Sjuk- och efterlevandeförsäkring

En presentation över ämnet: "Sjuk- och efterlevandeförsäkring"— Presentationens avskrift:

1 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Sjuk- och efterlevandeförsäkringen är ett odelbart paket med tre ersättningsmoment. Följande moment ingår: Ersättning vid arbetsoförmåga (månadsersättning) Ersättning vid vissa diagnoser (engångsersättning) Ersättning vid dödsfall (engångsbelopp) Ersättningsmomenten har samma slutålder; 65 år (kalendermånad). Övergångsregler för sjukkapital 2 ingår i Ersättning vid arbetsoförmåga.

2 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
1. Ersättning vid arbetsoförmåga Ett ekonomiskt omställningsskydd vid långvarig arbetsoförmåga som är orsakad av sjukdom eller olycksfallsskada Månadsersättning kan lämnas vid minst halv arbetsoförmåga efter uppnådd karens.

3 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
2. Ersättning vid vissa diagnoser Ett ekonomiskt omställningsskydd vid vissa allvarliga sjukdomar och/eller vid vissa allvarliga följdtillstånd av sjukdom eller olycksfallsskada. En s k ideell engångsersättning kan lämnas ”tidigt”, efter en viss fastställd diagnos.

4 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
3. Ersättning vid dödsfall Ett ekonomiskt omställningsskydd till efterlevande förmånstagare om den försäkrade avlider. Ett kapitalbelopp, engångsbelopp, kan lämnas till efterlevande vid dödsfall oberoende av dödsfallsorsak.

5 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid arbetsoförmåga Rakt försäkringsbelopp. Ingen reduktion görs på grund av viss ålder. Fast månadsersättning vid Hel arbetsoförmåga kronor Trekvarts arbetsoförmåga 600 kronor Halv arbetsoförmåga 400 kronor

6 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid arbetsoförmåga – anslutning, kvalifikation Tidigare kvalificerad för sjukkapital: omfattas utan särskilda hälsokrav Fullt arbetsför på inträdesdagen samt 90 dagar i en följd dessförinnan, eller senare fullt arbetsför 90 dagar i en följd (efterkvalifikation) Inträde beviljas med full omfattning - alternativt görs avslag när fullständig hälsoförklaring lämnas.

7 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid arbetsoförmåga – karensregler Minst halv arbetsoförmåga i 360 sammanhängande dagar (karens). Vid perioder av full arbetsförhet på vardera högst 14 dagar ska beräkning av karens inte avbrytas. Karensavkortning: 360-dagarskarensen anses ha uppfyllts redan den dag som rätt till sjukkapital 1 skulle ha uppnåtts, om denna tidpunkt inträffar inom 360 dagar efter inträdet i sjuk- och efterlevandeförsäkringen.

8 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid arbetsoförmåga – ersättningsregler Ersättning lämnas motsvarande graden av arbetsoförmågan (dock minst halv arbetsoförmåga) i högst 365 dagar, dock längst t o m den månad då den försäkrade fyller 65 år För den som tidigare fått rätt till sjukkapital eller motsvarande gäller att rätt till ersättning förutsätter att han/hon därefter varit fullt arbetsför i en sammanhängande period i mer än 1 år

9 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid arbetsoförmåga – ersättningsregler Försäkrad som fått ersättning kortare tid än 365 dagar och därefter inom 1 år åter blir minst halvt arbetsoförmögen i mer än 14 dagar i en följd kan få fortsatt ersättning till dess den maximala ersättningstiden på 365 dagar uppnås Försäkrad som fått ersättning från försäkringen och därefter varit fullt arbetsför i mer än 1 år kan återigen få rätt till ersättning (efter ny karens)

10 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid arbetsoförmåga – ersättningsregler Övergångsregler för sjukkapital 2: Försäkrad som konverteras från grupplivförsäkring med sjukkapital kan få rätt till sjukkapital 2 under de tre följande åren efter inträdet i den nya försäkringen - enligt samma regler som i den tidigare grupplivförsäkringen. Anm. Vissa försäkrade kan således få månads-ersättning och sjukkapital 2 under denna treårsperiod.

11 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid vissa diagnoser Rakt försäkringsbelopp, lika för alla grupper (d v s ej valbart). Fast engångsersättning: kronor Ingen reduktion på grund av viss ålder

12 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid vissa diagnoser – anslutning och kvalifikation Rätt till ersättning finns bara för diagnos som är fastställd under försäkringstiden. För diagnos som är orsakad av sjukdom måste dock försäkringen först ha gällt 365 dagar i en följd. Inträde beviljas med full omfattning - alternativt görs avslag vid fullständig hälsoförklaring.

