Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

© Trivector SÅ MYCKET BÄTTRE En resumé av seminarium 120308.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "© Trivector SÅ MYCKET BÄTTRE En resumé av seminarium 120308."— Presentationens avskrift:

1 © Trivector SÅ MYCKET BÄTTRE En resumé av seminarium

2 © Trivector HUR ÄR DET?  Trafikens betydelse för att nå miljömålen. Fredrik Holm, RUS / Länsstyrelsen i Värmland. 2

3 © Trivector KOLDIOXIDUTSLÄPPEN FRÅN TRANSPORTER MINSKAR INTE SOM DE BORDE 3

4 © Trivector HUR ÄR DET? 4 Personbilar står för den största andelen utsläpp, tunga fordon står för ökningen sedan 1990 (i miljoner ton).

5 © Trivector TRANSPORTSEKTORN PÅVERKAR BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN… 2030 en fordonsflotta oberoende av fossil energi Nytt etappmål 2012: År 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med

6 © Trivector Vägtrafikens utsläpp står för 3,1 miljoner ton av den icke handlande sektorns utsläpp. För att nå klimatmålet om 25 % lägre utsläpp 2020 jämfört med 1990, behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka ton per år.

7 © Trivector …OCH ALLA ÖVRIGA MILJÖMÅL  Ca 5000 förtida dödsfall i Sverige, 900 i Västra Götaland per år pga luftföroreningar från trafiken.  ”Transportsystemets relativa påverkan på biologisk mångfald tilltar stadigt, om än i små steg, …genom mängden små steg över lång tid blir den i regionalt och nationellt perspektiv mycket stor”. …  ”Det är fortfarande mycket vanligare att alternativ som påtagligt skadar kulturmiljövärdena väljs vid nyinvesteringar framför alternativ som sparar eller vidareutvecklar kulturmiljöns värden”  ”De kumulativa effekterna av planen blir på landskapsnivå betydande i form av fragmentering”. 7

8 © Trivector MKB:ER OCH MILJÖMÅLEN  Miljömålen och påverkan beskrivs men… ‒ analys saknas ofta ‒ påverkan underskattas vanligtvis.

9 © Trivector HUR MÅLUPPFYLLELSEN OFTA PRESENTERAS I PLANER Visar inte om utsläppen minskar till 2020 jmf med idag!

10 © Trivector HUR VAR DET?  Miljömålen i de senaste infrastrukturplanerna – hur har de beaktats? Joanna Dickinson, transportanalytiker från Trivector Traffic.  Miljöbedömningar av planer och program – beslutsstöd eller alibi? Mikael Johannesson, FD (riskhantering) och expert på miljöbedömningar Naturvårdsverket.  Minus en promille. De senaste infrastrukturplanerna – bidrar de till minskad klimatpåverkan? Jonas Åkerman, KTH, forskare vid avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH.  ”Icke prissatta”, men av värde. Natur- och kulturlandskap, strykpojken i infrastrukturplaneringen? Kristina L Nilsson, professor i arkitektur vid institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet,  Ger nya vägar ett effektivare transportsystem? Forskning bekräftar att nya vägar genererar ökad trafik - så kallad inducerad trafik. Tekn. Dr Lena Smidfelt Rosqvist, forskningschef på Trivector Traffic AB 10

11 © Trivector URVALSKRITERIER? InvesteringsobjektBedömd transportpolitisk måluppfyllelse för miljö Samhällsekonomisk lönsamhet enligt kalkylBedöms bidra till ”långsiktigt hållbar transportförsörjning” VVA_001 E6 Rabbalshede- Värmlandsbro NegativNejJa VVA_009A E6.20 Hisingsleden södra med Halvorslänk NegativJaOsäker VVA_010A E6.20 Söder Västerleden, Etapp 1 (Åbromotet-Vädermotet) OsäkerJa VVA_011 E6.21 Marieholmstunneln NegativJaOsäker E6.2 Göteborgs hamn/Lundbyleden VVA_012 E6.21 Lundbyleden (Eriksbergsmotet- Ringömotet PositivJa VVA_003 E20 Genom Alingsås PositivJa VVA_105 E20 Tollered- Alingsås OsäkerNejJa VVA_013 E20 Alingsås- Vårgårda OsäkerNej VVA_023 E20 Förbi HovaPositivJa VVA_024 E20 Trafikplats Jung NegativNejJa VVA_004 E45 Älvängen- Trollhättan (utpekad i regeringens närtidssatsning) OsäkerNejOklar VVA_005 E45 Agnesberg- Älvängen NegativNejJa VVA_088 E45 Falutorget- Marieholm NegativJa Rv 40 Rångedala-Hester: VVA_ Dållebo-Hester NegativNejJa VVA_ SlambymotetNegativJa VVA_007 K2020OsäkerJa

