ”slemlösande medel” Således saknas evidens för rekommendation av farmakologisk behandling av hosta i samband med luftvägsinfektioner

20 20 Farmakologisk översikt Profylaktisk behandling mot nedre luftvägsinfektioner Vaccination mot influensa: I Sverige finns idag inaktiverade tri-valenta vacciner som innehåller: 2 influensa A-stammar samt 1 influensa B-stam Vaccination kan minska risken för allvarliga komplikationer och död i samband med influensa Skyddseffekten mot klinisk influensa hos unga friska personer är liten, bara ca 15%, och frånvaron från arbete/skola reduceras endast marginellt

21 21 Farmakologisk översikt Profylaktisk behandling mot nedre luftvägsinfektioner Vaccination mot influensa forts. Rekommendationer: Årlig influensavaccination rekommenderas till personer som har förhöjd risk att drabbas av komplikationer som följd av influensasjukdomen Patienter > 65 år Oavsett ålder vid följande riskfaktorer: sjukhemsboende eller motsvarande, kronisk hjärtsjukdom och då framför allt hjärtsvikt, kronisk lungsjukdom, instabil diabetes mellitus och andra metabola sjukdomar, kronisk njursvikt, cancersjukdom eller gravt nedsatt immunförsvar.

22 22 Farmakologisk översikt Profylaktisk behandling mot nedre luftvägsinfektioner Vaccination mot pneumokockinfektion Ett 23-valent vaccin (PPV23) - innehåller kapselpolysackaridantigen från vardera av 23 olika pneumokockserotyper Ett proteinkonjugerat vaccin (PCV7) - bättre immunogent hos små barn

23 23 Farmakologisk översikt Profylaktisk behandling mot nedre luftvägsinfektioner Vaccination mot pneumokockinfektion forts. Vaccination av vuxna med PPV23: bra immunstimulering, även hos äldre personer antikroppshalten sjunker gradvis och når ursprungsnivån efter år vid en första revaccination svarar äldre patienter något sämre än vid primovaccinationen allvarliga biverkningar är mycket ovanliga

24 24 Farmakologisk översikt Profylaktisk behandling mot nedre luftvägsinfektioner Vaccination mot pneumokockinfektion forts. Vaccination av vuxna med PPV23 forts : ger ett ca 50%-igt skydd mot invasiv pneumokocksjukdom (IPS) hos äldre och kroniskt sjuka personer ger också ett gott skydd mot IPS hos splenektomerade patienter bevis för skyddseffekt saknas hos övriga grupper av immunsupprimerade inklusive HIV-infekterade patienter

25 25 Farmakologisk översikt Profylaktisk behandling mot nedre luftvägsinfektioner Vaccination mot pneumokockinfektion forts. Vaccination av barn med PCV7: inga riktigt allvarliga biverkningar finns rapporterade ger en > 90%-ig skyddseffekt mot IPS samt en ca %-ig skyddseffekt mot röntgenverifierad pneumoni

26 26 Farmakologisk översikt Profylaktisk behandling mot nedre luftvägsinfektioner Vaccination mot pneumokockinfektion forts Rekommendationer: Vaccination med PPV 23 rekommenderas till immunkompetenta vuxna och barn över 5 års ålder med ökad risk för pneumokockinfektion detta gäller personer som är > 65 år, samt de som oavsett ålder är sjukhemsboende eller motsvarande, har kronisk hjärt-lungsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom, kronisk leversjukdom, diabetes mellitus, demens, epilepsi eller likvorré. Vidare bör patienter med funktionell eller anatomisk aspleni vaccineras. Revaccination en gång rekommenderas till splenektomerade och bör övervägas till övriga grupper, när det gått >5 år sedan primovaccinationen

27 27 Farmakologisk översikt Profylaktisk behandling mot nedre luftvägsinfektioner Vaccination mot pneumokockinfektion forts. Rekommendationer forts:  Det 7-valenta konjugerade pneumokockvaccinet rekommenderas till barn < 5 års ålder  Socialstyrelsen har föreslagit att vaccinet införlivas i barnvaccinations-programmet

