Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tillgångar, skulder och eget kapital Ekonomistyrning II, SLU, HT2013, Fredrik Hartwig.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tillgångar, skulder och eget kapital Ekonomistyrning II, SLU, HT2013, Fredrik Hartwig."— Presentationens avskrift:

1 Tillgångar, skulder och eget kapital Ekonomistyrning II, SLU, HT2013, Fredrik Hartwig

2 1. Vad som ska avhandlas 2. Förkortningar 3. Vilka frågor ska besvaras? 4. Principiell nivå med exempel 5. Balansräkningen 6. Tillgångar – Definition 7. Tillgångar – Värdering 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar 9. Tillgångar – Omsättningstillgångar Fredrik Hartwig Skulder och avsättningar – Definition 11. Skulder och avsättningar – Värdering 12. Eget kapital – Definition 13. Eget kapital – Övrigt 14. Avslutning – Intäkter och kostnader

3 2. Förkortningar som kan dyka upp AS = Avsättningar BD = Bokslutsdisposition BFN = Bokföringsnämnden BR = Balansräkning DB = Dotterbolag EK = Eget kapital GW = Goodwill IASB = International Accounting Standards Board IB = Intressebolag JV = Joint venture Fredrik Hartwig 3 KBR = Koncernbalansräkning KR = Koncernredovisning KRR = Koncernresultaträkning MB = Moderbolag OR = Obeskattade reserver PF = Periodiseringsfond RR = Redovisningsrådet RR = Resultaträkning S = Skulder T = Tillgångar ÅRL = Årsredovisningslagen ÖAS = Överavskrivning

4 3. Vilka frågor ska besvaras? Syftet med föreläsningarna är att besvara följande frågor: •Vad krävs för att tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget kapital ska få tas med i balansräkningen? •Vilka tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget kapital tas i praktiken med i balansräkningen? •Tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget kapital är huvudgrupper som kan delas in i undergrupper. Hur ser dessa ut? •Hur värderar vi tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget kapital? Fredrik Hartwig 4

5 4. Principiell nivå med exemplifieringar Fredrik Hartwig 5 Föreläsningarna kommer att i första hand vara principiella med tydliggörande exempel. En viktig egenskap hos en forskare är förmågan att problematisera det till synes enkla. En viktig egenskap hos en pedagog är förmågan att förenkla det till synes problematiska. Ibland finns det en tendens att gå ner sig i detaljer allt för mycket, vilket kan skymma sikten.

6 5. Balansräkningen Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Fredrik Hartwig 6 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Aktiekapital Reservfond Uppskrivningsfond Överkursfond Balanserade vinstmedel Årets resultat Obeskattade reserver Avsättningar Skulder Desto högre upp i balansräkningen, desto längre ifrån likvida medel hamnar man!

7 6. Tillgångar – Definition Fredrik Hartwig 7 En tillgång är en resurs som kontrolleras av en redovisningsenhet till följd av tidigare händelser och från vilken framtida ekonomiska fördelar väntas tillfalla redovisningsenheten. En tillgång skall redovisas i balansräkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla redovisningsenheten och att tillgången har en utgift eller ett värde som kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

8 6. Tillgångar – Definition (forts.) Fredrik Hartwig 8 Denna definition bestämmer om en viss tillgång får tas upp i BR och den är anammad av reglerarna (via ÅRL, RR:s standards och IASB:s standards). Definitionen gör så att vissa typer av utgifter inte kan aktiveras i BR. Definitionen besvarar frågan vad som krävs för att en tillgång ska tas upp i BR. En annan viktig fråga är hur tillgångar ska värderas.

9 7. Tillgångar – Värdering Fredrik Hartwig 9 Tillgångar kan värderas på i princip två olika sätt: 1)Anskaffningsvärde 2)Återvinningsvärde 2a)Nettoförsäljningsvärde (bytesvärde eller alternativt ”marknadsvärde”) 2b)Nyttjandevärde (bruksvärdet eller alternativt ”nuvärdet”)

10 7. Tillgångar – Värdering (forts.) Fredrik Hartwig 10 Det är lagar och standards som bestämmer huruvida det är anskaffningsvärde eller återvinningsvärde som ska användas. Redovisningsslagar och redovisningsstandards skrivs av reglerare och reglerarna ska helst styras av någon slags teori (även om det i praktiken ibland istället är politiska hänsyn som styr utformningen av redovisningslagar och standards).

