Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Förutsättningar för användning av rörflensbriketter i mindre värmecentraler. Piteå 2010-10-20 Projektledare Susanne Paulrud SP, Energiteknik Presenteras.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Förutsättningar för användning av rörflensbriketter i mindre värmecentraler. Piteå 2010-10-20 Projektledare Susanne Paulrud SP, Energiteknik Presenteras."— Presentationens avskrift:

1 Förutsättningar för användning av rörflensbriketter i mindre värmecentraler. Piteå Projektledare Susanne Paulrud SP, Energiteknik Presenteras av Johan Yngvesson SP, Energiteknik

2 Varför använda rörflen i mindre värmeanläggning? I Värmeanläggningar 50 kW-5 MW finns anledning att tro att biobränslen med lägre kvalitet såsom rörflen kan komma att användas i större omfattning i framtiden än idag. Pannor i denna storlek finns ofta installerade i lantbruk eller i mindre värmeanläggningar på landsbygden där åkergrödor finns lokalt tillgängligt. Rörflen kommer åtminstone inledningsvis att finnas i små spridda volymer, samtidigt som råvaran är skrymmande att transportera. Rörflen är en torr råvara som lämpar sig väl att förädla till briketter.

3 Rörflen som bränsleråvara Rörflen, ca gånger högre askhalt än träbriketter och 2-3 gånger högre askhalt än skogsbränsle (grotflis). Rörflensaskan är mer voluminös och strukturen hos askan skiljer sig från stamvedsaska. Beroende sammansättning kan askan sintra vid höga förbrännings- temperaturer.. Rörflen passar bäst -i pannor anpassade för askrika bränslen eller -som inblandning % i pannor för trädbränsle

4 Hur kan rörflen nå en kommersiell marknad? Kunskapen är i dag relativt god vad gäller rörflens bränsle- och askegenskaper. Utvärdera den förbränningsteknik som finns på marknaden idag. Utföra tester med rörflen i befintliga värmeanläggningar som är i drift för att klargöra kraven men även för att ”väcka” intresse för nya råvaror.

5 Projektets mål I projektet har ingått att; Testa rörflensbriketter i två olika typer av värmeanläggningar. -Briketteldad panna, 500 kW. -Spannmålseldad gårdspanna, 60 kW. Göra briketteringstester med rörflen i en polsk skruvpress utvecklad för halm. Värmeanläggning Låttra Gård

6 Briketteringstester i en skruvpress Tidigare förstudier/studiebesök visar att skruvpresstekniken kan vara intressant för rörflen. 8 ton rörflen transporterades från Låttra Gård till Poznan, Polen. Två olika modeller av press testades, Duo typ BS 210 gav bättre kapacitet och hållfasthet. Briketteringen flöt på utan driftstörningar.

7 Öknaskolan, Nyköping, 500 kW, träbriketter Osby Parca panna från 1980 av typen trapprost. Rostern förflyttar bränslebädden i slag om 10 cm. Ingen aktiv styrning (O2). En bränsleblandning med 20 % rörflensbriketter och 80 % träbriketter kördes i ca 4 veckor. Briketterna var tillverkade av Låttra Gård Bioprodukter.

8 Gullbringa Lantbruk, Kungälv, 60 kW, spannmål En undermatad rosterpanna av modell Catfire. En cirkulär brännarskrapa som bearbetar askan så att den faller ner till två askskruvar. PLC-styrning. 100 % rörflenbriketter kördes i ca tre dagar. Briketterna var tillverkade i den polska skruvpressen.

9 Resultat Ökna 500 kW Briketter RGT o C CO 2 % O2%O2% CO mg/MJ NO x mg (NO 2 /M J 1) Stoft 2 mg/MJ Trä Full Halv ,8 6,2 6, Rörflen/trä (20/80) Full Halv ,2 7,6 7,7 12, Gullberga 60 kW Rörflen (100) Full Efter rökgasbr ,010, Askutmatning byggs om i Öknaskolan för att klara större askvolymer. Förbränningen fungerar med blandningsförhållandet (20/80), rörflensbriketter/träbriketter. Bränsleinmatning i Gullbringa ngt. ojämn. Tillfredställande emissionsvärden men höga oförbränthalter i askan, ca 20 %. Brikettanpassad inmatningsskruv och längre tester krävs för att hitta optimal inställning på askskrapan.

10 Askegenskaper RörflenAskhalt 7 % Askhalt 9 % Askhalt 3 % Askhalt 4 % Askhalt 6 % Rörflen/trä (20/80) 2 % askhalt DT o C ST o C HT o C FT o C > Vissa partier sintrade vid försöken i Ökna, inte så att det orsakade direkta problem. Mindre andel sintrade vid försöken i Gullbringa där 100 % rörflen användes. Att blanda råvaror påverkar askkemin.

11 Ekonomiska förutsättningar för rörflen-Fallstudie ”Låttra Gård” Produktionskostnaden för rörflen fram till briketteringsanläggningen (inkl fyrkantsbal och inplastad lagring vid fältkant) är ca 870 kr/ton (212 kr/MWh). Priset för kutterspån, i snitt 1000 kr/ton i regionen. Briketteringskostnaden för rörflen vid en årsvolym på 2500 ton, 370 kr/ton (90 kr/MWh). Priset för träbriketter i regionen till mindre värmecentral, 1490 kr/ton fritt lastat (317 kr/MWh), (1340 kr/ton rörflen). Ex Öknaskolan, kan förvänta sig en högre drift och underhållskostnad (DoU) vid byte till rörflen. 20 % ökning motsvara ca 100 kr/ton bränsle. Ger en betalningsvilja för rörflensbriketterna på ca 1240 kr/ton (300 kr/MWh) idag. Rörflen är en ”ny” gröda och det finns potential att sänka kostnaderna (odling, hantering, lagring mm).

12 ”Ringar på vattnet” Värmeanläggningen vid Öknaskolan ingår nu i ett ”demonstrationsprojekt” ( ) som drivs av SP. Pannan kommer 2011 att bytas ut till en panna anpassad för att kunna använda 100 % rörflenbriketter. Deltagare TCG AB som driver värmeanläggningen och Låttra Gård som ska leverera briketter. Låttra Gård har under 2010 anpassat sin gårdspanna (120 kW Vetopanna) till rörflensbriketter. En 60 kW Catfire panna eldas i dag med rörflensbriketter, i Glommersträsk. Anläggningen drivs av Glommers Miljöenergi AB som levererar rörflensbriketter tillverkade i den polska skruvpressen.

13 Slutrapport: Paulrud S, & Hedman H Förutsättningar för användning rörflenbriketter och hackad rörflen i mindre värmecentraler. SP rapport 2010:60. Kommer att läggas ut på:


Ladda ner ppt "Förutsättningar för användning av rörflensbriketter i mindre värmecentraler. Piteå 2010-10-20 Projektledare Susanne Paulrud SP, Energiteknik Presenteras."

Liknande presentationer


Google-annonser