28 28 Farmakologisk översikt Antibiotika vid nedre luftvägsinfektioner skall bara användas på strikta indikationer

29 29 Farmakologisk översikt Penicilliner Fenoximetylpenicillin (PcV) God effekt mot känsliga pneumokocker Dålig effekt mot H. influenzae Kort halveringstid- bör doseras minst tre gånger per dygn Liten påverkan på normalfloran

30 30 Farmakologisk översikt Penicilliner forts Amoxicillin Bra mot känsliga och intermediärt känsliga pneumokocker samt mot icke beta- laktamasproducerande H. influenzae Relativt kort halveringstid - bör doseras tre gånger per dygn Selektion av resistenta gramnegativa bakterier i tarm och luftvägar förekommer- ska därför användas sparsamt

31 31 Farmakologisk översikt Penicilliner forts Amoxicillin-klavulansyra God effekt mot beta-laktamas producerande H. influenzae, M. catarrhalis och S. aureus ( ej MRSA) Diarré är vanligare än för amoxicillin- sannolikt större ekologisk störning

32 32 Farmakologisk översikt Cefalosporiner Risk för selektion av multiresistenta bakterier, inklusive pneumokocker och ESBL-producerande gramnegativa tarmbakterier. Antibiotika-associerad diarré, inklusive Clostridium difficile- associerad diarré förekommer oftare med cefalosporiner än med orala penicilliner

33 33 Farmakologisk översikt Doxycyklin God aktivitet mot pneumokocker, H. influenzae, M. catarrhalis, Chlamydophila pneumoniae och M. pneumoniae Ökande resistens hos pneumokocker- för närvarande cirka 7% Fotosensibilisering och diarréer

34 34 Farmakologisk översikt Trimetoprim-sulfa Bra mot pneumokocker, H. influenzae, M. catarrhalis och flertalet gramnegativa enterobakterier Ökad förekomst av resistens under det senaste decenniet Allergi kan vara en allvarlig biverkan

35 35 Farmakologisk översikt Makrolider och klindamycin Erytromycin God effekt mot pneumokocker, M. catarrhalis, C. pneumoniae och M. pneumoniae Dålig effekt mot H. influenzae. Ökande resistens hos pneumokocker Nedsatt känslighet för penicillin ökar risken för erytromycinresistens Azitromycin In vitro-aktivitet som erytromycin Lång halveringstid medför stor risk för resistensutveckling

36 36 Farmakologisk översikt Makrolider och klindamycin forts. Klindamycin Bra mot makrolidkänsliga pneumokocker samt mot S. aureus Ökad risk för C. difficile associerad diarré Fluorokinoloner Inte förstahands- eller andrahandsalternativ vid behandling av NLI

37 37 NLI hos vuxna Definitioner Pneumoni (lunginflammation): Symtom/statusfynd förenliga med akut nedre luftvägsinfektion i kombination med lungröntgenförändringar Symtom talande för pneumoni är feber, hosta, dyspné, nytillkommen uttalad trötthet och andningskorrelerad bröstsmärta. Statusfynd är fokalt nedsatta andningsljud, fokala biljud (rassel/ronki) och dämpning vid perkussion

38 38 NLI hos vuxna Definitioner forts. Akut bronkit (luftrörskatarr): Nytillkommen hosta med eller utan slembildning som led i en luftvägsinfektion och där hostan inte är orsakad av annan bakomliggande lungsjukdom. Orent andningsljud bilateralt Lätt obstruktivitet är inte ovanligt Normal lungröntgen

39 39 NLI hos vuxna Definitioner forts. Akut exacerbation av kronisk bronkit/KOL: Episodiskt förekommande försämring av grundsjukdomen som karakteriseras av ett eller flera av symtomen ökad dyspné, ökad sputumvolym och ökad sputumpurulens

