Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

© Trivector Traffic AB Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010–2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "© Trivector Traffic AB Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010–2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic."— Presentationens avskrift:

1 © Trivector Traffic AB Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010–2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic

2 © Trivector Traffic AB Disposition Uppdragen - bakgrund Vad innehåller en samlad effektbedömning – bakgrund Hur har följande beaktats/redovisats/vägts in? ”Långsiktigt hållbar utveckling”? Icke prissatta miljöeffekter? Investeringars trafikgenererande påverkan? Målkonflikter? Fyrstegsprincipen? Aggregerade effekter? Sammanfattande slutsatser

3 © Trivector Traffic AB Bakgrund Den nationella och regionala åtgärdsplaneringen för ,1 miljarder kr ska investeras i ny infrastruktur.

4 © Trivector Traffic AB Infrastrukturplanernas bäring på miljömålen Enligt regeringens direktiv ska infrastrukturplanerna bidra till att de transportpolitiska målen nås. Det påverkar i sin tur miljömålen: ”Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. ”

5 © Trivector Traffic AB Regeringens direktiv Förslagen till åtgärder från trafikverk och län i den nationella och de regionala infrastrukturplanerna skulle analyseras utifrån ”samhällsekonomisk effektivitet, den samlade effektbedömningen, uppfyllelse av gällande transportpolitiska mål, samt samband med andra relevanta planer inom Sverige och andra länders planer”.

6 © Trivector Traffic AB Uppdrag Hur har miljömålen beaktats i åtgärdsplaneringen när det gäller urval och prioritering av investeringar i ny transportinfrastruktur? De resulterande investeringsplanerna – hur bidrar de till att de nationella miljökvalitetsmålen kan nås?

7 © Trivector Traffic AB

8 Genomförande Genomgång och analys av –samlade effektbedömningar –fyrstegshistoriker för drygt hundra infrastrukturinvesteringar (väg, järnväg, sjöfart) Länsplaner och deras miljöbedömningar. Den nationella planen, dess miljöbedömning (2009) samt samlad effektbeskrivning för nationella planen och länsplanerna (2011).

9 © Trivector Traffic AB Frågeställningar Hur bidrar enskilda investeringar och de resulterande planerna till att de nationella miljökvalitetsmålen kan nås? Hur har bedömd måluppfyllelse och ev målkonflikter avseende miljömålen vägts in i prioritering och avvägning mellan olika alternativ, när planerna har satts samman? Hur har de verktyg/metoder som direkt och indirekt har bäring på miljömålen (miljöbedömning och fyrstegsprincipen) tillämpats?

10 © Trivector Traffic AB Samlade effektbedömningar Sammanställning av kunskapsunderlag om en åtgärd. Innehåller: samhällsekonomisk kalkyl (prissatta effekter), icke prissatta effekter utanför kalkylen, transportpolitisk måluppfyllelse, (enstaka) målkonflikter, (enstaka) fördelningseffekter

11 © Trivector Traffic AB Prissatta effekter

12 © Trivector Traffic AB Icke prissatta effekter Exempel med bäring på miljö: ”yt- och grundvatten”, ”naturvärden/naturmiljö”, ”kulturvärden/kulturmiljö”, ”rekreation och friluftsliv”, ”barriäreffekter”, ”påverkan landskap”. Andra icke prissatta: ”exploateringseffekter”, ”arbetsmarknadseffekter” m fl.