11 7. Tillgångar – Värdering (forts.) Om det inte finns någon slags teori, eller om man så vill tanke/idé, bakom utformningen av redovisningslagar och standards så riskerar normgivningsprocessen att bli helt och hållet politisk. Då riskerar särintressena att bli än starkare. Fredrik Hartwig 11

12 7. Tillgångar – Värdering (forts.) En analogi kan göras till skattepolitiken. Regeringen (Anders Borg) höjer och sänker skatter (enligt honom själv) inte utifrån olika intressegruppers krav på rättvisa (de som har det bra ställt tycker att det är orättvist att de får betala för mycket i skatt, och de som har det dåligt ställt tycker att transfereringarna och de offentliga försäkringarna är för snålt tilltagna). Det som styr utformandet av skattepolitiken (igen, enligt Borg själv ivarjefall), är målet ”full sysselsättning”. Det är idén om skapandet av full sysselsättningen som är Borgs ledstjärna, snarare än intressegruppernas olika krav. Fredrik Hartwig 12

13 7. Tillgångar - Värdering (forts.) Om vi då återgår till redovisningens värld så är värderingen av tillgångar (och har så varit åtminstone de senaste 100 åren) starkt influerad av två teoretiska skolor: 1)Transaktionsbaserad redovisning 2)Värdebaserad redovisning Fredrik Hartwig 13

14 7. Tillgångar – Värdering (forts.) 1)Transaktionsbaserad redovisning (förenklat) (Försäljning – Kostnader för inköp av varor/tjänster) minus Avskrivningar på anskaffningsvärdet för de anläggningstillgångar som har möjliggjort försäljningen = Periodens resultat 2)Värdebaserad redovisning (förenklat) (Försäljning – Kostnader för inköp av varor/tjänster) minus Värdeförändringar på de anläggningstillgångar som har möjliggjort försäljningen = Periodens resultat Fredrik Hartwig 14

15 7. Tillgångar – Värdering (forts.) 1)Transaktionsbaserad redovisning bygger alltså på anskaffningsvärden och avskrivningar. 2)Värdebaserad redovisning bygger alltså på återvinningsvärden och ständiga omvärderingar. Genom att regleraren har en av dessa skolor för sina ögon när lagar/standards skrivs, så blir det lättare att fokusera på redovisningens kvalitet och samtidigt stå emot särintressen. Banker kanske föredrar transaktionsbaserad redovisning (då den visar anskaffningsvärden i högre utsträckning) och kapitalmarknaden kanske föredrar den värdebaserade redovisningsmodellen (då den visar återvinningssvärden i högre utsträckning). Fredrik Hartwig 15

16 7. Tillgångar – Värdering (forts.) Svenska onoterade företag (som ska följa ÅRL och RR/BFN) får i högre utsträckning visa anskaffningsvärden i balansräkningen (då ÅRL och RR/BFN i högre utsträckning bygger på den transaktionsbaserade redovisningsmodellen). Svenska noterade företag (som ska följa IASB:s standards) får i koncernredovisningen i högre utsträckning visa återvinningsvärden i balansräkningen (då IASB:s standards i högre utsträckning bygger på den värdebaserade redovisningsmodellen). Fredrik Hartwig 16

17 7. Tillgångar – Värdering (forts.) Fredrik Hartwig 17 Transaktionsbaserad Värdebaserad redovisning ÅRL RR/BFN IASB Beskrivningen ovan är starkt förenklad men ger ändå en någorlunda bra bild över i vilken utsträckning de olika reglerarna/regleringarna är influerad av de två skolorna.

18 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar Fredrik Hartwig 18 Anläggningstillgång – ”…tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i rörelsen...” (ÅRL 4 kap, 1§). Anläggningstillgångar ska inledningsvis tas upp till ett belopp motsvarande utgifter för tillgångens förvärv eller tillverkning, dvs anskaffningsvärdet (ÅRL 4 kap, 3§).