13 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid vissa diagnoser – ersättningsregler Rätt till ersättning uppkommer tidigast efter 30 dagar från en fastställd diagnos. Om den försäkrade avlider inom dessa 30 dagar finns inte rätt till ersättning. Ersättning kan lämnas för en diagnos (inom en 2-årsperiod). Ersättning lämnas för högst 3 diagnoser.

14 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid vissa diagnoser – ersättningsregler Ersättning/ytterligare ersättning kan lämnas för en diagnos som den försäkrade fått fastställd tidigare, om han/hon inom en sammanhängande period av minst 10 år inte har haft recidiv av (återfall i) sjukdomen, och inte har behandlats eller medicinerats för sjukdomen

15 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid vissa diagnoser – ersättningsregler Diagnosen ska vara fastställd/verifierad i Sverige av en specialistläkare inom aktuell specialitet och/eller vid en specialistavdelning i Sverige Alla handlingar och upplysningar av betydelse ska anskaffas och insändas utan kostnad för Folksam Folksam har rätt att få ett andra utlåtande av läkare som Folksam anvisar (sådan undersökning bekostas av Folksam)

16 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid vissa diagnoser Cancer (malign primär tumör, exklusive vissa hudtumörer - t ex basalcellscancer) Vissa godartade tumörer i hjärna och ryggmärg (benign tumör) Insulinkrävande diabetes typ 1 (som inte föregåtts av typ 2-diabetes) Atrofier i centrala nervsystemet (t ex ALS) Parkinsons sjukdom Myelinförstörande sjukdom i centrala nervsystemet (t ex MS) Muskelsjukdomar (neurologiska sjukdomar, t ex muskeldystrofi)

17 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid vissa diagnoser Förlamning p g a olycksfall (av en eller flera extremiteter (armar och/eller ben)) Blindhet (fullständig synförlust på båda ögonen) Dövhet (total hörselförlust på båda öronen) Akut hjärtinfarkt Stroke Aortaaneurysm (aortabråck) Upphörande av leverfunktion (leversvikt som inte är alkoholrelaterad) Upphörande av njurfunktion (kronisk, bestående njursvikt) Förlust av arm eller ben (amputation av en lem ovanför armbåge eller knä)

18 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid dödsfall Försäkringsbeloppet är kr. rakt belopp för alla till 65 år Barngrupplivförsäkring ingår i gruppmedlems försäkring.

19 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid dödsfall – anslutning Anslutning sker oavsett hälsa vid s k reservations- eller obligatorisk anslutning och vid konvertering från grupplivförsäkring med sjukkapital. Vid senare inträde beviljas dödsfall med full eller reducerad omfattning - alternativt görs avslag. (Fullständig hälsoförklaring)

20 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Ersättning vid dödsfall– ersättningsregler Vid dödsfall utbetalas dödsfallskapital till förmånstagare – OBS gamla gäller ej. Ingen reduktion görs av dödsfallskapitalet vid eventuellt tidigare utbetalt sjukkapital 2 eller förtidskapital.

21 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Det finns många fördelar med sjuk- och efterlevandeförsäkringen, t ex: Nytt, modernare innehåll som stärker medlemskapets värde Kan attrahera fler nya, yngre medlemmar att teckna Ökad förutsägbarhet (bl a raka belopp), vilket ökar tryggheten Mindre konjunkturkänslig, ger en jämnare premieutveckling Mindre beroende av Försäkringskassans handläggning

22 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Det finns många fördelar med sjuk- och efterlevande-försäkringen, t ex: Kortare karens vid arbetsoförmåga jämfört med sjukkapital Högre slutålder vid arbetsoförmåga jämfört med sjukkapital Ersättning lämnas tidigare, när man som mest behöver den Betydligt fler försäkrade kan få ersättning, jämf m sjukkapital Motverkar inte återgången till arbete

23 Sjuk- och efterlevandeförsäkring
Behövs Fortsättningsförsäkring? Gruppen beslutar att i gruppavtalet byta ut grupplivförsäkring med sjukkapital mot sjuk- och efterlevandeförsäkring. Sjuk- och efterlevandeförsäkringen anses ge ett motsvarande skydd av samma slag som tidigare; från momentet Ersättning vid arbetsoförmåga lämnas ersättning, liksom tidigare, efter viss karens (inklusive övergångsregler för sjukkapital 2). från momentet Ersättning vid dödsfall lämnas ersättning, liksom tidigare, till efterlevande. från momentet Ersättning vid vissa diagnoser, som är ett helt nytt moment, lämnas dessutom ersättning utöver den ersättning som kan lämnas från de båda andra två momenten. Vid konvertering från grupplivförsäkring kommer de försäkrade av ovanstående skäl inte erbjudas att teckna fortsättningsförsäkring.