13 © Trivector Traffic AB Bedömd måluppfyllelse Måluppfyllelsebedömning Transportpolitiskt mål - Bedömning av åtgärdens bidrag till måluppfyllelse

14 © Trivector Traffic AB Långsiktigt hållbar transportförsörjning

15 © Trivector Traffic AB Det övergripande målet Samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning

16 © Trivector Traffic AB Oklarheter kring “långsiktigt hållbar” Miljö: Negativt bidrag Utsläppen från trafiken ökar pga. höjda hastigheter. Den nya vägsträckan innebär även intrång i jordbruksmark och naturmiljö. … Det övergripande målet*: Positivt bidrag Åtgärden bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en långsiktigt hållbar transportförsörjning. (Samlad effektbedömning för VMN_ Hjulsta-N Svinnergarn. Version )

17 © Trivector Traffic AB Oklarheter kring “långsiktigt hållbar” ”… För den långsiktiga hållbarheten är det ännu svårare. Lite slentrianmässigt har vi ofta satt samma ’tecken’ på den som den för samhällsekonomiska lönsamheten. ” (Vägverkets ansvarige för EVA-kalkyler)

18 © Trivector Traffic AB Urvalskriterier? InvesteringsobjektBedömd transportpolitisk måluppfyllelse för miljö Samhällsekonomisk lönsamhet enligt kalkylBedöms bidra till ”långsiktigt hållbar transportförsörjning” VVA_001 E6 Rabbalshede- Värmlandsbro NegativNejJa VVA_009A E6.20 Hisingsleden södra med Halvorslänk NegativJaOsäker VVA_010A E6.20 Söder Västerleden, Etapp 1 (Åbromotet-Vädermotet) OsäkerJa VVA_011 E6.21 Marieholmstunneln NegativJaOsäker E6.2 Göteborgs hamn/Lundbyleden VVA_012 E6.21 Lundbyleden (Eriksbergsmotet- Ringömotet PositivJa VVA_003 E20 Genom Alingsås PositivJa VVA_105 E20 Tollered- Alingsås OsäkerNejJa VVA_013 E20 Alingsås- Vårgårda OsäkerNej VVA_023 E20 Förbi HovaPositivJa VVA_024 E20 Trafikplats Jung NegativNejJa VVA_004 E45 Älvängen- Trollhättan (utpekad i regeringens närtidssatsning) OsäkerNejOklar VVA_005 E45 Agnesberg- Älvängen NegativNejJa VVA_088 E45 Falutorget- Marieholm NegativJa Rv 40 Rångedala-Hester: VVA_ Dållebo-Hester NegativNejJa VVA_ SlambymotetNegativJa VVA_007 K2020OsäkerJa

19 © Trivector Traffic AB InvesteringsobjektBedömd transportpolitisk måluppfyllelse för miljö Samhällsekonomisk lönsamhet enligt kalkyl Bedöms bidra till ”långsiktigt hållbar transportförsörjning” 156 Skoghem-Skene, stråk 6 OsäkerJa 161 Förbi Torp, stråk 5 PositivJa 190 Gunnilseås- Angereds kyrkväg, stråk 8 OsäkerJa 44 Förbifart Lidköping OsäkerNejJa 168 Förbi Tjuvkil PositivNej 190 Storåsvägen- Gunnilseås, stråk 8 OsäkerJa E20/40 Tvärförbindelse inkl Jerikolänk Negativ JaNej 168 Ekelöv-Grokareby NegativNejOsäker 27 Viared-Kråkered NegativJaOsäker 41 Sundholmen- Björketorp, stråk 7 PositivJa 160 Säckebäck-Varekil NegativJa 49 Axvall-Varnhem, stråk 5 NegativNejJa 41 Fritsla-Kråkered, stråk 7 NegativJa 44 Lavad-Gillstad, stråk 5 NegativJa 49 Skövde-Igelstorp, stråk 5 NegativNejJa Urvalskriterier?