19 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) Fredrik Hartwig 19 Utgifter för värdehöjande förbättring FÅR aktiveras; dvs får tas upp som en tillgång (ÅRL 4 kap, 3§). Man kan alltså vid värdehöjande förbättringar välja mellan aktivering och kostnadsföring. Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna livslängd (ÅRL. 4 kap, 4§).

20 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) Vilken typ av anläggningstillgångar skrivs av respektive skrivs inte av? Utgå från balansräkningen som visades tidigare och diskutera! Nedskrivning av anläggningstillgångar SKA göras om värdenedgången är bestående (ÅRL 4 kap, 5§). Detta gäller dock inte finansiella anläggningstillgångar där man, när värdenedgången är bestående, får välja mellan att skriva ned värdet eller inte. Fredrik Hartwig 20

21 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) Fredrik Hartwig 21 En annan skillnad (mellan finansiella anläggningstillgångar och andra anläggningstillgångar) är att finansiella anläggningstillgångar får (men måste alltså inte) skrivas ned även om värdenedgången antas vara tillfällig: ”En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående” (ÅRL 4 kap, 5§).

22 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) Fredrik Hartwig 22 En anläggningstillgång ska (enligt RR 17) skrivas ned om det redovisade värdet överstiger tillgångens återvinningsvärde (som är det högsta av nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde) och, som sagt, värdenedgången antas vara bestående. Nedskrivningar kan ”tas tillbaka” genom återföringar. Både nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar påverkar resultatet.

23 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) Fredrik Hartwig 23 Avskrivningsplanen ska vara utformad så att anläggningstillgångens anskaffningsvärde är noll vid slutet av nyttjandeperioden.

24 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) Fredrik Hartwig 24 Finns olika avskrivningsmönster: 1)Linjär (lika mycket varje år, klart vanligaste sättet att skriva av anläggningstillgångar i praktiken) 2)Degressiv (avskrivningar större i början, tex maskin som tappar produktionskapacitet) 3)Progressivt (avskrivningar mindre i början, tex avgiftsfinansierad bro där trafiken ökar åren efter öppnandet) 4)Produktionsberoende (tex gruvor)

25 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) I första hand testas möjligheten att göra modifiering av avskrivningsplanen. Nedskrivningar (och uppskrivningar) genomförs när den möjligheten inte är lämplig. Se exempel! Uppskrivning av anläggningstillgångar FÅR (måste inte) ske om tillgången har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger dess bokförda värde (ÅRL, 4 kap, 6§). Fredrik Hartwig 25

26 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) Materiella och finansiella anläggningstillgångar får skrivas upp, men inte immateriella anläggningstillgångar (där är det förbjudet). Immateriella tillgångar antas vara mindre tillförlitliga (vilket kan ifrågasättas om det är ett rätt antagande). Nedskrivningar sänker resultatet men uppskrivningar höjer inte resultatet! Uppskrivningar bokas mot bundet EK (Uppskrivningsfonden). Därmed höjer inte uppskrivningar det utdelningsbara EK (vi återkommer till EK snart). Fredrik Hartwig 26

27 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) Exempel: Företag A skriver ned värdet på sin mark med 100. Företag B å sin sida skriver upp värdet på sin mark med 100. Fråga a)Hur ska nedskrivningen i A bokföras? Fråga b)Hur slår nedskrivningen mot resultatet och de utdelningsbara medlen i Företag A? Fråga c)Hur ska uppskrivningen i B bokföras? Fråga d)Hur slår uppskrivningen mot resultatet och de utdelningsbara medlen i Företag B? Fredrik Hartwig 27

28 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) Om ett företag tillverkar sin egen maskin, så får det företaget ta upp maskinen som en anläggningstillgång i BR. Det ses som att företaget investerar i en maskin. Men vad händer om samma företag gör en investering i marknadsföring? Marknadsföring kan många gånger ge effekt på sikt, varför marknadsföring ses som en investering av många bolag. Fredrik Hartwig 28

