Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nätjournalistik i krissituationer - information eller desinformation? Ny kunskap för samhällsskydd och beredskap Stockholm, 8 december 2009 Fil. Dr Michael.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nätjournalistik i krissituationer - information eller desinformation? Ny kunskap för samhällsskydd och beredskap Stockholm, 8 december 2009 Fil. Dr Michael."— Presentationens avskrift:

1

2 Nätjournalistik i krissituationer - information eller desinformation? Ny kunskap för samhällsskydd och beredskap Stockholm, 8 december 2009 Fil. Dr Michael Karlsson, Karlstads universitet

3 Föredraget •Tankemodell för (kris)kommunikationens förändring •Illustrationer: Kontinuerlig publicering •Illustrationer: Användare som producenter av nyheter •Hur förhåller sig journalister och användare? •Några konsekvenser för krishantering •Diskussion

4 ”Alla institutioner är medieinstitutioner” Altheide & Snow (1991)

5 När mediernas logik ändras, ändras också logiken för hur organisationer kan och bör arbeta

6 Kännetecken för journalistik bedriven i traditionell masskommunikation •Både organisationer och medborgare beroende av massmedier för att nå varandra •Mediemakt genom gatekeeping (vad skall sägas) och tolkningsföreträde (hur skall det sägas) •Enkelriktad kommunikation •Medier, och i förlängningen även organisationer, är beroende av förtroende som baseras på korrekt information. Org. A Massmedier Org. B Medb. A Medb. B Kris/händ else

7 Digitala utmaningar •Organisationer och medborgare kan nå varandra utan medier som mellanhänder •Medborgare och organisationer kan genom interaktiva funktioner vara med och utforma mediers innehåll och kontextualisera nyheter – rollerna blir suddigare •Publiceringshastigheten är oerhört snabb på nätet – periodiciteten borta •Kommunikation i digitala medier tenderar bli mer flytande, multidimensionellt och svårkontrollerad Massmedier Org. A Org. B Medb. A Medb. B Händelse

8 Publiceringshastighet

9 Exempel stormning av plan på Kölns flygplats

10 Reframinghastigheten på Svinfluensan april – maj 2009

11 Svd.se vinkling april

12 Svd.se vinkling april

13 Svd.se vinkling april

14 Svd.se vinkling april

15 Svd.se vinkling april

16 Från kris till normalitet •30 april 2009•3 maj 2009

17 Användare som medproducenter av nyheter

18 Blogglänkar

19 Exempel blogglänkar

20 Kommentarsfunktionen •2005 hade svd.se kommentarer i veckan. Idag har expressen.se kommentarer om dagen

21 Exempel kommentar

22 Läsare som faktakollare och korrekturläsare Journalistiken går från att internt kontrollera information innan distribution till att låta externa aktörer kontrollera den efter distribution.

23 Exempel: faktakollare och korrekturläsare

24 Läsarna som initierare/insamlare

25 Läsare som insamlare

26 Nyhetsframe vs läsarframe under Svininfluensans utbrott •Medier 26/4-3/5 –”Dödsinfluensan” –”Smittplanet har landat” –”Mänskligheten är hotad” •Läsarna –Sluta med skrämselpropagandan –Ni jagar lösnummer –Är influensan farlig, vad skall jag göra för att skydda mig? –Varför tar inte politiker ansvar för influensan?

27 Läsare gör egna nyheter

28 Gränser överskrids

29 Utvecklingen fortsätter

30 Hur reagerar de inblandade parterna? Journalister: •Nätjournalistiken är en klar förbättring jämfört med tidigare •Demokratisering av journalistiken •Hastigheten inte ett problem, snarare en fördel – så länge man är ärlig med och korrigerar misstag •Mer användarinblandning i framtiden •Nytt ideal - transparens Användare: •Hastighet viktigaste anledning till att använda nätnyheter •Viss motvilja att erkänna att läsarproducerat material är intressant •Många läser men få kommenterar •Nyheter med läsarinblandning har ett högre läsvärde (enligt ”klick” statistik)

31 Nätjournalistikens konsekvenser för krishantering 1(2) •Tiden att reagera på en kris kommer att minska •Interaktiviteten innebär bl.a. att den organiserade journalistiken bedrivs i en åsiktsimpregnerad kontext – till och med på nyhetsjournalistikens hemmaplan. För att inte nämna resten av Internet. •Konvergens och interaktivitet ökar sanolikheten att krisen blir ”bildtung” och att lekmän – inte tränade journalister – förmedlar många av bilderna. •Nyheterna kommer att drivas mindre av journalister och mer av användare och organisationer (medier och journalister försvinner inte). •Den höga hastigheten och oförutsägbara periodiciteten på nyhetscykeln innebär att nyhetssajter måste övervakas konstant under en krissituation.

32 Nätjournalistikens konsekvenser för krishantering 2(2) •Nyheter kommer att vara utkast, av varierande kvalitet, som förändras kontinuerligt utan förvarning eller förklaring. •Gestaltningen av nätnyheter är en realtidsförhandling mellan medier, organisationer och användare. Om man inte är närvarande i denna förhandling kommer andra än den egna organisationen att influera mediegestaltningen. •Digitala medier öppnar upp för helt nya möjligheter att kommunicera med olika intressenter under en kris. •Resurserna som behövs för en potentiellt framgångsrik krishantering kommer att vara mycket omfattande.

33 Projektet i siffror •4 tidskriftartiklar •8 konferenspapers •1 forskningsrapport •12 anföranden i olika sammanhang •6 intervjuer publicerade i medier •1 kurs i Kriskommunikation (7,5 hp) … och mer på gång…

34 Tack för er uppmärksamhet! Frågor, kommentarer, idéer, forskningsfinansiering: Och STORT tack till…… för stödet!


Ladda ner ppt "Nätjournalistik i krissituationer - information eller desinformation? Ny kunskap för samhällsskydd och beredskap Stockholm, 8 december 2009 Fil. Dr Michael."

Liknande presentationer


Google-annonser