Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

D ISKRIMINERINGSLAGSTIFTNING I NTERNATIONELLA TRENDER OCH ERFARENHETER Lars Lindberg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "D ISKRIMINERINGSLAGSTIFTNING I NTERNATIONELLA TRENDER OCH ERFARENHETER Lars Lindberg."— Presentationens avskrift:

1 D ISKRIMINERINGSLAGSTIFTNING I NTERNATIONELLA TRENDER OCH ERFARENHETER Lars Lindberg

2 D AGENS UPPLÄGG Varför är frågan aktuell? Historik och utveckling Olika modeller Erfarenheter

3 F RÅGANS AKTUALITET FN-konventionen EU-samarbetet Forskningen Internationella föregångare Internationella handikapprörelsen – ”the last civil rights movement”

4 F ORSKNINGEN Social model – Storbritannien Minority model - USA Disability Rights – i flera länder

5 I NTERNATIONELLT 40 av FN:s medlemstater har infört någon form av diskrimineringslagstiftning (2005) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning  Icke-diskrimineringsprincipen centralt i MR

6 FN- KONVENTIONEN Föregångare FN:s standardregler (1993) Trädde i kraft 3 maj 2008 och för svensk del 14 januari 2009 Fakultativt protokoll med individuell överklagningsrätt Den snabbast förhandlade MR-konventionen Första MR-konventionen EU undertecknat Är mycket omfattande

7 FN- KONVENTIONEN Artikel 5 – jämlikhet och diskriminering  Konventionsstaterna ska förbjuda all diskriminering på grund av funktionsnedsättning och garantera personer med funktionsnedsättning lika och effektivt rättsligt skydd mot diskriminering på alla grunder.  För att främja jämlikhet och avskaffa diskriminering ska konventionsstaterna vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att skälig anpassning tillhandahålls.

8 FN KONVENTIONEN Artikel 2 definitioner  nödvändiga och ändamålsenliga ändringar och anpassningar, som inte innebär en oproportionerlig eller omotiverad börda när så behövs i ett enskilt fall för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra kan åtnjuta eller utöva alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter."

9 FN- KONVENTIONEN OM IT Artikel 9 om tillgänglighet  g) främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikationsteknik (IT) och nya system, däribland Internet, samt  h) främja utformning, utveckling, tillverkning och distribution av tillgänglig informations- och kommunikationsteknologi och system på ett tidigt stadium så att de blir tillgängliga till lägsta möjliga kostnad.

10 FN- KONVENTIONEN OM IT Artikel 21 om yttrandefrihet  c) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom Internet, att erbjuda information och service i tillgängliga och användbara format för personer med funktionsnedsättning,  d) uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom Internet, att göra sina tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, samt

11 FN- KONVENTIONEN OM IT Artikel 2 Allmänna åtaganden  Konventionsstaterna åtar sig att främja universell utformning vid utveckling av normer och riktlinjer,  att genomföra eller främja forskning och utveckling av och främja tillgång till och användning av ny teknik, innefattande informations- och kommunikationsteknik.

12 FN- KONVENTIONEN OCH S VERIGE Sverige är bunden som stat men konventionen gäller inte som svensk lag Svenska regeringen bedömde att Sverige uppfyller de krav i konventionen som kan anses vara absoluta, arbete återstår med bla artikel 9 Rapport inom en tvåårsperiod efter ikrafträdande

13 O LIKA LAGSTIFTNINGSMODELLER Straffrättsligt, framförallt inom arbetsmarknadsområdet  Frankrike, Finland, Spanien  Liten effekt Grundlagsförbud  Österrike, Finland  Generellt utan definition Medborgarrättslagstiftning  USA, Storbritannien, Australien  Mest effekt på tillgängligheten EG-rättsliga diskrimineringslagar  Artikel 13 i Amsterdamfördraget  Krav på tillgänglighet ej inom andra samhällsområden än arbetsmarknad

14 EU Den svenska diskrimineringsrättens grund 1999 Amsterdamfördraget (artikel 13) ger EU möjligheter att ta initiativ för att bekämpa diskriminering – legal grund 2000 – arbetslivsdirektivet, inkl skäliga anpassningsåtgärder 2008 – förslag till likabehandlingsdirektivet, i syfte att skapa likartat skydd

15 D EN SVENSKA LAGSTIFTNINGEN Handikappombudsmannen 1999 – arbetsmarknaden, skäliga stöd och anpassningsåtgärder 2001 – likabehandling av studenter inom högskolan, reglerar tillgänglighet till undervisningslokaler En diskrimineringslag ersätter sju, Diskrimineringsombudsmannen

16 O LIKA METODER Lagstiftningsmodellen - USA Subventions- och resursfördelningsmetoden – Skandinaviska länderna

17 H UR DET HELA BÖRJADE The Rehabilitation Act – 1973  Första diskrimineringsförbudet – Section 504  Omfattade verksamheter som fick stöd av federala medel  Riktlinjer togs fram  ”Reasonable accommodation” – ”undue hardship” skälighetsbedömning och centralt för diskrimineringslagstiftning som berör tillgänglighet  Kompletterad med Section 508 som rör federal upphandling av IKT

18 E FFEKT AV T HE R EHABILITATION A CT Påverkat särskilt utbildningssystemet positivt Offentlig upphandling har lett till ökad uppmärksamhet om tillgänglighet för IKT och webbsidor Omfattar inte privata sektorn Exempel: Obama och Government 2.0  llenges.pdf

19 T HE A MERICANS WITH D ISABILITIES A CT (1990) Bred lagstiftning som omfattar både privat och offentlig verksamhet Gäller även tillgänglighet till t ex restauranger och affärer, kollektivtrafik och arbetsmarknaden Omfattande riktlinjer IT berörs i begränsat utsträckning

20 E FFEKT AV ADA Generellt förbättrad tillgänglighet Arbetsmarknaden opåverkad eller försämrad Vissa grupper har påverkats mer än andra Prioritering av affärskedjor och större näringsidkare Småföretagare har inte vidtagit åtgärder i någon större utsträckning Kritik mot detaljerade föreskrifter som blir maximinivåer i praktiken och ”åldersstigna”

21 D ISKRIMINERINGSLAGSTIFTNING Brittiska (1994) och australiensiska lagstiftningarna (1992) är snarlik ADA men inte lika långtgående Australien: Omfattande utvärdering av Produktivitetskommissionen visar positiva effekter av lagstiftningen för samhället

22 N ORGE Diskriminerings- og tilgjenglighetsloven (2009) Samtliga samhällsområden Centralt begrepp: Universell utformning Alla verksamheter som vänder sig till allmänheten ska vara universellt utformade och ska kunna fungera för så många som möjligt Skälighetsbedömning Kraven träder i kraft vid olika tidpunkter  All ny IT-utrustning måste vara universellt utformade från 1 juli 2011 och existerande IT-utrustning från 1 januari  Standarder och föreskrifter tas fram, för IT i juni 2010.

23 S AMMANFATTNING Synliggjort gruppen personer med funktionsnedsättning och tillgänglighetsfrågorna Sanktioner och myndigheternas aktiva arbete har betydelse Småföretagarnas roll knepig pga skälighetsbedömningen

24 L ÄNKAR Norge - USA - Storbritannien - Australien:

25 T ACK !


Ladda ner ppt "D ISKRIMINERINGSLAGSTIFTNING I NTERNATIONELLA TRENDER OCH ERFARENHETER Lars Lindberg."

Liknande presentationer


Google-annonser