12 © Trivector URVALSKRITERIER? InvesteringsobjektBedömd transportpolitisk måluppfyllelse för miljö Samhällsekonomisk lönsamhet enligt kalkyl Bedöms bidra till ”långsiktigt hållbar transportförsörjning” VMN_ Stingtorpet-TärnsjöPositivJaNej VMN_ Förbifart Katrineholm OklartNejJa VMN_092 E18 Västerås-SagånOsäkerJaNej VMN_095 E18 Karlskoga- Lekhyttan OsäkerJaNej VMN_ Medevi-Brattebo Backe OsäkerJaNej VMN_ Askersund-ÅsbroNegativJaNej VMN_ Kvicksund- Västjädra NegativJa VMN_ Västerås-SalaNegativJa VMN_ Simtuna-KumlaOsäkerJaNej VMN_ Broddbo-BrovallenNegativJa VMN_ Bie-Stora Sundby Underlag saknasJaNej VMN_147 E18 Sagån-Enköping?JaNej

13 © Trivector PRISSATTA EFFEKTER

14 © Trivector Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency MILJÖBEDÖMNINGEN SKA:  Påverka planens utformning och innehåll  Möjliggöra strategiska val -> Integrerad plan- och miljöbedömningsprocess -> Inte en bedömning i efterhand !

15 © Trivector Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency NATURVÅRDSVERKET OM MILJÖBEDÖMNINGEN I GÅNGNA ÅTGÄRDSPLANERINGEN  Alternativ ska finnas men saknas  Saknas alternativ plan som är optimal ur klimatsynpunkt  Nollalternativet = EET men det är inget riktigt nollalternativ  Planen bidrar till ökat persontransportarbete jämfört med nollalternativet  Klimatutsläppen kraftigt underskattade av flera skäl: - inducerad trafik på längre sikt - optimistiskt antagande angående antalet elbilar - koldioxidutsläpp från ökad/minskad elanvändning  Redovisning av varför man valt det alternativ man val saknas  Bristande redovisning av osäkerheter, antaganden, val etc.  Målkonflikter mellan planeringsdirektiven och transportpolitiska målen

16 © Trivector = den trafik som nygenereras av vägkapacitet. Dvs trafik utöver omfördelad trafik. Inducerad trafik inkluderar inte heller ökad trafik på grund av att befolkning eller ekonomiskt utrymme ökar. INDUCERAD TRAFIK

17 © Trivector Källa: Cervero 2003

18 © Trivector HELHETSPERSPEKTIV I PLANERINGEN  Åtgärder bör betraktas på systemnivå  Delarna påverkar helheten

19 © Trivector PROBLEM MED NATIONELLA INFRASTRUKTURPLANEN Planen uppges minska utsläppen med en promille, MEN  Utsläpp för bygge av infrastrukturen är inte medräknade.  Långsiktiga strukturerande effekter av ny infrastruktur är bara delvis medräknade.  Mycket optimistiska antaganden om elbilar och förnybara drivmedel: ‒ 45% andel av nybilsförsäljningen antas vara laddhybrider 2020, med nollutsläpp vid eldrift (som det förefaller) ‒ 20% biodrivmedel antas ‒ Biodrivmedel antas ha nollutsläpp  Dessa antaganden gör att det kan se ut som om utsläppen minskar tillräckligt utan hjälp av medvetna infrastrukturinvesteringar.

20 © Trivector PROGNOSER FÖR ANDEL LADDHYBRIDER OCH BATTERIELBILAR I NYBILSFÖRSÄLJNINGEN 2020

21 © Trivector SVENSKARS RESANDE I 5 SCENARIER FÖR 2050, SOM ALLA NÅR -85% VÄXTHUSGASER Källa: Naturvårdsverket/KTH (2007), Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år Naturvårdsverket rapport 5754.