20 © Trivector Traffic AB Urvalskriterier? InvesteringsobjektBedömd transportpolitisk måluppfyllelse för miljö Samhällsekonomisk lönsamhet enligt kalkylBedöms bidra till ”långsiktigt hållbar transportförsörjning” VMN_ Stingtorpet-TärnsjöPositivJaNej VMN_ Förbifart Katrineholm OklartNejJa VMN_092 E18 Västerås-SagånOsäkerJaNej VMN_095 E18 Karlskoga- Lekhyttan OsäkerJaNej VMN_ Medevi-Brattebo Backe OsäkerJaNej VMN_ Askersund-ÅsbroNegativJaNej VMN_ Kvicksund-VästjädraNegativJa VMN_ Västerås-SalaNegativJa VMN_ Simtuna-KumlaOsäkerJaNej VMN_ Broddbo-BrovallenNegativJa VMN_ Bie-Stora Sundby Underlag saknasJaNej VMN_147 E18 Sagån-Enköping?JaNej

21 © Trivector Traffic AB Icke prissatta miljöeffekter

22 © Trivector Traffic AB Icke prissatta miljöeffekter …

23 © Trivector Traffic AB … “faller bort” Påverkan Landskapsbild: Negativ påverkan Den nya vägen kommer att ta ett avsevärt större område i anspråk och bullerskydd påverkar landskapsbilden. Kulturmiljö Negativ påverkan Lanskapet kring Rasbo – Funbo är ett område ur kultur – miljösynpunkt som påverkas negativt. Påverkan landsbygd: Positiv påverkan Mindre barriärer på den befintliga vägen, men något mer barriärer på den nya vägen. Hushållning med jord och skogsbruk: Negativ påverkan Ny vägdragning kan innebära att åkermark blir svår att nå eller svårbrukbar men i den sammanfattande bedömningen av delmålet ’miljö’ återspeglas inte dessa effekter. … Miljö: Marginellt negativt bidrag Utsläppen ökar något, vilket bidrar negativt till uppfyllelsen av miljömålen. Antalet bostäder som utsätts för buller som överstiger riksdagens riktvärden minskar något. Samlad effektbedömning för VMN_ Jälla-Hov. Version

24 © Trivector Traffic AB Exempel Samlad effektbedömning för VMN_090 Stingtorpet-Tärnsjö. Version

25 © Trivector Traffic AB Infrastrukturens trafikgerenerande effekter

26 © Trivector Traffic AB Många vägar små… För enskilda väginvesteringar anges i många fall: ”Miljö: Marginellt ökade utsläpp” Alt. ”Minskade utsläpp”. Oklart om effekter av förändrad markanvändning/inducerad trafik finns medräknade i trafikprognoserna. Totalt: troligen underskattning av klimatpåverkande utsläpp. ”…ny infrastrukturkapacitet i sig inte genererar några riktigt stora nya trafikmängder.”

27 © Trivector Traffic AB Målkonflikter Nämns för enstaka väginvesteringar (största objekten) Beskrivs för sjöfartsobjektet – både mellan olika miljömål, och mellan olika mål Järnväg: ”Det finns inga konflikter mellan eller inom de transportpolitiska delmålen”. Berörs inte i den nationella planen Berörs i ett par av de regionala planerna Viktig aspekt är relation mellan ”projektmål” och nationella mål. Hur sker prioritering?

28 © Trivector Traffic AB Fyrstegshistorikerna Mycket ”att”. Saknas ”hur”/”varför”. I steg 1 ska bl a övervägas hur ”Transportbehovet kan påverkas genom lokalisering av boende, arbetsplatser och serviceutbud.” Inga sådana dokumenterade överväganden i fyrstegshistorikerna.

29 © Trivector Traffic AB Fyrstegsprincipen ”Vägverket har också strävat efter att utforma det aktuella vägavsnittet så att det är robust i förhållande till olika tänkbara framtidsscenarier långsiktigt hållbart – på så sätt att de ger beslutsfattarna stor fortsatt handlingsfrihet både när det gäller att införa olika styrmedel för att påverka transportbehoven, och vid valet av transportsätt.” Fyrstegshistorik VVA_004 E45 Älvängen-Trollhättan. Datum:

30 © Trivector Traffic AB Vem driver steg 1 och steg 2? ”Sektorsåtgärderna”, inklusive åtgärder för att påverka transportefterfrågan, dvs fyrstegsprincipens steg 1, ligger i nationella planen. Medel tilldelade i den slutliga nationella planen för detta: 7, 5 miljarder kronor. Trafikverket hösten 2011: Ska enligt regeringsinstruktion inte längre jobba med sektorsverksamhet.