40 40 NLI hos vuxna Diagnostik öppen vård: Inte lungröntga alla Diagnos via anamnes och kliniska fynd Hos äldre patienter kan nedsatt allmäntillstånd vara enda symtom på pneumoni Eventuellt CRP-värde måste relateras till sjukdomsdurationen Vid virusinfektioner är CRP nivåerna högst dag 3-4 varefter de vid okomplicerat förlopp sjunker till < 10 mg/L efter 7-10 dagar

41 41 NLI hos vuxna Diagnostik forts: Sannolik akut bronkit Opåverkad patient med ofta besvärande hosta som vanligen pågår cirka tre veckor Utan känd KOL, kronisk bronkit eller astma, och utan fokala kliniska auskultationsfynd Förekomst av missfärgade upphostningar avgör inte behov av antibiotikabehandling Mätning av CRP behövs inte Ej antibiotikabehandling Om misstanke på obstruktivitet bör spirometri utföras (bronkdilaterande läkemedel kan ges på prov)

42 42 NLI hos vuxna Diagnostik forts: Sannolik pneumoni En påverkad patient med statusfynd som takypné (> 20/min) eller takykardi (> 120/min) och typiska symtom och statusfynd har sannolikt pneumoni

43 43 NLI hos vuxna Diagnostik forts: Oklar nedre luftvägsinfektion Vid mindre tydlig klinisk bild men CRP>100 mg/L är diagnosen pneumoni också sannolik Även vid nedre luftvägsinfektion med symtom som feber, hosta och dyspné > 1 vecka och CRP > 50mg/L är pneumoni vanligt Dessa patienter bör som regel antibiotikabehandlas Vid CRP värden på < 20 mg/L är en behandlingskrävande pneumoni osannolik

44 44 NLI hos vuxna Diagnostik forts: Oklar nedre luftvägsinfektion forts: Om patienten inte är allmänpåverkad kan i första hand exspektans med förnyad kontakt eller fördröjd antibiotikaförskrivning rekommenderas Lungröntgen bör övervägas framför allt för patienter med allvarliga bakomliggande sjukdomar

45 45 NLI hos vuxna Övriga differentialdiagnostiska överväganden Infektiösa Tuberkulos Kikhosta Icke infektiösa Lungemboli Hjärtsvikt Astma bronkiale Lungcancer

46 46 NLI hos vuxna Allvarlighetsbedömning vid pneumoni Vid pneumoni bör en allvarlighetsbedömning göras enligt CRB-65 Mätning av syrgasmättnaden med pulsoximeter kan vara av värde Vid syrgasmättnad < 92 % hos en tidigare lungfrisk patient bör denne remitteras akut till sjukhus

47 Confusion (nytillkommen) Respiration ≥ 30/min Blodtryck (systoliskt < 90 mmHg eller diastoliskt ≤ 60 mmHg) Ålder ≥ 65 år 1 poäng för varje uppfylld markör 0 12 Hembehandling lämplig Sjukhusvård alternativt öppen- vård med uppföljning Sjukhusvård som regel 3-4 Sjukhusvård Eventuellt IVA-vård CRB-65 poäng Vårdnivå NLI hos vuxna Allvarlighetsbedömning med CRB-65

48 48 NLI hos vuxna Akuta exacerbationer av kronisk bronkit/KOL Nytillkomna missfärgade upphostningar, ökad mängd upphostningar och ökad dyspné Missfärgade upphostningar är korrelerat till fynd av bakterier och höga bakterietal Sputumodling krävs inte för diagnos

49 49 NLI hos vuxna Vägledning för klinisk värdering av svårighetsgraden vid akut försämring av KOL Lindrig-medelsvår exacerbation Svår exacerbationLivshotande exacerbation AllmänpåverkanObetydlig-lindrigPåverkad, cyanos, ödem Konfusion-koma DyspnéObetydlig-besvärande ansträngningsdyspné VilodyspnéUttalad vilodyspné Andningsfrekvens< 25/min>25/min Hjärtfrekvens< 110/min>110/min Saturation (luftandning)≥ 90 %< 90 % BlodgasBehöver vanligen ej mätas pO2 < 8,0 kPa pCO2 ≥ 6,5 kPa pO2 < 6,5 kPa pCO2 ≥ 9,0 kPa pH < 7,3