29 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) Fredrik Hartwig 29 Hur ser ÅRL, RR/BFN och IASB på saken? Svaret är att utgifter för marknadsföring och andra immateriella tillgångar i de allra flesta fall INTE får aktiveras i BR. Kopplingen mellan utgifter för marknadsföring och framtida ekonomiska fördelar anses för osäker. Därför kostnadsförs i princip alla sådana utgifter. Forskningsutgifter, utgifter för patentutveckling, utgifter för marknadsföring etc kostnadsförs alltså. Detta i enlighet med ÅRL, RR 15/BFNAR 2012:1 och IASB 38.

30 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) Fredrik Hartwig 30 Undantag är utgifter för utveckling av en produkt. När ett företag har kommit så långt i processen, så anses sannolikheten större att de utgifterna kommer att bära frukt i framtiden (och ge ekonomiska fördelar). Därför FÅR (men måste inte) företag aktivera utvecklingsutgifter.

31 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) I koncernredovisningen MÅSTE dock noterade företag aktivera utgifter för utveckling. Onoterade företag måste inte aktivera utgifter för utveckling. Fredrik Hartwig 31

32 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) Vid förvärv får i princip alla typer av immateriella tillgångar tas upp i BR. Transaktionen gör att osäkerhetskriteriet är mindre. Även en förhoppning om framtida höga vinster (goodwill), en högst osäker tillgång (och kanske inte en tillgång i sig utan snarare effekten av andra tillgångar), får tas upp i såväl det enskilda bolaget (i form av inkråmsgoodwill) som i koncernen (i form av koncernmässig goodwill). Fredrik Hartwig 32

33 8. Tillgångar – Anläggningstillgångar (forts.) Diskussion: Vilken redovisningsmodell, den transaktionsbaserade eller värdebaserade, tycker du ger den mest rättvisande bilden av företag? Läs debattartikeln och kom gärna med argument som går emot debattartikeln! Fredrik Hartwig 33

34 9. Tillgångar – Omsättningstillgångar Omsättningstillgång – ”Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i rörelsen. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång…” (ÅRL 4 kap, 1§). Värdering av omsättningstillgångar inte lika intressant. Oftast lager som värderas till anskaffningsvärde som säljs inom kort. Lägsta värdets princip – vid befarad förlust frångås värdering till anskaffningsvärde. Då värderas lagret istället till nettoförsäljningsvärde. Fredrik Hartwig 34

35 9. Tillgångar – Omsättningstillgångar (forts.) Fredrik Hartwig 35 Pågående arbeten – successiv vinstavräkning. Vid byggen som sträcker sig över flera år så kan den del av bygget som är färdigställt räknas som en intäkt utifrån förväntad total intäkt. En annan post att ta i beaktning är kundfordringar. Inte bara konstaterade utan även befarade kundförluster ska skrivas ned. Hela den befarade förlusten skrivs ned.

36 10. Skulder och avsättningar – Definition Fredrik Hartwig 36 En skuld är en befintlig förpliktelse för redovisningsenheten till följd av inträffade händelser där reglering av förpliktelsen förväntas leda till ett utflöde från redovisningsenheten av resurser som innefattar ekonomiska fördelar. En skuld skall redovisas i balansräkningen när det är sannolikt att ett utflöde av resurser som innefattar ekonomiska fördelar kommer att uppstå till följd av regleringen av en befintlig förpliktelse och att det belopp till vilket reglering sker kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

37 10. Skulder och avsättningar – Definition (forts.) Fredrik Hartwig 37 Banklån är ett exempel på en skuld. Den förväntas leda till ett utflöde av resurser som innefattar ekonomiska fördelar. Det är vidare sannolikt att ett utflöde av resurser som innefattar ekonomiska fördelar kommer att uppstå.

38 10. Skulder och avsättningar – Definition (forts.) Fredrik Hartwig 38 Förpliktelser som är antingen sannolika eller säkra beträffande sin förekomst men som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkt då de ska infrias redovisas som avsättningar. Även om både beloppet och tidpunkten är osäkra ska förpliktelsen bli föremål för avsättning. Exempel på avsättningar är avsättning för framtida pensionsutbetalningar och för garantiåtaganden. Antingen är, tex för ett garantiåtagande, beloppen osäkra eller så är tidpunkten osäker (eller både och).