22 © Trivector Det icke prissatta - men av värde exemplet VINKLA Vägar i natur- o kulturlandskap Huvudarbetsgrupp Dr. Hans Antonson VTI Docent Lennart Folkeson VTI Dr. Anders Larsson SLU Prof. Kristina L Nilsson LTU proj.ledare

23 © Trivector PROFESSIONER O SÄRINTRESSEN  Expertmakt – Special- kompetens skymmer generalisternas helhetssyn  Aktörens bakgrund o erfarenhet styr arbetet  Checklistor och erfarenhetsåterföring för att minska person- beroendet  Bredd på kompetens behövs inom projekt- grupper

24 © Trivector HJÄLPMEDEL OCH VERKTYG  Handböcker används för lite  Lite användning av checklistor  Miljökonsekvensbe- skrivningarna fungerar inte som avsett  Utveckla de nya MKB- handböckerna till mer attraktiva och användar- vänliga  Utveckla checklistor för att säkerställa att alla vä- sentliga aspekter i trafikprojekten gås igenom och hanteras  Utveckla upphandlingen av MKB till ett effektivt styrinstrument för bättre behandling av landskaps, natur- och kulturfrågor

25 © Trivector HUR BLIR DET?  Ny transportplaneringsprocess rullar ut från perrongen. Per Lindroth, projektledare på Trafikverket om åtgärdsvalsstudier och deras möjligheter bidra till ökad miljömåluppfyllelse.  Nytt planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan. Presentation av Trafikverkets nya ”Planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan”. Håkan Johansson, klimatexpert på Trafikverket.  Medfinansiering av transportinfrastruktur – vad betyder de nya riktlinjerna för miljömålen? Mikael Johannesson, Naturvårdsverket, om den nya planeringsprocessen i ett miljöperspektiv. 25

26 © Trivector

27 METODIKEN Initiera Förstå situationen Pröva tänkbara lösningar Forma inriktning och rekommendera åtgärder

28 © Trivector OCH VAD GER DET?  Bättre fungerande transportsystem, multimodalt, intermodalt  Större bidrag till de transportpolitiska målen – i kombination med regionala och lokala mål!  Mer samhällsekonomiskt effektiva lösningar på problem  Ökad användning av steg 1 – 3 i fyrstegsprincipen, även i kombination med steg 4-åtgärder  Bättre resursanvändning  En totalt sett effektivare planeringsprocess, enklare, tydligare, mer transparent process  Bredare ansvarstagande

29 © Trivector 29

30 © Trivector PLANERAR VI FÖR FEL SAMHÄLLE OCH TRANSPORTSYSTEM?

31 © Trivector ” Det kommer inte att räcka med effektivare fordon, fartyg och flygplan samt ökad andel förnybar energi och elektrifiering av vägtransporter. Det kommer även att krävas en förändrad inriktning när det gäller att utveckla samhälle och infrastruktur. ” Energi- effektivitet Förnybar energi Samhälls- planering och överflyttning Alla delar behövs Källa: Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan

32 © Trivector Täta, gröna och funktionsblandade städer Förändrat resande ‒ Minskad biltrafik (- 20 procent jämfört med 2008) ‒ Fördubblat resande med gång, cykel ‒ Fördubblat resande i kollektivtrafik ‒ Resfria alternativ ‒ Minskad tillväxt flyg Förändrade transporter av gods ‒ Oförändrat trafikarbete för lastbil (jämfört med 2008) ‒ Överflyttning av godstransporter på väg till sjöfart och järnväg ‒ Förbättrad logistik ‒ Förändrade konsumtions- och produktionsmönster TRANSPORTSNÅLT SAMHÄLLE 2030 JÄMFÖRT MED 20 ÅR TIDIGARE

33 © Trivector MEDFINANSIERING AV TRANSPORTINFRASTRUKTUR – VAD BETYDER DE NYA RIKTLINJERNA FÖR MILJÖMÅLEN?  Trängselskatter som styrmedel - ej finansieringskälla  Medfinansiering kan påverka prioriteringsordningen  Kommuner och regioner med god ekonomi kan gynnas  Svårare att ompröva beslut pga ingångna avtal  Avgiftsfinansiering av broar och tunnlar två nackdelar: dyrare, kan styra fel

34 © Trivector FÖRDJUPNING I SESSIONER  Infrastruktur som ger förutsättningar – nytt planeringsunderlag. Hur Trafikverkets nya ”Planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan” kan användas så att klimatmålen kan integreras i infrastrukturplaneringen och bidra till minskad klimatpåverkan. Håkan Johansson, klimatexpert på Trafikverket och Anders Roth, Trafikkontoret Göteborg Stad.  Miljöbedömningar av planer och program i den nya planprocessen. Mikael Johannesson, Naturvårdsverket & Michel Gabrielsson, Trafikverket  Inducerad trafik och dess betydelse för uppfyllelse av miljömålen. Hur kan sekundära effekter av åtgärder i transportsystemet bättre beaktas i planeringen? Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector Traffic AB.  Ny planeringsprocess – lyft för miljömålen? Joanna Dickinson, Trivector Traffic om utmaningarna för miljömålen i den nya planeringsprocessen för transportsystemet.  De icke prissatta miljöeffekterna. Vad man behöver tänka på för att icke prissatta miljöeffekter inte ska glömmas bort i transportplaneringsprocessen. Kristina L Nilsson, Luleå tekniska universitet.  Trafikindikatorer och att beräkna måluppfyllelse för vägtrafikens utsläpp. Vad finns och vad behövs för att följa upp länstransportplanerna? Fredrik Holm, RUS / Länsstyrelsen i Värmland. 34