31 © Trivector Traffic AB Fyrstegsprincipen Regioner/län: osäkra på hur Trafikverket tillämpar fyrstegsprincipen. Regioner/län: Inte mandat ta med steg 1 och steg 2 i länsplanerna, upplever att de inte kan påverka. Det är Trafikverket som prövar detta innan steg 3 och 4 föreslås. ” I den regionala systemanalysen lyftes många förslag till åtgärder fram som också kan bidra till en hållbar utveckling av transportsystemet utan att de medför investeringar i nya anläggningar. Dessa åtgärder, som främst är av typen steg 1 och 2 enligt fyrstegsprincipen, ingår inte i de åtgärder som infrastrukturplanen enligt författning ska omfatta.” Miljöbedömning av länsplan Västra Götaland, 2009.

32 © Trivector Traffic AB Okänt hur planerna sammantaget påverkar miljömålen Svårt bedöma infrastrukturplanernas sammanvägda bidrag till måluppfyllelse pga EET- scenariot. Trafikprognoser (och samhällsekonomiska kalkyler) för flera tunga infrastrukturinvesteringar i planerna inte gjorda utifrån korrekta förutsättningar T ex Västsvenska paketet: effekter okända – saknas analyser av samlade trafikeffekter.

33 © Trivector Traffic AB Sammanfattning Icke prissatta miljöeffekter väger mycket lätt. I många fall försvinner de ”på vägen”. Stora oklarheter kring ”långsiktigt hållbar” transportförsörjning Bedömningen av ”långsiktigt hållbar” investering omfattar ofta inte miljöpåverkan Effekterna på klimatmålet av väginvesteringarna verkar underskattas Saknas underlag om huruvida planerna och åtgärderna i dem bidrar till miljömål eller ej Är planer respektive åtgärder samhällsekonomiskt effektiva? (24 av 47 ”bundna objekt” har negativ NNK.) Vilka kriterier har gällt?

34 © Trivector Traffic AB Varför? ”Men vi har inte i uppdrag att nå miljömålen, vårt uppdrag är att skapa jobb”. Miljödirektör i berörd myndighet

35 © Trivector Traffic AB Nästa gång – så mycket bättre? Miljöbedömningsgrunder från Trafikverket Utvecklad mall och handledning för samlad effektbedömning från Trafikverket Fyrstegsprincipen ska finnas med genom ny åtgärdsvalsprocess från Trafikverket Kan tydliggöra ’varför’ åtgärderna väljs ut. Incitament för steg 1 och steg 2 – vem driver när ”Trafikverket inte är huvudman för dessa åtgärder”? Trafiksnålare samhällsplanering vs statliga medel för infrastruktur

36 © Trivector Traffic AB Dessutom behövs… Kompetens hos de som fyller i mallar och gör bedömningar. -> Stort utbildningsbehov. Ökade resurser i form av tid -> Framförhållning Försöka ta ett grepp om långsiktigt hållbar utveckling, bortom restidsvinster

37 © Trivector Traffic AB …men viktigast är Förankring i organisationerna behövs tydlig markering från högsta ledning att miljömålen verkligen är viktiga att beakta i planering av transportsystemet. Tydliggöra miljöeffekter i beslutsunderlagen. Tydliggöra ev målkonflikter, inte maskera dem. (= Undvik ”sammanvägda bedömningar”)

38 © Trivector Traffic AB Varför är det viktigt med tydliga beslutsunderlag?

39 © Trivector Traffic AB Tack!


Ladda ner ppt "© Trivector Traffic AB Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010–2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic."

Liknande presentationer


Google-annonser