50 50 NLI hos vuxna Handläggning av vuxna patienter med nedre luftvägsinfektion som söker i öppenvård. Symtom och status talande för: Sannolik akut bronkit Sannolik pneumoni Oklar nedre luftvägsinfektion Exacerbation av kronisk bronkit/KOL CRP ( om patienten har mer än 24 timmars sjukdomsanamnes) -- För pneumoni talar CRP > 100 mg/L CRP > 50 mg/L efter 1 v Mot pneumoni talar: CRP <20 mg/L - Mikrobiologisk diagnostik - Överväg odling från sputum eller nasofarynx -- LungröntgenÖvervägs vid hög ålder eller allvarlig bakomliggande sjukdom SpirometriOm uppgift saknas Rökare; KOL? Kliniska tecken på obstruktivitet;astma?, KOL?

51 51 NLI hos vuxna Handläggning av vuxna patienter med nedre luftvägsinfektion som söker i öppenvård forts. Symtom och status talande för: Sannolik akut bronkit Sannolik pneumoni Oklar nedre luftvägsinfektion Exacerbation av kronisk bronkit/KOL Antibiotika- behandling - Penicillin V Vid typ-1 allergi: doxycyklin Överväg penicillin V till patient med allmänpåverkan, CRP talande för pneumoni eller lunginfiltrat. Överväg expektans med förnyad kontakt, eventuellt fördröjd antibiotikaförskrivning till övriga. Amoxicillin, doxycyklin eller trimetoprim-sulfa RökpreventionJa Remiss till sjukhus-Patient som uppfattas som allvarligt sjuk, övervägs vid CRB-65 >1* Patient som uppfattas som allvarligt sjuk Svår/livshotande exacerbation

52 52 NLI hos vuxna Behandling av akut bronkit Ingen nytta av antibiotikabehandling (oavsett om bronkiten orsakats av virus, mykoplasma eller klassiska bakterier) Viktigt med noggrann information till patienten om normalförloppet Råd om rökstopp för rökare

53 53 NLI hos vuxna Behandling av pneumoni Förstahandsmedel vid pneumoni är penicillin V 1 gx3 i 7 dagar Vid terapisvikt eller typ 1 allergi mot penicillin rekommenderas doxycyklin i 7 dagar (200 mg dag 1- 3, därefter 100mgx1 )

54 54 NLI hos vuxna Behandling av akuta exacerbationer av kronisk bronkit/KOL Antibiotikabehandling är av nytta vid missfärgade upphostningar tillsammans med ökad mängd upphostningar och/eller ökad dyspné Vid exacerbationer av kronisk bronkit/KOL i första hand: amoxicillin 500 mgx3 eller doxycyklin (200 mg dag 1-3, därefter 100 mgx1), eller trimetoprim-sulfa (160/800 mgx2) användas. Behandling i 5-7 dagar Om missfärgade upphostningar saknas är antibiotikabehandling som regel inte nödvändig

55 55 NLI hos vuxna Uppföljning av akut bronkit Vid akut bronkit i regel ej nödvändigt Vid recidiverande akut bronkit bör spirometri i efterförloppet övervägas. Uppföljning av kronisk bronkit/KOL Vid akut exacerbation av kronisk bronkit/KOL är rutinmässig uppföljning inte nödvändig Vid oförändrat purulenta upphostningar 4-5 dagar efter insatt antibiotikabehandling bör eventuellt byte till annat antibiotikum föregås av sputumodling