39 11. Skulder och avsättningar – Värdering Fredrik Hartwig 39 Värderingen av skulder brukar oftast inte vara så svår. Man värderar skulden till dess nominella värde. Värderingen av avsättningar, å andra sidan, kan vara väldigt svår/komplicerad eftersom man ska väga in sådant som sannolikheter för att tex ett garantiåtagande aktualiseras. Pensionsredovisning är oftast extremt komplicerad och det ligger utanför syftet med denna kurs.

40 11. Skulder och avsättningar – Värdering (forts.) Fredrik Hartwig 40 Obeskattade reserver (OR) brukar i redovisningssammanhang ses som en avsättning. OR värderas inför varje bokslut. Bokslutsdispositioner (BD): 1)Periodiseringsfonder och 2)Överavskrivningar. BD leder först till en lägre beskattningsbar inkomst, men några år senare blir effekten den motsatta. OR är således en skattekredit från staten.

41 12. Eget kapital - Definition Fredrik Hartwig 41 Eget kapital utgörs av tillgångarnas restvärde (nettotillgångarna) i redovisningsenheten efter att alla skulder i redovisningsenheten subtraherats från tillgångarna.

42 13. Eget kapital - Övrigt Fredrik Hartwig 42 Eftersom EK är tillgångar minus skulder, avsättningar och obeskattade reserver, så värderas inte EK i sig (som de andra posterna i BR gör). Vad är en aktie? Preferensaktier och stamaktier. Aktier med olika röstvärde.

43 13. Eget kapital – Övrigt (forts.) Fredrik Hartwig 43 EK delas in i olika poster: Bundet EK Aktiekapital Reservfond Uppskrivningsfond Fritt EK Överkursfond Balanserade vinstmedel/förlust Årets resultat

44 13. Eget kapital – Övrigt (forts.) Fredrik Hartwig 44 Vinstutdelningen är kopplad till det fria egna kapitalet samt till likviditeten (ABL, 17 kap, 3§). Ökning av aktiekapitalet med hjälp av nyemission och fondemission. En nyemission kan antingen vara en sk kontantemission eller en apportemission.

45 13. Eget kapital – Övrigt (forts.) Fredrik Hartwig 45 Emissioner kan göras till sk överkurs (dvs över det nominella beloppet). Överkursen hamnar i överkursfonden. Bundet EK kan öka med hjälp av tex en uppskrivning av en byggnad. Då ökar uppskrivningsfonden (som är en del av bundet EK). Kontrollbalansräkning.

46 14. Avslutning - Intäkter och kostnader Fredrik Hartwig 46 Då tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital har definierats ovan så får ni även, för fullständighetens skull, definitionen på intäkter och kostnader nedan (även om det är BR och inte RR som avhandlas).

47 14. Avslutning - Intäkter och kostnader Fredrik Hartwig 47 Intäkter är en ökning av ekonomiska fördelar under redovisningsperioden i form av inbetalningar eller ökningar av tillgångars värden eller minskningar av skuldernas värden som leder till ökningar i det egna kapitalet på annat sätt än genom tillskott från ägarna. Uppskrivningar av anläggningstillgångar är ett undantag. Uppskrivningar leder till såväl en redovisningsmässig tillgångsökning som en ökning av det egna kapitalet, men uppskrivningar bokas trots det inte som en intäkt.

48 14. Avslutning - Intäkter och kostnader Fredrik Hartwig 48 Kostnader är en minskning av ekonomiska fördelar under redovisningsperioden i form av utbetalningar eller minskningar av tillgångarnas värden eller ökningar av skuldernas värden som resulterar i minskningar av det egna kapitalet på annat sätt än genom uttag från ägarna.


Ladda ner ppt "Tillgångar, skulder och eget kapital Ekonomistyrning II, SLU, HT2013, Fredrik Hartwig."

Liknande presentationer


Google-annonser