35 © Trivector SAMHÄLLSEKONOMI VS DE ANDRA TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN  Långsiktigt hållbar transportförsörjning – vad menas? Den andra halvan av det övergripande transportpolitiska målet jämte ”samhällsekonomiskt effektivt”. Gunnar Eriksson, avdelningschef på Trafikanalys, om definitionerna och hur Trafikanalys arbetar för att stödja ökad måluppfyllelse när det gäller långsiktig hållbarhet.  Den samhällsekonomiska analysen - tillräcklig för att beskriva transportsektorns måluppfyllelse? Fil. Dr Karin Thoresson, VTI/ Linköpings Universitet vars doktorsavhandling belyser den samhällsekonomiska analysens roll i transportpolitik och infrastrukturplanering.  Frågestund och panelsamtal - möjligheter och fallgropar för miljömålen i kommande planering av transportsystemet. Panelen: Karin Thoresson, Håkan Johansson, Lena Smidfelt Rosqvist, Mikael Johannesson, Kristina L Nilsson, Gunnar Eriksson. 35

36 © Trivector SAMHÄLLSEKONOMI VS LÅNGSIKTIG HÅLLBARHET  Det finns saker vi inte ”kan räkna hem” men dessa kan vara viktiga ändå…!  Vad som är ”långsiktigt ekonomiskt hållbart” inte detsamma som samhällsekonomisk effektivitet. ‒ Bl.a. saknas intergenerationell rättvisa i de samhällsekonomiska analyser som används i transportpolitiska sammanhang.  Samhällsekonomisk effektivitet inte synonymt med det ”goda samhället” - även om det ofta framstår så i den politiska diskussionen om infrastrukturens värde.  Även om alla frågor kring metoden löses, så kan denna värderingsmetod inte bli heltäckande eftersom människor i grunden är komplexa och därmed värderar saker på olika sätt. 36

37 © Trivector PANELEN ”Man behöver inte se det som en konflikt – vi kan ju både nå klimatmålen och transportmålen.” ”Lönsamheten i kalkylerna bygger på trafiktillväxt - färre projekt blir lönsamma om man räknar med minskad trafik. Den bakomliggande prognosen för trafik är avgörande för utfallet av kalkylen.” ”En fara är att man fortsätter att bara se till varje projekt för sig och inte ser helheten. Då vet vi inte vart vi är på väg, det kan vara på rätt väg eller fel väg – hittills verkar det gå i dålig riktning. ” ”Vi behöver ha en tydlig målbild, inte bara för planering av transportsystemet utan för planering av samhället i stort.” 37

38 © Trivector VAD VAR VIKTIGT ATT TA MED SIG?  Miljömålen beaktas inte åtgärdsplaneringen.  Transportsystemet utvecklas i fel riktning.  Vi behöver en målstyrd planering. 38

39 © Trivector VAD KAN MAN GÖRA?  Kräva delaktighet – från start i diskussioner om åtgärder i transportsystemet.  Ju tidigare i en planeringsdiskussion desto bättre.  Efterfråga tydlig problembeskrivning – för att undvika tidiga låsningar till vissa åtgärder.  Kräva inkluderande av miljömål i problembeskrivning.  Kräva flera utredda alternativ – för att undvika tidiga låsningar till vissa åtgärder.  Efterfråga underlag – om utredda alternativ, deras effekter och potential för miljömåluppfyllelse.  Efterfråga underlag inte minst om uppfyllelse av övriga mål. Leder det verkligen till måluppfyllelse att försöka lösa trängselproblem i trafiksystemet genom utbyggd vägkapacitet?  Visa att lösningar som främjar miljömålen oftast också medför måluppfyllelse för tillgänglighet och trafiksäkerhet m.fl. mål.  Efterfråga uppföljningar och utvärderingar – av redan genomförda åtgärder. 39

40 © Trivector DOKUMENTATION 40

41 © Trivector PRESENTATIONERNA FRÅN SÅ MYCKET BÄTTRE --konferenser/ovriga/sa-mycket- battre/Pages/default.aspx 41


Ladda ner ppt "© Trivector SÅ MYCKET BÄTTRE En resumé av seminarium 120308."

Liknande presentationer


Google-annonser