56 56 NLI hos vuxna Uppföljning av pneumoni Vid pneumoni och oklar nedre luftvägsinfektion uppmanas patienten oavsett om antibiotikabehandling inletts eller inte att ta förnyad kontakt inom 2-3 dagar om inte förbättring skett Vid utebliven förbättring efter 3 dagars penicillinbehandling: Överväg utredning med lungröntgen om detta inte gjorts Vid misstanke om mykoplasmapneumoni kan man byta till doxycyklin Vid försämring bör infektionsklinik kontaktas

57 57 NLI hos vuxna Uppföljning forts. Vid pneumoni ofta lämpligt att göra en uppföljning efter ca 6 veckor Om luftvägssymtom kvarstår bör en lungröntgen utföras och spirometri övervägas, vilket framförallt gäller rökare över års ålder Rökare bör ges råd om rökstopp

58 58 NLI hos barn I förskoleåldern har barn i genomsnitt 6-10 luftvägsinfektioner per år Oftast akut bronkit som orsakas av virus Barn med hosta av oförändrad eller ökad intensitet bör bedömas efter 1 månad, tidigare om andra symtom tillkommer

59 59 Övre luftvägsinfektion hos barn Ofta obstruktiva andningsbesvär i anslutning till övre luftvägsinfektioner hos barn upp till 2 års ålder Ingen eller obetydlig feber men är ofta ordentligt andningspåverkade Inhalationsbehandling med bronkdilaterande läkemedel kan prövas (hjälper inte detta och barnet är fortsatt allmänpåverkat bör man remittera till barnklinik) Antibiotika är inte indicerat vid obstruktiv bronkit om det inte samtidigt finns tecken på bakteriell infektion

60 60 NLI hos barn Barn upp till 2 år med pneumoni I början ofta inte hosta eller andra luftvägssymtom Akut feber och påverkat allmäntillstånd Svårtolkade symtom Viktigast att bedöma barnets allmäntillstånd!

61 61 NLI hos barn Differentialdiagnostiska överväganden Övre luftvägsinfektion med hosta, förkylningssymtom som dominerande inslag. -Barnen opåverkade men kan ha feber. -Provtagning för t.ex. CRP bör inte ske. -Behandling med antibiotika är inte indicerad Astma är den dominerande orsaken till långdragen hosta hos barn Andra infektiösa orsaker till hosta hos barn är pertussis och mera sällsynt tuberkulos

62 62 NLI hos barn När ska vi misstänka pneumoni hos barn 6 mån-6 år? Ingen misstankeMöjlig pneumoniSvår pneumoni Huvudkriterier Allmäntillstånd (AT)Övre luftvägssymtom och opåverkat AT Trött, men ger god kontakt Påverkat AT Andningsfrekvens (normalt: 1 år: <40/minut) NormalOfta nära övre normalgränsen Förhöjd (takypné) IndragningarIngaInga eller måttligaKraftiga Dricker och kissarBraGanska braDåligt Oxygenmättnad (’saturation’) >95%>92%< 92%

63 63 NLI hos barn När ska vi misstänka pneumoni hos barn 6 mån-6 år? Forts. Tilläggskriterier Ingen misstanke Möjlig pneumoni Svår pneumoni Kroppstemperatur< 38 o COftast < 39,5 o C Oftast >39 o C Hjärtfrekvens (normalt: 1 år: <136/minut) NormalOftast normalFörhöjd (takykardi)

64 64 NLI hos barn När ska vi misstänka pneumoni hos barn För alla barn gäller följande: För diagnos svår pneumoni är 1 av huvudkriterierna tillräckligt Barn med svår pneumoni remitteras till barnklinik

65 65 NLI hos barn När ska vi misstänka pneumoni hos barn >6 år? Ingen misstankeMöjlig pneumoniSvår pneumoni Huvudkriterier Allmäntillstånd (AT)Övre luftvägssymtom och opåverkat AT Trött, men ger god kontakt Påverkat AT AndningNormalMild andfåddhet kan förekomma Subjektiva andningsbesvär; andningsfrekvens >30/minut IndragningarIngaInga eller måttligaKraftiga Dricker och kissarBraGanska braDåligt Oxygenmättnad (’saturation’) >95%>92%< 92%

66 66 NLI hos barn När ska vi misstänka pneumoni hos barn >6 år? forts. Tilläggskriterier Ingen misstanke Möjlig pneumoni Svår pneumoni Kroppstemperatur< 38 o COftast < 39,5 o C Oftast >39 o C Hjärtfrekvens (normalt: 6-12 år: 12 år: <111/minut) NormalOftast normalFörhöjd (takykardi)

67 67 NLI hos barn Diagnostiska hjälpmedel i mellangruppen (’möjlig pneumoni’) Den kliniska bilden är avgörande vid bedömningen CRP kan ge viss vägledning om patienten har mer än 24 timmars sjukdomsanamnes Flera välgjorda studier visar att sambandet mellan CRP och svårighetsgrad av bakteriell nedre luftvägsinfektion är svagt CRP kan inte differentiera mellan bakterier och virus CRP ska därför användas restriktivt

68 68 NLI hos barn Diagnostiska hjälpmedel i mellangruppen (’möjlig pneumoni’) CRP forts. Om CRP > 80: Överväg att behandla med antibiotika Om CRP < 10: Avstå från behandling med antibiotika Om CRP 10-80: Ge råd om skärpt observation och att söka åter vid försämring Överväg telefonkontakt/återbesök och eventuellt nytt CRP efter 1-2 dygn

69 69 NLI hos barn Diagnostiska hjälpmedel i mellangruppen (’möjlig pneumoni’) forts Analys av leukocyter ger sällan någon vägledning vid diagnostik av pneumonier i öppenvård Lungröntgen kan inte differentiera mellan virus och bakterieorsakad pneumoni och har ingen plats i utredningen i öppenvård

70 70 NLI hos barn Behandling Fenoximetylpenicillin (pcV) i 3 doser/dag är förstahandsval Dosen bör vara hög så att adekvat serumkoncentration uppnås Den vanligaste orsaken till utebliven effekt av antibiotikabehandling hos förskolebarn är att det rör sig om en virusinfektion eller blandinfektion där viruskomponenten ännu inte läkt

71 71 NLI hos barn Behandling forts. Amoxicillin kan vara ett alternativ Absorberas bättre från tarmen,är mindre proteinbundet och har längre halveringstid och bättre smak än pcV Men ska användas sparsamt p.g.a resistensproblematiken Ska doseras 3 gånger dagligen

72 72 NLI hos barn Behandling av nedre luftvägsinfektioner Mykoplasmainfektion Vid utebliven effekt av 3 dagars penicillinbehandling mot pneumoni och misstanke om mykoplasmainfektion - byte till erytromycin (dygnsdos 3-4 gånger/dag för att motverka gastrointestinala biverkningar) Hos skolbarn är Mycoplasma pneumoniae vanlig orsak till pneumoni och kan under vissa år orsaka upp till 1/3 av pneumonierna

73 73 NLI hos barn Behandling forts Vid typ 1-allergi mot penicillin kan man behandla pneumonin med erytromycin eller klindamycin

74 74 NLI hos barn Behandling av pneumoni hos barn med antibiotika per os. Observera att penicillin-doserna är högre än vad som tidigare rekommenderats. ÅlderFörstahandsval Val vid pc-allergi eller infektion med mykoplasma eller klamydia Små barn som kräver mixtur 35 kg: 0.5 g x4 i 7 dagar Äldre barn som kan ta tabletter >ca 5 år PcV-tabletter 12,5mg/kg x3 i 7 dagar

75 75 NLI hos barn Vätska och oxygen: Svårt sjuka patienter som väntar på ambulanstransport bör få parenteral vätska (t.ex. Ringeracetat) samt oxygen för att minska andningsarbetet och upprätthålla en oxygensaturation >92%


Ladda ner ppt "Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från workshop november 2007 i samarbete mellan Läkemedelsverket och."

Liknande presentationer


Google-annonser